Som en del av inriktningen för säker gångtrafik be-höver en inriktning preciseras för ytterligare forsk-ning och utveckling inom området. Ovan beskrivs behovet av specifik forskning och utveckling inom fem insatsområden, vilket är en del av inriktningen för forskning och utveckling kring gåendes säkerhet. I detta avsnitt ges en kompletterande bild av behovet av ytterligare forskning och utveckling utifrån ett mer generellt perspektiv.
Det finns ett stort behov av ny kunskap om de trafik-säkerhetsrisker som gående utsätts för och som kan leda till både dödsfall och allvarliga skador. Kunskap om människans tolerans mot fysiskt våld är grundläg-gande för att det ska vara möjligt att utforma ett sä-kert transportsystem. Verkliga olyckor utgör en viktig kunskapskälla för att kunna studera detta närmare.
6.1 Ytterligare forskning om
fallpreven-tion och skadeprevenfallpreven-tion
För att motverka dödsfall och allvarliga skador till följd av fallolyckor kan man i princip utgå ifrån två strategier: förebygga själva fallet och förebygga allvarliga personskador vid själva fallet. Båda stra-tegierna behöver användas integrerat för att skapa förutsättningar för en säker gångtrafik.
• Fallprevention – hur man effektivt kan motverka risken att snubbla och halka
• Skadeprevention – hur man effektivt kan dämpa fallet genom skydd och underlag
Utöver de behov av forskning och utveckling som beskrivs under de fem insatsområdena i kapitel 5, behövs ytterligare kunskaper om både fallprevention och skadeprevention i följande fall:
• allvarligt skadade i samband med fallolyckor i kollektivtrafiken på väg till och från bussar och spårvagnar, i samband med på- och avstigning,
vid hållplatser och plattformar och ombord på fordonet vid färd
• allvarligt skadade vid fall i samband med nytt-jande av gånghjälpmedel
• kvinnor skadas mer än män i fallolyckor, vilket inte bara är en fråga om exponering och högre grad av benskörhet
• kopplingen mellan gåendeflöden och antalet allvarligt skadade, vilket är viktigt för att kunna följa upp och utvärdera olika typer av åtgärder. För detta krävs att metoder för att räkna gång-flöden utvecklas och att de metoder som finns tillämpas.
• samhällets kostnader för vård och rehabilitering till följd av fallolyckor i trafikmiljön
Dessa kostnader bör ställas i relation till samhällets kostnader och ansvarsfördelning när det gäller prio-ritering av förebyggande insatser. Exempelvis medför höftledsfrakturer till följd av fall inte bara personligt lidande utan även stora vårdkostnader för samhäl-let. I Schweiz överstiger frakturer relaterade till benskörhet både hjärtinfarkt och stroke, mätt i total vårdtid. Höftledsfrakturer till följd av fallolyckor är där en stor grupp.
• långsiktiga hälsoeffekter och dödsfall Kunskapen är i dag begränsad när det gäller de långsiktiga konsekvenserna för personer som skadas allvarligt vid fallolyckor. Framför allt behövs mer kunskap om vilka fallolyckor som orsakar långsik-tiga konsekvenser såsom sjukskrivning, medicinsk invaliditet (vårdberoende och grad av funktionsned-sättning) och förtida död, och i vilken utsträckning de gör det. Många av dem som skadas i fallolyckor är i yrkesverksam ålder och det saknas kunskap om vilka effekter dessa skador innebär för samhället. Vidare har exempelvis tidigare studier visat att äldre personer som drabbas av en höftledsfraktur, vilket är en vanlig skada vid fallolyckor, i stor utsträckning
33
(22–43 procent) avlider inom 12 månader. I dag finns en skattning om att cirka 100–300 omkommer varje år till följd av fallolyckor i trafikmiljön, men denna uppgift är mycket osäker och behöver klarläggas. En viktig fråga är därför att analysera och föreslå hur uppgifter om dödsfall till följd av en fallolycka i fram-tiden kan registreras på årsbasis.
• Strada – säkerställ data.
Registreringen i Strada av gående som skadas i trafikmiljön har en helt central betydelse för forsk-ning om och utveckling av en säker gångtrafik. Dessa data ger ovärderlig kunskap om problemet med både fallolyckor och trafikolyckor bland gående. Strada be-höver dock utvecklas och förbättras för att säkerställa både rätt kvantitet och rätt kvalitet i de uppgifter som registreras.
En generell metodik för uppföljningen av kvaliteten på de insamlade uppgifterna från sjukvården och po-lisen bör utvecklas. I dag är registreringen av avlidna
mycket ofullständig. Det är viktigt att rutinerna för akutmottagningarnas registrering av dödsfall ses över och tydliggörs. Avlidna till följd av en fallolycka i tra-fikmiljön bör sedan specialgranskas med ett likartat förfarande som i dag används för avlidna i vägtrafiko-lyckor.
Registreringen i Strada behöver utvecklas ytterligare med hänsyn till behovet av att kartlägga de gåendes skador i trafikmiljön. Det vore bland annat intres-sant att få tillgång till uppgifter om alkohol- och droganvändning. Även uppgifter om användningen av gånghjälpmedel vore intressant att känna till.
Nuvarande Stradaregistrering är även bristfällig när det gäller dokumentation av fall i samband med fall till och från buss samt i buss. Dessa fallolyckor ingår i ett ”hela-resan-perspektiv” och bör därför även registreras i Strada. Vid en studie utförd av LTH har en tilläggsuppgift på Stradas registreringsblankett använts, där man frågade om skadan hade uppstått i samband med en bussresa.
34
Referenser
• Berntman M, 2015. Fotgängares olyckor och skador i trafikmiljö med fokus på fallolyckor. Bulletin 295. LTH Lunds Universitet.
• Carlsson, A. och Svensson, M. (2015). Fallolyckor bland gångtrafikanter, Slutrapport. PM Chalmers. Trafikverket, Skyltfonden, dnr. TRV 2013/71828. • Eriksson J., Sörensen, G. (2015).
Vin-tervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI Rap-port 868. Linköping.
• Larsson J, 2009. Fotgängares trafik-säkerhetsproblem, Skadeutfall enligt polisrapportering och sjukvård. Rapport 671. VTI.
• Larsson, J. (2009). Fotgängares trafik-säkerhetsproblem. Skadeutfall enligt polisrapportering och sjukvård. VTI rapport 671, Statens väg- och trans-portforskningsinstitut. Linköping. • Rikshöft (2015). Årsrapport 2014.
Lund.
• WHO (2007). WHO Global Report on Falls Prevention in Older Age. World Health Organization. Genève. • Schantz, P. (2015). Om gång och
cykling, hälsa och en hållbar utveckling. TRV rapport 2015:153. Trafikverket. Borlänge.
• Strandroth J, Rizzi M, Sternlund S, Lie A, Tingvall C. The correlation between pedestrian injury severity in real life
crashes and Euro NCAP pedestrian test results. TIP 12:6 604–613, 2011
• Sveriges Kommuner och Landsting, Vägverket (2008). Rätt fart i staden, hastighetsnivåer I en attraktiv stad. SKL Kommentus AB, Stockholm
• Trafikverket (2010). Bussar och gupp, utgångspunkter, avsikter och fakta. Publi-kation 2010:052. Trafikverket. Borlänge. • Öberg et al. (1996). Fotgängares och
cyklisters singelolyckor. VTI meddelande 799. Statens väg- och transportforsk-ningsinstitut. Linköping.
• Öberg, G. (2011). Skadade fotgängare. Fokus på drift och underhåll vid analys av sjukvårdsregistrerade skadade i STRA-DA. VTI rapport 705. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. • Öberg, G. och Arvidsson, A. (2012).
Skadade fotgängare. Kostnad för fot-gängarskador jämfört med vinterväghåll-ningskostnader. VTI rapport 735. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
• GUSTAFSSON, M., STIGSON, H., KRAFFT, M. & KULLGREN, A. 2015. Risk of Permanent Medical Impairment (RPMI) in Car Crashes Correlated to Age and Gender. Traffic Inj Prev, 16, 353-61. • Lindberg, J., Strandroth J., m.fl. (2016). Översyn av etappmål för säkerhet på väg till 2020 och 2030, med utblick mot 2050. Rapport TRV 2016:109, Trafikver-ket och Transportstyrelsen. Borlänge.
35
Inriktning för säker gångtrafik 1.0 har tagits fram av GNS samverkansgrupp för Säker cykling och gångtrafik. Följande personer har deltagit i arbetet med denna inriktning under 2016-2017:
Johan Lindberg, ordf, Trafikverket Helena Stigson, sekr, Folksam Jörgen Persson, Trafikverket Khabat Amin, Transportstyrelsen
Monica Berntman, Lunds Tekniska Högskola Jenny Eriksson, VTI
Anna Carlsson, Chalmers Industriteknik (CIT) Erik Levander, SKL
Petter Skarin, Eskilstuna Marie Joelsson, Västerås stad Annika Feychting, Huddinge kommun Catarina Nilsson, Stockholms Stad Tove Västibacken, Uppsala kommun Lovisa Blomér, Örebro kommun Anna Niska, VTI
Viveca Wallqvist, RISE Marie Nordén, NTF Gunnar Carlsson, FOT
Anna Nilsson-Ehle, Safer/Chalmers Charlotta Johansson, LTU