Tabell 1 sammanställer och presenterar vad jag har studerat och vad jag har deltagit i samt på vilket sätt detta har gjorts.
Studiens kritiska analys och diskussion kommer att grundas på de observationer, anteckningar, inspelningar och det praktiska deltagandet som gjordes.
Observation
Observationen utgjordes av direkt deltagande, vilket gick ut på att i fyra olika tillfällen (40-60 min. per tillfälle) delta när InfoGr träffades för att diskutera olika aspekter av den laboration de utformade. Efter att ha samtalat med en av informanterna och kommit överens om en handlingsplan informerades senare (vid första observationstillfället) resten av gruppen om studien och att observation var en del av den. Samtidigt som mötena pågick bandades deras konversationer och anteckningar gjordes.
Träffarna ägde rum i ett av informanternas eget kontor och i Virtual
Reality Laboratory vid Linköpings Tekniska Högskolan (VR-labbet)
vilket anses ha bidragit till att föra avslappnade diskussioner och meningsutbyten då miljön var bekant för de inblandade och därmed
Tabell 1. Översikt datainsamling
Datainsamlingsmetoder Studieobjekt
Deltagande observation med fältanteckningar
4 st. gruppmöte (160 minuter av observation)
Inspelade band
Gruppmöte: 2 tillfällen (ca. 80 min.)
Gruppmedlem: 4 tillfällen (ca. 130 min.)
Intervjuer Gruppmedlem: 4 tillfällen Samtal
Ett antal informella möten, konversationer och diskussioner om ämnet
trygg. Detta kan ha haft en positiv effekt på stämningen och meningsutbytet då miljön upplevdes vara lugn och ärlig.
I slutet av första mötet tillfrågades deltagarna om de hade blivit besvärade av att en främmande person observerade, bandade och antecknade det de gjorde och sade. En tillgjord och onaturlig situation kan ledda till planerade svar och tilltänkta beteende i samband med observation och bandinspelning (Fetterman, 1998; Patel & Davidson, 1994; Shaughnessy & Zechmeister, 1994). Informanterna sade sig inte ha blivit besvärade av min närvaro.
Anteckningar
Samtidigt som observation pågick fördes anteckningar över olika aspekter av det meningsutbyte som undgick bandspelaren som t.ex. ögonkontakt, kroppsspråk, turordning etc. Anteckningarna anses ha bidragit till att öka förståelsen för informanternas arbete då dessa efteråt jämfördes med det som hade bandats.
Då det gick en tid mellan de olika möten och sammanställningen av allt insamlad data, utgjorde anteckningarna ett bra verktyg för att åter erinra det specifika mötet på ett särskilt tydligt sätt. Anteckningarna innehöll t.ex. var gruppmedlemmarna satt, min uppfattade stämning under hela mötet, vem av gruppmedlemmarna och i vilket sammanhang använde sig t.ex. av papper och penna eller kroppsspråk för att betona en tanke och stödja ett argument. Anteckningarna upplevdes som ett bra komplement till ljud inspelningarna. Genom att enbart lyssna på ljudinspelningarna gick det att bilda sig en uppfattning av gruppmedlemmarnas sätt att tänka, resonera och bestämma över olika detaljer kring experimentet. Anteckningarna gav dock en tydligare bild av det som hände kring den specifika träffen genom att komplettera ljudet med, i mitt tycke, mycket viktiga detaljer. Jag kunde t.ex. bokstavligen se situationen framför mig och till en viss del uppleva den en gång till. Utan anteckningarna anser jag hade fokusen för de bandade träffarna varit riktad till att enbart tolka det som sades vilket hade gett mig en stelare bild av gruppmedlemmarnas sätt att resonera och hur gruppmedlemmarna framförde sina åsikter.
Bandspelare
Bandspelare användes i samband med observationerna i syfte att kunna samla information utan att riskera att missa viktiga delar av informanternas resonemang. Detta har gett mer tid till att fokusera och uppmärksamma informanternas beteendemönster visade på mötet under mötena.
Bandspelaren användes också vid de individuella intervjutillfällena. Dessa utformades kring en mindre strukturerad intervju innehållande en flexibel frågeföljd med öppna frågor. Inspelning anses gynna den öppna karaktären hos en intervju (Patel & Davidson, 1994) då det ger större möjlighet till ett naturligt meningsutbyte (konversation), dvs. tillåter ett större engagemang då intervjuaren kan visa ett större intresse för det respondenten har att säga genom att den viktiga ögonkontakten kan anpassas till intervjuns olika skeden.
Intervju
Intervjuerna utfördes på olika platser vilka valdes av informanterna själva. Detta för att gynna valet av en trygg miljö där informanten kunde känna sig trygg och obesvärad. Intervjuerna ägde därmed rum i en av forskarens eget kontor, VR-labb och på en kafeteria, där det gick att prata ostört.
Intervjuerna inleddes med ett par öppna frågor (se bilaga 1). Det fanns också följdfrågor men dessa användes endast om respondenten inte svarade eller avvek från huvudfrågans specifika syfte. Endast sparsamma anteckningar fördes vid intervjutillfällena. Detta för att inte påverka den naturliga följden av meningsutbyten (konversationen) negativt. Intervjutillfällena höll också den föreslagna tiden på 30-40 minuter.
Efter den planerade frågestunden fanns det också tid att prata om mer generella aspekter i samband med försöksdesign vilket genomfördes utan bandspelare. Avstängningen av bandspelaren ledde till ett friare och mer personligt samtal, vilket klargjorde många gånger informantens personliga inställning till ställda frågor och ämnet. Detta kan anses vara en nackdel då många intressanta åsikter hamnade utanför huvudintervjun (och indirekt utanför studien). Samtidigt utgjorde dessa informella samtal en viktig informationskälla som bidrog till att öka förståelsen av InfoGr:s arbete och individuella
uppfattningar om ämnet, vilket var en klar fördel när den insamlade informationen analyserades efteråt.