• No results found

Innehållsförteckning och förord

3. Praktisk tillämpning på Close-Up Magazine

3.4 Läsarundersökning

3.6.1 Format och papper

3.6.3.3 Innehållsförteckning och förord

Innehållsförteckningen är troligen inte särskilt väl använd så som den ser ut nu (den är placerad längst ner och artiklarna är grupperade efter typ). I den nya designen är den placerad i sidans ytterkant, för att lättare upptäckas, och innehållet står i den ordning det kommer i tidskriften. Småbilder på några av de omskrivna artisterna har även infogats för att ytterligare locka till läsning.

Förordet har lagts på sidans innerkant. Dessutom har all redaktionell information flyttats till samma sida som nyheterna.

3.6.3.4 Nyheter

Nyhetssidorna är genomgående uppbyggda med fyrspalt och undatagsvis tvåspalt. De lite längre nyheterna förses nästan alltid med bild.

I den yttersta spalten på lämplig sida återfinns korta smånotiser på en, för uppslaget passande, färgad tonplatta.

3.6.3.5 Artiklar

Kortare artiklar på upp till en sida byggs upp med trespalt. Andra ele-ment är bilder och bildtext.

3.6.3.6 Featureartikel

Läsarna som svarade på undersökningen var nöjda med den nuvarande featureartikelns utseende och därför har den redesignade en liknande stil. Rubriken tar dock betydligt mer plats än den gör i den nuvarande, en anfang har lagts till och ryckcitaten är något förändrade. Artikeln är nu även satt i tvåspalt med generösa marginaler jämfört med trespalt tidigare.

3.6.3.7 Konsertrecensioner

Layouten för konsertrecensionerna har givits mer luft och bygger numera på trespalt istället för femspalt. Generellt används livebilder med lik-nande färger till hela denna del för att ge ett konsekvent intryck.

3.6.3.8 Skivrecensioner

Sidan med skivrecensioner byggs upp med femspalt och har delats på mitten vilket medför maximalt tio skivrecensioner per sida. Till varje recension finns bild på skivans omslag för lätt identifiering.

För att fånga in läsaren bättre består vänstra sidans övre del av en större recension över tre spalters bredd varav bilden tar upp två spalter. 3.6.3.9 Bildmanér

Alla bilder har genomgående försetts med en fyra punkter tjock svart ram för att anknyta till ramen på omslaget. Överlag har energi lagts på att bilderna på uppslagen, eller i artiklarna, ska matcha varandra bättre i avseende på komposition och färg.

Många av bilderna har förstorats och beskurits hårt för att ge ett intryck av att man kommer personen eller personerna närmare.

3.6.4 Design

3.6.4.1 Logotyp

Den nya logotypen är satt med typsnittet Avant Garde av Herb Lubalin som sedan modifierats för att skapa en mer solid logotyp. Bokstaven L har gjorts smalare och bindestrecket har lagts över första stapeln på bokstaven U (kan för övrigt tolkas som ett upp och nervänt kors, extra ondskefullt! En symbol som ofta förknippas med hårdrock och metal av det tyngre slaget).

3.6.4.2 Bildtexter

En sak som påpekades i läsarundersökningen var att bildtexter i de flesta fall saknas. I den nya designen har majoriteten av bilderna bildtexter som redovisar vilka som är med på bilden och vilka instrument de spelar. 3.6.4.3 Stora citat

Ryckcitat förekommer även i den nya layouten. Skillnaderna är att en större teckengrad används och att alla citat inleds av en anfang bestå-ende av ett stort citationstecken.

Citaten placeras nästan uteslutande i textspalterna, i höjd med sidans eller textspalternas optiska mittpunkt så de inte ger intryck av att sjunka ned mot botten.

Citaten är satta i rubrikteckensnittet ”Square Slabserif 711 Medium” i graden 15 punkter och radavståndet 18 punkter.

3.6.4.4 Vinjetter

Vinjetterna är tänkta att illustrera en plötslig ljudchock föregången och följd av tystnad. Avdelningarnas namn har i den nya designen fått nya namn. ”Avlyssnat Album” heter helt enkelt ”Skivor”, ”Beskådat Konserter” heter ”Konserter”.

3.6.5 Typografi

Teckensnittet som rubrikerna är satta med (och även det som utgör grunden för logotypen) är uppbyggda geometriskt vilket ger ett modern känsla och är tänkt att förmedla den redaktionella idén som är att skriva om musiken just nu och inte hänge sig åt nostalgi. De två övriga tecken-snitten är mer traditionella till sin uppbyggnad, särskilt antikvan, och är främst valda för att vara lätta att läsa.

3.6.5.1 Rubriker

Rubrikerna är genomgående satta med teckensnittet ”Square Slabserif 711” av Georg Trump med inledande versal bokstav och resterande gemener. Square Slabserif 711 är en kvadratisk mekan och detta ger ett ganska hårt uttryck som passar till en rocktidskrift. Den geometriska uppbyggnaden gör att teckensnittet känns modernt till skillnad från mekaner som har en form närmare antikvan. Rubrikteckensnittet är även tillräckligt neutralt för att stilmässigt passa de olika genrer av musik som förekommer.

I läsarundersökningen inkom klagomål på den alltför fantasilösa rub-riksättningen. I den nya designen har alla artiklar fått en ”dårrad” med en förklaring av innehållet som komplement till rubriken med bandets namn. Dårraden är satt med Proforma i 16 punkters grad.

Featureartikelns ingress har också fått en mer framträdande roll. 3.6.5.2 Ingresser

Ingresserna är satta med teckensnittet ”Square Slabserif 711 medium” i

��������

�����������

����������

��������

�����������

����������

��������

����������

���������

�����������������������

������

�����������

����������

��������

�����������

����������

��������

����������

����������

�����������

����������

��������

�����������

����������

��������

����������

3.6.5.3 Brödtext

Teckensnittet Proforma används som standardteckensnitt för brödtext, satt som baslinjejusterad 8/10. Det är samma teckensnitt som redan nu används i CUM och det fanns ingen anledning att byta ut det. Det har en egen karaktär, tydliga staplar samt underhäng och öppna bokstäver. Teckensnittet innehåller gemena siffror och kapitäler.

Som alternativ brödtext till kortare notiser och skivrecensionerna används Scala Sans från 1999 av Martin Majoor som ersätter Folio som användes tidigare. Scala Sans har gemena siffror och kapitäler och i övrigt är det bara vissa bokstäver som distinkt skiljer sig, t.ex. gemena ”g”, samt att versalerna (och även gemenerna) i Scala Sans är tydligt mindre än i Folio vid samma teckengrad. I notiser är graden 8,4 punkter låst till ett 10-punkters baslinjeraster. Skivrecensionerna sätts som 7/8,4.

Related documents