Insamling av kvalitativt material och urval

I denna studie används en kompletterande kvalitativ metod. Studiens kvalitativa material har samlats in genom strukturerade intervjuer, vilka syftar till att lyfta fram informanternas erfarenheter av kvinnliga respektive manliga skribenters användning av modalitetsmarkörer i skrift.

Den kompletterande kvalitativa metoden i studien inbegriper ett målinriktat urval, vilket innebär att studiens informanter har valts ut strategiskt (Bryman 2011:392). För urvalet har således specifika urvalskriterier utformats. Ett kriterium har rört informanternas behörighet att undervisa i svenska på gymnasienivå och således har svensklärarnas legitimation varit avgörande för huruvida de tillfrågats eller inte. Ytterligare kriterier för medverkan som informant i denna studie är antal år som verksam lärare (informanterna har varit verksamma svensklärare i minst 5 år) och att informanten för tillfället undervisar i alternativt nyligen har undervisat i kursen svenska 3 på gymnasiet. Kriteriet är kopplat till att studiens huvudsyfte är att undersöka elevlösningar från det nationella provet i kursen svenska 3. Genom att precisera urvalet utifrån dessa kriterier är förhoppningen att främja studiens reliabilitet.

Insamling av kvalitativt material, och i detta fall material hämtat från strukturerade intervjuer, förutsätter först och främst informanter. En första kontakt i form av en förfrågan om deltagande i denna studie gick via mejl ut till fyra legitimerade svensklärare på gymnasienivå, varav tre tackade ja till att delta. De tillfrågade svensklärarna är lärare som vi uppsatsförfattare har fått kontakt med under våra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Poängteras ska dock att de inte har varit våra lokala lärarutbildare. Gemensamt för studiens informanter är att de har varit verksamma lärare i minst 5 år och att de undervisar i kursen svenska 3.

39

En andra kontakt skedde också via mejl och syftet var att informera och förbereda informanterna för de strukturerade intervjuerna. I det andra mejlet bifogades ett informations- brev (se bilaga 1), en begreppsförklaring (se bilaga 2) och ett dokument med studiens intervjufrågor (se bilaga 3). I det bifogade informationsbrevet gavs information om studiens syfte och dess frågeställningar. Informanterna fick vidare information om att deras medverkan är frivillig och att de, om så önskas, kan ta tillbaka sin medverkan när som helst under intervjun. Av dokumenten framgick även att deras svar anonymiseras i studien samt att ljudupptagning via mobiltelefon enbart hanteras av oss, studiens författare, och vår handledare. Den begreppsdefinition som bifogades i mejlet ämnade ge informanterna den förkunskap i form av begreppsdefinitioner som krävs för att besvara intervjufrågorna. Slutligen fick informanterna ta del av de strukturerade intervjufrågorna. Intervjufrågorna bifogades för att ge informanterna tid att begrunda dem. Vår intention med detta var att skapa förutsättningar för att våra informanter skulle känna sig trygga med intervjusituationen såväl som med intervjufrågorna.

Intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplatser, dels för att informanterna skulle känna sig trygga med miljön, dels för att informanterna inte skulle behöva avsätta ytterligare tid för att ta sig till en annan plats. Valet av intervjuplats härleds till Brymans (2011:421) rekommendationer. Bryman understryker nämligen vikten av att som forskare säkerställa att den plats där en intervju ska äga rum är en lugn och ostörd plats där informanten känner sig trygg. Informanterna till studien fick där av välja en inspelningsplats som de ansåg vara lugn och där intervjun kunde genomföras ostört. Intervjuerna sträckte sig från 30 till 45 minuter.

Som nämnts ovan spelades intervjuerna in med hjälp av en ljudupptagningsapparat (mobiltelefon). Inspelningarna skedde för att minimera risken för att viktig information skulle falla bort. Ljudupptagning är även något som Trost (2010:74) behandlar och han menar att den möjliggör att den eller de som intervjuar kan lägga all fokus på frågorna och informantens/informanternas svar. Trost (2010:75) poängterar dock vikten av att som intervjuare vara medveten om att vissa människor inte vill bli inspelade. Informanterna i denna studie fick godkänna att ljudupptagning skulle ske.

6.2.1 Presentation av informanter

Denna studies kvalitativa material utgörs av intervjusvar från tre informanter vilka undervisar i kursen svenska 3 på gymnasienivå och i föreliggande avsnitt presenteras studiens informanter kort. De tre informanternas svar anonymiseras i denna studie. För att inte röja informanternas identitet har vi valt att presentera informanternas svar under beteckningarna I1, I2 och I3.

Informant I1 är 32 år gammal och har undervisat i svenska på gymnasienivå i fem år. I1 är behörig i ämnena svenska och engelska, men undervisar för tillfället endast i kursen svenska 1 och kursen svenska 3. Inom svenskämnet finner I1 grammatik som det mest intressanta. Grammatik har alltid varit något som intresserar I1 eftersom det innebär en förståelse för språkets resurser. Med en grammatisk kompetens följer enligt I1 en möjlighet att leka med språket.

I2 är 55 år gammal och har arbetat som lärare i 29 år. I2:s ämneskombination innefattar ämnena svenska, engelska och italienska. I2 undervisar för tillfället bland annat i kursen svenska 3. På frågan om det finns något speciellt inom svenskämnet som intressera I2 lite

40

extra, svarade I2 litteratur. I2 är av den uppfattningen att läsning av litteratur med eleverna är bland det roligaste I2 vet.

I3 är 48 år gammal och har arbetat som lärare i 20 år. I3 är behörig lärare i ämnena svenska och engelska på gymnasienivå. I3 undervisar för tillfället i bland annat kursen svenska 3. I3:s specialintresse inom svenskämnet är litteraturvetenskap och litteraturvetenskapliga skol- bildningar.

6.2.2 Bearbetning av kvalitativt material

Bearbetningen av det kvalitativa materialet har skett i flera steg. Registreringen av intervjuerna för dokumentering och senare analys har skett genom ljudupptagning. Bearbetningens första steg har därefter varit att transkribera ljudupptagningarna. Enligt Bryman (2011:428–429) syftar transkribering dels till att underlätta fortsatt bearbetning och analys av insamlat material, dels till att möjliggöra och underlätta för såväl forskare som informanter att kontrollera vad som blivit sagt och att det uppfattats korrekt.

Då det inte ingår i syftet med denna studie att undersöka informanternas betoningar i intonationen eller emotionella uttryck har transkriberingen preciserats till grovtranskribering. Syftet med grovtranskriberingen är att ge intervjusvaren en mer skriftspråklig karaktär för att på så vis underlätta läsningen av informanternas svar (Kvale & Brinkmann 2014:221). För denna studie innebär grovtranskriberingen att talspråkliga uttryck skrivits om till skriftspråkliga sådana. Detta innebär att skiftspråksanpassningen gäller ordformer och meningsuppbyggnad. Ett exempel på skriftspråksanpassningen är den talspråkiga ordformen nånting som under grovtranskriberingen har skrivits om till någonting. Längre talpauser har dock inkluderats i transkriberingen i form av tankstreck (–). Grovtranskriberingen av insamlat material skedde i direkt anslutning till avslutad intervju. För att säkerställa att grov- transkriberingarna överensstämmer med ljudupptagningarna har varje ljudupptagning och grovtranskribering i bearbetningens andra steg kontrollerats ytterligare genom en andra genomgång av materialet. Bearbetningens tredje steg utgjordes därefter av sortering av informanternas svar utifrån svarens kopplingar till studiens tredje frågeställning. De delar av vardera informantens intervjusvar vilka besvarar studiens tredje frågeställning har sorterats ut. Informanternas delade och skilda erfarenheter har sedan bildat en helhet, i bemärkelsen helhetsförståelse för informanternas erfarenheter av elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. Sorteringen av informanternas intervjusvar har således skett med utgångspunkt i hermeneutikens teori och metod för bearbetning och analys av material (Ödman 1979:80). Tilläggas ska slutligen att materialet på inspelningsapparaten har raderats efter grovtranskriberingen.