Inre eller yttre motivation?

Lärarna beskriver att de arbetar på olika sätt, vilket utifrån min tolkning för att främst främja elevers inre motivation. Eleverna lyfter fram flera betydelsefulla aspekter för deras motivation att läsa skönlitteratur och deras tankar är viktiga för att det är de som ska utvecklas och inhämta kunskaper. Eleverna beskriver främst aspekter som är främjande för deras inre motivation men i vissa fall är det svårt att utläsa tanken bakom det de för fram. Att tillgodose alla de aspekter som eleverna beskriver är problematiskt utifrån ett lärarperspektiv men det viktigaste är att lärare reflekterar kring vad som är elevernas mål med de olika motivationshöjande aspekterna. Om elevernas mål inte är kopplat till aktiviteten läsning utan genomförs för att exempelvis få massage eller enbart få slappa i en soffa samtidigt som läsning genomförs, bör lärare vara uppmärksamma då dessa främst främjar deras yttre motivation. Det är eftersträvansvärt att främja elevers inre motivation eftersom då de läser för sin egen skull (Pintrich & Schunk, 2002). Av den

anledningen bör lärare lyssna in och tillgodose de aspekter som är främjande för elevers intresse, inlevelse och förståelse av en skönlitterär boks handling.

7.2.3 Slutord och relevans för kommande yrkesroll

I denna diskussion har jag försökt belysa problematiken kring att motivera elever att läsa skönlitteratur. Studiens resultat stämmer till stor del överens med den forskning och litteratur som behandlats i bakgrunden. I diskussionen har inte alla motivationshöjande aspekter ur ett lärar- och elevperspektiv förts fram, vilket visar att det många aspekter som påverkar elevers motivation att läsa skönlitteratur. Vissa kategorier har kunnat sammanställas men flera olika motivationshöjande aspekter har lyfts fram som betydelsefulla inom dessa kategorier och ingen aspekt motiverar samtliga elever. Således är min slutsats i likhet med Cole (2002) att vad som motiverar elever att läsa skönlitteratur är komplext. Cole (2002) för fram att lärare behöver undervisa på olika sätt för att alla elevers motivation att läsa ska främjas. I Lgr 11 under skolans värdegrund och uppdrag lyfts elevers olikheter fram och undervisningen ska därmed anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket, 2016b). I resultatet beskriver lärarna att de arbetar med varierande arbetssätt och arbetsmetoder i undervisningen och således är min slutsats att lärarna arbetar med avsikt att främja alla elevers motivation att läsa skönlitteratur.

Inledningsvis beskrev jag att denna studie utgår både från ett lärar- och elevperspektiv med avsikt att få en samlad bild av hur lärare bör arbeta för att främja elevers motivation att läsa skönlitteratur. Att studien har belyst problematiken ur bådas perspektiv är, enligt mig, studiens styrka. Den har bidragit med fördjupad kunskap och förståelse för vilka yttre och inre motivationshöjande aspekter som är betydelsefulla för elevers motivation att läsa skönlitteratur. Denna studie belyser dessutom alla elevers olikheter och att lärare behöver skapa en undervisning och läsmiljö som främjar alla elevers motivation. Fortsättningsvis har studien bidragit med större förståelse för hur betydelsefull motivationen är för elevers läsutveckling men även hur betydelsefull läsutvecklingen är för elevers motivation. Detta är av stor relevans för mitt kommande yrkesliv då jag som grundlärare för förskoleklass och årskurs 1-3 behöver skapa en undervisning som ger elever de bästa förutsättningarna att utveckla sin läsförmåga och motivation.

7.2.4 Förslag på vidare forskning

Studien har väckt nya tankar. Som tidigare nämnts är denna studiens empiri insamlat genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och bygger således på hur lärare beskriver att de arbetar för att motivera elever att läsa skönlitteratur. Förslag på vidare forskning är att fortsätta undersöka hur lärare arbetar för att motivera elever att läsa skönlitteratur genom att använda fler datainsamlingsmetoder, exempelvis observationer, med avsikt att ge en djupare förståelse av lärares arbete. Fortsättningsvis vore det intressant att undersöka liknande problematik som denna studie har belyst genom att involvera fler deltagare och därmed få ett djupare och mer generaliserbart resultat. I denna studie har lärarna lyft fram betydelsen av att ha en god relation med en elevs hem för att delvis uppmuntra elevers föräldrar att motivera sina barn att läsa skönlitteratur. I Lgr 11

framgår det att skolan ska vara ett stöd för familjer i deras ansvar för elevers utveckling och därmed måste ett samarbete ske med hemmen (Skolverket, 2016b). Ytterligare förslag på vidare forskning vore därmed att undersöka hur lärare är ett stöd för elevers familjer och vilka konsekvenser det får för elevers motivation att läsa skönlitteratur.

8. Referenslista

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber AB. Cambria, J., & Guthrie, J. (2010). Motivating and engaging pupils in reading. The NERA

Journal, 46(1), 16-29. Hämtad från http://literacyconnects.org/img/2013/03/Motivating-

and-engaging-pupils-in-reading-Cambria-Guthrie.pdf

Chambers, A. (1994). Böcker omkring oss - om läsmiljö. Stockholm: Nordstedts förlag. Cole, J. (2002). What motivates pupils to read: Four literacy personalities. International

Reading Association, 54(4), 326-336. Hämtad från

http://web.b.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=10&sid=030 fede8-6a39-4887-a056-6ccdb1427b6a%40sessionmgr110&hid=105

Fiction. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 18 april 2017, från http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/fiction

Fredriksson, U., & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur.

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människors villkor. Stockholm: Natur & Kultur.

Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetetes möjligheter- En studie av barns läsning i årskurs

1-3. (Avhandling, Malmö Högskola, Educational Sciences No. 33). Hämtad från

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf?sequence=1&isAllow ed=y

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Langer, J. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.

Lundberg, I., & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling: kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Löthagen, A., & Staaf, J. (2009). Skön litteratur – vägar till läslust och språkutveckling. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Narrativ. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 18 april 2017, från http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/fiction

Nordström, L. (1995). Svenskämnets röda tråd – Med skönlitteraturen och engagemanget i samtal och skrivundervisning. Stockholm: Ekelunds Förlag.

Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön - en studie av barns lärande med fokus på

läsning och skrivning (Doktorsavhandling, Växjö University Press). Hämtad från

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:206682/FULLTEXT01

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Pintrich, P. R., & Schunk, D. H. (2002). Motivation in Education – Theory, Research,

and Applications (2. uppl.). New Jersey: Pearson Education.

Putman, M., & Walker, C. (2010). Motivating children to read and write: Using informal learning environments as contexts for literacy instruction. Journal of Research in

Childhood Education, 24(2), 140-151. doi: 10.1080/02568541003635243

Protacio, M. S. (2012). Reading Motivation: A Focus on English Learners. The reading

teacher 66(1), 69-77. doi:10.1002/TRTR.01092

Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & kultur.

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic

Defintions and New Directions. Contemporary Educational Psychology, 25, 54-67. doi: 10.1006/ceps.1999.1020

Skolverket. (2012). PIRLS 2011 - Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

internationellt Perspektiv (Rapport No. 381). Hämtad från https://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbo k%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2941.pdf%3Fk%3D2941

Skolverket. (2016a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska – Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11- Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skönlitteratur. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 18 april 2017, från

http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skönlitteratur Stewart, D. W., & Shamdasani, P. N. (2015). Focus group – Theory and Practice (3. uppl.). London: SAGE Publications, Inc.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Unrau, N., Ragusa, G., & Bowers, E. (2015). Teachers Focus on Motivation for Reading: “It’s All About Knowing the Relationship”. Reading Psychology, 36, 105-144. doi: 10.1080/02702711.2013.836582

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Wendéus, U. (2017). En läsande klass [Projektbeskrivning]. Hämtad från

http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2015/01/En-l%C3%A4sande- klass_kort-projektbeskrivning.pdf

Wengelin, Å., & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg - om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse – Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i

kvalitativ analys (Rev. uppl., s.71-89). Stockholm: Liber.

Widmark, M. (2014). (Red.). En läsande klass – träna läsförståelse. Stockholm: Liber. Hämtad från

http://www.enlasandeklass.se/wpcontent/uploads/2013/05/Studiehandledning_ELK_ensi dig.pdf

Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide för elever  Vad heter ni?

 Vilken klass går ni i?

 Kan ni berätta vad skönlitteratur är?

 Vad tycker ni om att läsa skönlitterära böcker? Är det roligt? Är det tråkigt?

 Hur är det att lyssna på böcker?

 När får ni lust att läsa böcker? Vad ger er lust att läsa?  Vad är det som gör en bok bra?

 Skulle ni kunna berätta om er favoritbok?

 Skulle ni kunna berätta om någon tråkig bok ni läst någon gång? Läste ni klart den boken?

 Hur hittar ni bra böcker?

 Hur tänker ni om att läsa många böcker? Gör ni det?

 Gör ni något i skolan som kan få er att få lust att läsa en bok?  Vad gör ni när ni läst ut en bok? Får ni något när ni läst?

Bilaga 2

Intervjuguide för lärare

 Hur länge har du arbetat som lärare?

 I vilka årskurser är du behörig att undervisa i?  Vilken årskurs undervisar du i idag?

 Hur gör du som lärare för att motivera elever till att läsa skönlitteratur?  Vilka motivationshöjande aspekter påverkar elevers läsmotivation, anser

du?

 Hur arbetar du i din undervisning för att motivera elever till att läsa skönlitteratur?

 Kan du berätta om hur du uppmuntrar elever efter att de har läsa skönlitteratur?

 Hur går du tillväga om elever inte vill läsa skönlitteratur?  Vem är det som bestämmer elevernas val av skönlitterär bok?

 Organiserar du klassrummet på något speciellt sätt för att motivera elever att läsa skönlitteratur?

 I vilken utsträckning tror du tillgång till böcker spelar roll i klassrummet? I vilken utsträckning spelar biblioteket roll?

 Hur ställer du dig till att elever får läsande förebilder?  Är det något du vill lägga till eller kommentera ytterligare?

Bilaga 3 Missivbrev Hej!

Mitt namn är Karin Edman och jag studerar till grundlärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Under min sista termin skriver jag nu mitt självständiga examensarbete inom ämnet svenska. I examensarbetet ska en studie genomföras där jag vill ta reda på vad lärare och elever anser motiverar elever att läsa skönlitteratur

I min undersökning kommer jag att intervjua både lärare och elever. Eleverna kommer att intervjuas i fokusgrupper där cirka 4-5 elever intervjuas samtidigt i grupp. För att kunna genomföra min undersökning vill jag gärna intervjua ert barn. Intervjun kommer att ta cirka 20-30 minuter, genomföras under lektionstid och kommer att ljudinspelas. Deltagandet är frivilligt och det är tillåtet att avbryta sin medverkan när som helst. Ljudinspelningen kommer efteråt att transkriberas och tillgång till ljudfilen kommer endast jag som intervjuar, min handledare och examinator att ha. Efter att mitt examensarbete är godkänt och inspelat material har uppfyllt sitt syfte kommer ljudfilen att raderas. Ert barns namn kommer inte att nämnas i arbetet utan ersätts med ett fiktivt namn.

Jag vore väldigt glad om du som elev vill delta i min studie. Jag vore också tacksam om du som vårdnadshavare tillåter ditt barn att medverka. Ditt barns medverkan har en stor betydelse för studiens genomförbarhet. Är det något ni funderar över får ni gärna höra av er till mig via mejl: edka1306@student.ju.se

Tack! Med vänliga hälsningar Karin Edman.

--- Elevens namn:

Elev:

o JA, det går bra att intervjua mig o NEJ, jag vill inte bli intervjuad. Vårdnadshavare:

o JA, jag godkänner att mitt barn blir intervjuat. o NEJ, jag tillåter inte att mitt barn blir intervjuat Datum och underskrift av vårdnadshavare.

Bilaga 4 Missivbrev Hej!

Mitt namn är Karin Edman och jag studerar till grundlärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Under min sista termin skriver jag nu mitt självständiga examensarbete inom ämnet svenska. I examensarbetet ska en studie genomföras där jag vill ta reda på vad lärare och elever anser motiverar elever att läsa skönlitteratur.

I min undersökning kommer jag att intervjua både lärare och elever. Intervjun med dig som lärare kommer vara individuell och tar cirka 30-45 minuter att genomföra samt kommer att ljudinspelas. Deltagandet är frivilligt och det är tillåtet att avbryta sin medverkan när som helst. Ljudinspelningen kommer efteråt att transkriberas och tillgång till ljudfilen kommer endast jag som intervjuar, min handledare och examinator att ha. Efter att mitt examensarbete är godkänt och inspelat material har uppfyllt sitt syfte kommer ljudfilen att raderas. Ditt namn kommer inte att nämnas i arbetet utan ersätts med ett fiktivt namn.

Jag vore väldigt tacksam om du vill medverka i min studie då det kommer ha en stor betydelse för studiens genomförbarhet. Om du vill delta får du gärna kontakta mig via mejl eller telefon snarast och meddela att du är intresserad. Intervjun är tänkt att genomföras under vecka 17, eventuellt under vecka 18. I ditt meddelande kan du nämna dag och klockslag som passar dig. Talongen nedanför kan du lämna till mig när vi ses. Om det är något annat du funderar över får du gärna höra av dig till mig via mejl: edka1306@student.ju.se

Tack!

Med vänliga hälsningar Karin Edman.

--- Lärarens namn:

JA, jag godkänner att det går bra att intervjua mig NEJ, jag vill inte bli intervjuad.

Datum och underskrift av lärare Återlämna lappen till Karin Edman.