Insatser som gynnar kulturarvet

Skydd och skötsel av det biologiska kulturarvet utgör en naturlig och integrerad del av flera av Naturvårdsverkets verksamhetsområden. Ängar och betesmarker restaureras och hävdas i de skyddade områdena, skyddsvärda träd frihuggs eller hamlas, såväl inom den ordinarie förvaltningen av skyddade områden som inom åtgärdsprogram för hotade arter och inom flera LIFE-projekt, se främst kapitel 5.3.1–5.3.5 och 5.8.1.

5.10.1 Ängar och betesmarker – tillika ett biologiskt kulturarv

I skyddade områden i Sverige, huvudsakligen i naturreservaten, finns 23 400 hektar ängar och betesmarker. Utöver detta finns ytterligare 13 600 hektar huvud sakligen i Natura 2000-områden. Av den naturvårdss kötsel som länsstyrelserna och andra förvaltare (Laponiatjuottjudus och Tyrestastiftelsen) genomför i skyddade områden utgör ängsslåtter och betes drift de enskilt största insatserna; 2017 till en kostnad om ca 75 miljoner kronor. Det bör observeras att utöver detta bidrar miljöstödet i Landsbygdsprogrammet till betydande delar, detta gäller särskilt i Natura 2000- områden men också i naturreservat.

Många ängar och betesmarker växer igen och restaureringsinsatser genomförs för att återskapa eller förstärka deras värden i skyddade områden. Detta gäller särskilt i Natura 2000-områden för vilka LIFE+-medel kan sökas från EU.

Till upprätthållande av natur- och kulturvärden i odlingslandskapet bidrar även kommuner och ideella organisationer. Med LONA-bidrag genom fördes bl.a. restaureringar av betesmarker och friställande av grova träd.

Även inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter görs insatser i kultur- landskapet utanför de skyddade områdena. Flera av åtgärdsprogrammens arter är starkt knutna till människoskapade miljöer t.ex. hotade åkerogräs. Andra arter lever i miljöer som är starkt människopräglade, t.ex. läderbagge eller i miljöer som gynnas av hävd, såsom rikkärr. Även åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd har en stark koppling till kulturarvet.

Den generella utvecklingen för ängar och betesmarker är starkt negativ. Jordbruksverket tar nu i samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet fram en strategi för odlingslandskapets biologiska mångfald inom ramen för Miljömålsrådets arbete. Arbetet för dessa miljöer behöver samordnas bättre så att det finns en gemensam långsiktig syn på vilka insatser som behövs, var de behövs och hur styrmedel bör utformas och fördelas för att ge bästa miljöeffekt och samtidigt få acceptans hos lantbrukarna.

5.10.2 Skötsel av kulturpräglad natur

Under 2017 har Naturvårdsverket bland annat använt 1:3-anslaget till att tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Centrum för biologisk mångfald starta en satsning på skötsel av kulturpräglad natur. Satsningen är en kompetens - utveckling om ekologi, historia och praktisk förvaltning. Den riktar sig till dem som arbetar med att planera och genomföra skötsel, framför allt i formellt skyddade områden. Det övergripande syftet är att bättre bevara biologisk mångfald och kulturmiljövärden i landskapet.

Satsningen består av en serie kurser med fördjupningar i olika skötselformer och kulturpräglade naturtyper. Kurserna utformas i samarbete med länsstyrelser som står värd för kurserna och erbjuder studielokaler. År 2017 genomförde vi

5.10.3 Naturvägledning inbegriper också information om kulturlandskapet

Naturvägledning, som syftar till att ge en känsla av och för natur- och kultur- landskapet bedrivs bl.a. vid de 33 naturumen, varav 23 statliga. Naturum behandlar områdets natur-, kultur- och upplevelsevärden och hur människan påverkat landskapet. Entréer till nationalparker är en annan viktig informa- tionskälla för en besökare, där syftet är att besökaren ska komma i kontakt med områdets natur- och kulturvärden utifrån förutsättningarna på platsen. Centrum för naturväglednings samarbete med Riksantikvarieämbetet om interpretationsplanering redovisades och handledningen Platsens berättelser publicerades under 2017.

5.10.4 Byggnader i Naturvårdsverkets ägo

Inom Naturvårdsverkets fastighetsbestånd finns byggnader med höga kulturvärden. Bland dessa finns bland annat 7 statliga byggnadsminnen som Naturvårdsverket förvaltar. Förvaltningen av byggnader med höga kultur- värden särskiljs inte utan ingår i den övriga fastighetsförvaltningen. Natur- vårdsverket har under året haft tillsynsbesök av Riksantikvarieämbetet på två av våra statliga byggnadsminnen, Sträntemölla och Rågskär. Utifrån dessa besök kommer planer tas fram för den fortsatta fastighetsförvaltningen.

5.10.5 Arbetet med världsarv

Naturvårdsverket har ett ansvar som fokalpunkt för arbetet med de världsarv som framför allt är utpekade med kriterier för sina naturvärden. Världsarvet Höga Kusten blev utsett till världsarv år 2000. Grunden till detta är den geo- logiskt sett snabba och stora landhöjningen efter den senaste inlandsisen. Höga Kusten utvidgades med Kvarkens skärgård 2006. Vi har också världs- arvet Laponia som beslutades 1996 med kriterier bestående av den fantastiska unika storslagna naturen men också med den nomadiserande renskötseln och spåren av tidigare brukare av landskapet.

Höga Kusten förvaltas av Länsstyrelsen i Västernorrlands län och har ett samverkansråd med Kvarkens skärgård i Finland. Under 2017 har arbetet med en förvaltningsplan för den svenska delen blivit klar. Länsstyrelsen i Väster norrlands län får årligen bidrag från 1:3-anslaget för förvaltningen.

Laponia förvaltas av den ideella föreningen Laponiatjuottjudus som bildats av representanter från de 9 samebyarna i området, Gällivare och Jokkmokks kommuner, Länsstyrelsen i Norrbottens län samt Naturvårds verket. Förvalt- ningen får årligen bidrag från 1:3-anslaget för sitt arbete med förvaltningen av världsarvet med de ingående naturskyddade områdena och naturum.

Naturvårdsverkets deltar i arbetet i styrelsen och partsrådet för Laponia- tjuottjudus och bjuds in som adjungerad i förvaltningsrådet för Höga Kusten samt i samverkansgruppen för Höga Kusten/Kvarkens skärgård.

Naturvårdsverket samarbetar med Riksantikvarieämbetet när det gäller kontakterna med UNESCO. Under 2017 har vi tillsammans underrättat och svarat på frågor från UNESCO:s världsarvscenter om utvecklingen av ärendet kring en eventuell gruvetablering i Kallak, i närheten av världsarvet Laponia. Frågan har varit om gruvetableringen kan påverka de utpekade kriterierna för världsarvet.