Möte
Skapande
Övrigt
lans elever som presenteras på Instagram-kontot, även inköpta böcker till skolans pedagoger (som står i skolbiblioteket) samt böcker som skolbibliotekarien själv har läst för att utveckla sin kompetens presenteras på samma sätt som lästipsen. Detta påverkar föreställningen kring vilka som är målgruppen för Instagram-kontot och ge ett splittrat intryck. Gemensamt för samtliga lästips är att de samlas under en egen hashtag, nämligen ”#boktips”.
Figur 3. Lästipsbild för Skola A
Foto: Carl Michael Sahlberg
Andra typer av konstnärliga uttryck förekommer sporadiskt bland bilderna, och de kan även vara svåra att särskilja från exempelvis boktipsen när skolbibliotekarien inte tagit bilden själv utan istället lånat bilden från Internet och publicerat den på Instagram-kontot. Det tycks inte heller finnas någon gemensam hashtag för den typen av bilder. En bild som står ut skildrar ett privat museibesök, men eftersom besöket just sker i privat regi och sker utanför skolbiblioteket, utan att på något sätt referera till detta, kan bilden inte betraktas som att den lyfter fram skolbiblio-teket som en plats för konstnärliga uttryck. Det ska dock påpekas att det kan fram-stå som mer naturligt för folkbiblioteket, som fram-står i fokus för Jochumsen, Hvene-gaard Rasmussen och Skot-Hansens analysmodell, att presentera flera olika konstnärliga uttryck för sina användare. Detta innebär inte att det inte är intressant att undersöka i vilket utsträckning andra konstformer får rum på skolbiblioteken. För många barn sker den första kontakten med biblioteksvärlden just via
skol-biblioteket, och ju fler aspekter av mer folkbiblioteksspecifika upplevelser som finns tillgängliga på skolbiblioteket, desto naturligare kommer övergången att bli för eleverna när de (förhoppningsvis) börjar frekventera folkbibliotek. Skolbiblio-tek kan, och bör, med andra ord ses ur ett bredare och mer långsiktigt perspektiv, där deras roll inte bara är att vara läs- och skrivfrämjande under barnens skolgång, utan även att få dem att känna sig bekväma i biblioteksvärlden i stort, även utan-för skoltid. En annan viktig del av inspirationskategorin är bilder som skildrar berättande i olika former. Dessa återfinns också i materialet, fastän med lägre fre-kvens än boktipsbilderna. Bilderna som skildrar berättande följer två olika teman, men utgår alltid utifrån att skolbibliotekarien haft högläsning för eleverna. An-tingen skildrar bilden skolbiblioteket ur en speciell vinkel där man exempelvis ser underkroppen av elever som sitter i soffor eller på kuddar, gärna med en fokusef-fekt på bilden. Det andra temat liknar boktipsbilderna, det vill säga att bilden skildrar boken som skolbibliotekarien läst ur, i vissa fall återfinns även den tidi-gare nämnda hashtagen ”#boktips”. Det enda som skiljer dessa bilder från den ”vanliga” boktipsbilden är att den medföljande texten återkopplar till högläsnings-tillfället. Detta är ett exempel på hur en aktivitet i det fysiska skolbiblioteksrum-met kan få ett annat utseende och syfte på skolbibliotekets Instagram-konto. Bil-derna i inspirationskategorin ger intryck av att Instagram-kontot riktar sig till vuxna, men den tilltänka målgruppen (exempelvis föräldrar, andra skolbiblioteka-rie eller intresserad allmänhet) kan inte med säkerhet avgöras varken utifrån bil-derna eller den medföljande texten, då det saknas ett direkt tilltal. På samma sätt saknas ett direkt tilltal eller någon form av uppmaning till skolans elever. Således förefaller det snarare som att ”inspirationsbilderna” neutralt skildrar eller rappor-terar från skolbiblioteksverksamheten till en obestämd mottagare, än att de försö-ker skapa dialog och nå en specifik målgrupp (med ett fåtal undantag som behand-las tillsammans med bilderna i möteskategorin). Tankarna förs till någon form av digital flaskpost (med skillnaden att avsändaren åtminstone till viss grad är känd för mottagaren).
Den näst minsta kategorin utgår alltså ifrån bilder som skildrar olika former av lärande, och domineras av bilder som skildrar undervisning i källkritik. Bilder-na skildrar oftast ett nedsläckt klassrum fullt med elever och en pågående visning av Statens medieråds material om källkritik för barn och unga. Dessa bilder pre-senteras tillsammans med en egen hashtag, ”#källkritik”. Intressant nog har flera andra skolbibliotekarier skrivit kommentarer till dessa bilder, antingen genom att skriva att de kände igen sig eller komma med frågor och tips. Det är värt att än en gång påpeka att dessa bilder återkommande skildrar undervisningen i källkritik i elevernas klassrum och inte i skolbiblioteket. Det kan givetvis bero på att skol-biblioteket saknar utrustningen som krävs eller att skolbibliotekarien har valt att inte skildra undervisningstillfällen från skolbiblioteket. Det tycks dock föga troligt med tanke på de upprepade bildpubliceringarna, vilket också signalerar att
skol-bibliotekarien värdesätter källkritikundervisningen. Den undervisning som dock skildras i skolbiblioteket utgår ifrån allmän bibliotekskunskap och visar bland annat hur eleverna på skolan får träna sig att hitta böcker som är uppställda efter Dewey decimalklassifikationssystemet. Det kan också handla om bilder som på något vis upplyser om vikten av att återlämna böcker i tid, exempelvis via en trave böcker med en bildtext som beskriver att eleverna återlämnat böckerna efter upp-maning om att de med ej återlämnade böcker inte skulle få något påsklov.
Figur 4. Källkritikbild för Skola A
Foto: Carl Michael Sahlberg
En annan av de mest förekommande bildtyperna i lärandekategorin skildrade skolbibliotekariens fortbildning som just skolbibliotekarie. Dessa bilder utgick främst ifrån skärmdumpar på planerade källkritiklektioner och olika former av nätverksträffar för skolbibliotekarier som hölls i skolbiblioteket. Dessa bilder förmedlar återigen ett intryck av att Instagram-kontot skildrar skolbibliotekariens vardag som yrkesperson snarare än skolbiblioteket i sig. Det kan således uppstå utmaningar om skolbibliotekarien skulle byta arbetsplats och exempelvis föräldrar till elever som går på den gamla skolan fortfarande följer Instagram-kontot. Med en annan tydlighet kring vem Instagram-konto finns till för, och till vilket syfte, skulle onödiga missförstånd kunna undvikas, och det skulle också underlätta för användare att hitta till rätt Instagram-konto, precis som Mon framhåller. Det kan också påpekas att det helt saknades bilder som kunde kodas som att de skildrade någon form av egenmakt ur ett etnicitets-, köns- eller utanförskapsperspektiv. Ex-empelvis uppmärksammades varken Internationella kvinnodagen, FN-dagen eller
Modersmålsdagen på Instagram-kontot, fastän de generellt sett får ta stor plats i skolan i övrigt. Detta kan möjligtvis bero på att skolan består av en förhållandevis socioekonomiskt homogen grupp elever och att de inte anser sig behöva arbeta med dessa frågor, något som också kan spilla över på skolbiblioteksverksamheten. En sista bild som stack ut i denna kategori skildrade hur skolbibliotekarien fick hoppa in som lärare när det saknades personal på skolan, något som är beteck-nande för många skolbibliotekariers arbetssituation (i synnerhet om bibliotekarien som i detta fall även är utbildad lärare).
Instagram-bilderna som kodades inom möteskategorin, det vill säga kategorin med minst antal bilder, skildrade bland annat elever som satt och läste i skol-biblioteket men också annan skolpersonal som befann sig i skol-biblioteket. Främst förekommer dock enkla miljöbilder inifrån skolbiblioteket utan vare sig elever eller personal. Det kan handla om allt ifrån en ny myshörna till rader av bokhyllor eller ett nytt inköp till skolbiblioteket. När det förekommer elever i bilderna är ansiktena alltid dolda. Det kan exempelvis handla om att bilden är beskuren precis nedanför ansiktet, men i regel håller eleverna upp böcker framför ansiktet, vilket tydligt visar att skolbibliotekarien inte vill att några elever skall gå att identifiera på bilderna. I ett fåtal fall kan det också handla om att ett fokusfilter har applice-rats på bilden för att omöjliggöra en identifiering av eleverna på bilden.
Figur 5. Mötesrumsbild för Skola A
Foto: Carl Michael Sahlberg
I motsats till flertalet av de andra bilderna har dessa bilder ingen egen hashtag, utan sammankopplas oftast istället med hjälp av skolans geotag. Detta återkom-mer inte i alla bilder som kodades till möteskategorin, men det sker dock så ofta
att det går att urskilja ett mönster i skolbibliotekariens sätt att handskas med denna typ av bild. Anledningen till att samtliga bilder inte använder geotagen kan i sin tur bero på att hen inte tolkar bilderna på samma sätt som jag gör i min analys, eller att hen har glömt bort det vid publicerandet av vissa bilder. När det före-kommer vuxna i bilderna från skolbiblioteket är det återkommande porträttbilder, i något enstaka fall skildrar bilden någon handling som förklaras i den medföl-jande texten till bilden, exempelvis vid författarbesök. Värt att notera är att skol-bibliotekarien sällan publicerade bilder på sig själv, med undantag för en ”selfie” tillsammans med skolans IKT-specialist. En av de intressantaste aspekterna med vissa av bilderna som kodades inom möteskategorin, är att det vid ett vid ett fåtal tillfällen fanns ett direkt tilltal. Det handlade vid dessa tillfällen om att skolbiblio-tekarien ”taggade” en annan Instagram-användare, det vill säga skrev in använ-darnamnet i inlägget, så att den personen uppmärksammades om det. Det gjorde tillsammans med en fråga, exempelvis höll en flicka upp en bok framför ansiktet, och i texten till bilden förde skolbibliotekarien vidare flickans fråga om när nästa bok i serien skulle släppas direkt till författaren, som också svarade på inlägget. Detta kan tydligt symbolisera de nya interaktiva och snabba kommunikationsvä-garna som sociala medier för med sig. Men liknande tillfällen kan också uppstå med hjälp av användningen av hashtagar, men eftersom de inte har ett direkt tilltal bör dessa tillfällen snarare betraktas som att de sker på grund av någon form av serendipitet. Skolbibliotekarien hade vid ett tillfälle lagt upp en bild från en gra-fisk novell och skrivit att hon tyckte om boken samt den tecknade stilen samt bland annat använt bokens namn som hashtag, vilket ledde till att illustratören svarade på inlägget. Den här gången var det någon som svarade på den digitala flaskposten.
Den sista kategorin inom fyrarumsmodellen, skapandekategorin, kom på tredje plats gällande antal bilder. Majoriteten av dessa bilder skildrade hur elever i skolan tillsammans med skolbibliotekarien jobbade med att skriva dikter. Det kunde handla om allt från bilder på eleverna när de sitter i skolbibliotek och skri-ver till bilder på själva dikterna. Dessa bilder samlades under en egen hashtag, #barndikter.
Figur 6. Diktbild för Skola A
Foto: Carl Michael Sahlberg
Ett annat återkommande bildtema i skapandekategorin skildrade olika tävlingar som skolbibliotekarien genomfört tillsammans med skolans elever. Bilder på täv-lingsformulär, tävlingsresultat och firande vid tävlingarnas slut är olika exempel på hur tävlingar porträtterades på Instagram-kontot. Tre bilder i skapandekatego-rin som tydligt återkopplar till Jochumsen, Hvenegaard Rasmusssen och Skot-Hansens tankar om biblioteket som en plats för nya uttrycksformer skildrar någon form av workshop kring film- och musikskapande. Filmskapandet följdes till och med upp med en bild från filmpremiären i ett av skolans klassrum. Förutom dessa typer av bilder återfanns även ett par enstaka bilder från skolbibliotekariens eget skapande, eller bibliotekspyssel som hen själv kallar det. Det handlar exempelvis om flaggvimplar eller pappersgirlanger skapade av gamla böcker som skolbiblio-tekarien satt upp i biblioteket. Precis som inom de andra kategorierna återkommer skolbibliotekarien till att skildra delar av de ”inre arbetsuppgifterna” vilket gör Instagram-kontot mer personligt, och får det att nå bortom skolbiblioteket och fram till yrkespersonen som arbetar där. En sista bild som står ut skildrar ett illust-ratörbesök där eleverna tillsammans med illustratören gör egna bokomslag. Till-sammans med denna bild väljer skolbibliotekarien att klistra in en länk till illustra-tören hos Författarcentrum.78 Länken i textfältet på Instagram är inte klickbar, vil-ket tvingar någon som vill följa länken att kopiera den, vilvil-ket gör länken klumpig och relativt oanvändbar. Webbplats-länkar förekommer sällan på Skola A:s In-stagram-kontot, vilket kan bero på att Instagram inte erbjuder några enkla sätt att länka vidare till webbplatser från plattformen.
De bilder som inte passade in i fyrarumsmodellens kategorier var nästan lika många som den största kategorin (inspirationskategorin). Det kan vara värt att från början påpeka att även om bilderna inte ansågs reflektera skolbiblioteket i denna analys, så kan det vara på grund av att analysmodellen inte fångar upp aspekter som i andra fall kan anses som relevanta. Framtida studier skulle med fördel kunna analysera biblioteks närvaro på sociala medier via en ”mothårsläsning”, det vill säga en analys som tar sig an det udda och annorlunda. En återkommande bild som inte passar in i denna analys (eller i biblioteket i stort) är skildrandet av mat. Flera bilder visar fikapauser eller godisskålar i personalrummet. Ett annat tydligt exempel är bilder på termometrar tillsammans med olika generella kommentarer om vädret, helt frikopplat från skolbiblioteket. På samma sätt förekommer ett par bilder genom olika fönster, vyer som skolbibliotekarien möjligen funnit estetiskt tilltalande och således valt att publicera på Instagram-kontot. Ett exempel som möjligen är ett gränsfall vad som kan uppfattas som relevant skildrar en skylt som uppmärksammar om en bokloppis. Bilden får stå okommenterad och kan inte kny-tas till skolbiblioteket även om litteraturkopplingen finns som en underliggande länk.
Skola B
Den andra skolan i denna undersökning finner vi i Västergötland. I likhet med Skola A har den verksamhet från förskoleklass till årskurs sex och cirka 400 ele-ver. Skolbiblioteket återfinns i den gamla skolbyggnaden tillsammans med det lokala folkbiblioteket. Det skall påpekas att även om (den fackutbildade) skolbib-liotekarien jobbar nära den kommunanställda bibskolbib-liotekarien så arbetar hen heltid för skolan. Instagram-kontot kopplar tydligt till verksamheten, då namnet på kon-tot är ortens namn följt av understreck och skolbibliotek. Vid tidpunkten för denna studie och den sista kontrollen av bilderna, 31 december 2017, återfanns 170 stycken bilder på Instagram-kontot. Då kontot startades den 20 maj 2014 ger det en publiceringsfrekvens på 0.13 bilder per dag. Trots att Instagram-kontot för Skola B började publicera bilder nästan två år före Skola A, så har Skola B publi-cerat nio stycken färre bilder än Skola A. En närmare titt på bildernas publice-ringsdatum avslöjar ett par anledningar till den lägre publiceringsfrekvensen. Den 20 maj 2014 publiceras den första bilden, men det dröjer hela fyra månader tills nästa bild finns på Instagram-kontot. Efter det följer fem månader av återkom-mande bildpublicering för att plötsligt upphöra i åtta månader. Ingen förklaring till detta uppehåll återfinns på Instagram-kontot. Därefter uppstår ett mönster med kontinuerliga bildpubliceringar, förutom under jul och nyår samt sommarmåna-derna juli och augusti. Detta förefaller tyda på att skolbibliotekarien ser på Instag-ram som ett strikt yrkesverktyg som läggs åt sidan under ledigheten. Några lik-nande tidsmässiga publiceringsgränser gick inte att finna i Skola A:s publice-ringsmönster. Instagram-kontot för Skola B har 243 följare och följer i sin tur 136 andra konton. Till skillnad från Skola A tycks alltså detta Instagram-konto främst vara till för sitt eget publicerande. Som avatar används ett fotografi på den gamla skolbyggnaden, som inhyser skolbiblioteket, med ett tydligt ”bibliotek” på fasa-den. Den enda tillgängliga metadatan i kontots profil återger användarnamnet, alltså skolans namn följt av skolbibliotek. Profilsidan ger således ett direkt, men något abrupt, första intryck. Samtidigt som det är tydligt vad kontot skildrar, kan den spartanska profilsidan vara en försutten chans att presentera väsentlig inform-ation som adress, öppettider eller en presentinform-ation av personen som driver Instag-ram-kontot. När det kommer till hashtag-användning använder Skola B enbart generiska sådana, exempelvis #skolbibliotek, #bokcirkel eller #boktips (som Skola A också använde flitigt). Detta skiljer sig från Skola A som använde mer unika och specifika hashtagar. Bland Skola B:s användning av geotagar är ett par tagar kontinuerligt återkommande bland de publicerade bilderna. Det handlar om två varianter av skolans namn (en med särskrivning och en utan), enbart ortens namn, ortens namn tillsammans med biblioteket, Svenska Mässan samt ett par olika geotagar från Chicago, Illinois (skolbibliotekarien var på studiebesök där). Det går inte att urskilja något mönster beroende på vilken av de förstnämnda geotagarna som används, en bild inifrån skolbiblioteket kan ibland få geotagen
som är knuten till skolan för att vid nästa publicering enbart få ortens namn som geotag. Det kan således bero på att det inte läggs någon särskild vikt vid denna funktion, vilket får skolbibliotekarien att välja den först föreslagna geotagen.
Innehållsanalysen
Bilderna som fanns publicerade på Skola B:s Instagram-konto fördelade sig på följande sätt enligt innehållsanalysens olika kategorier.
Figur 7. Cirkeldiagram över bilderna på Skola B:s Instagram-konto
Cirkeldiagram: Carl Michael Sahlberg
Precis som med Skola A är inspirationskategorin störst, men i detta fall dominerar bilderna till den grad att mer än varannan bild på Instagram-kontot kan räknas till kategorin. Den näst största kategorin är återigen skapandekategorin, dit nästan var fjärde bild kan räknas. Möteskategorin är den tredje största kategorin, vilket skil-jer sig från Skola A:s motsvarighet, som var den minsta kategorin. Lärandekate-gorin är minst med 12 bilder, vilket är lika många som de bilder som inte kunde kategoriseras i denna analys.
I likhet med Skola A, utgick bilderna inom inspirationskategorin från olika former av boktips. Dessa bilder samlas precis som för Skola A under hashtagen #boktips, men där slutar de flesta likheterna. För även om boktipsbilderna ibland kan se likadana ut (en bild på omslaget av boken), återfinns ett helt annat tilltal hos Skola B:s motsvarighet. Där Skola A tidigare med en neutral ton
”rapporte-87 bilder,
51 %
12
bilder,
7 %
20 bilder,
12 %
39 bilder,
23 %
12
bilder,
7 % Inspiration
Lärande
Möte
Skapande
Övrigt
rade” sina boktips kombinerar istället Skola B boktipsbilderna med antingen en kort beskrivning av bokens handling eller en uppmaning om att besöka skolbiblio-teket och låna boken. I och med detta finns det en tänkt mottagare, som med hjälp av publiceringen på Instagram-kontot dels kan få en snabb inblick i vad boken handlar och om det är något av intresse, dels uppmanas att ta sig till skolbiblio-teket för att låna boken. Där boktipsbilderna för Skola A ofta skickades som digi-tal flaskpost, tycks Skola B redan ha upprättat en direkt kommunikationsväg med sin målgrupp.
Figur 8. Lästipsbild för Skola B
Foto: Carl Michael Sahlberg
Förutom det direkta tilltalet används ofta förlaget samt författarens namn som hashtag för att göra bilden lättillgänglig för andra Instagram-användare. En annan typ av bilder som också kategoriserades inom inspirationskategorin kallar skolbib-liotekarien för #veckanshändelse. Precis som det låter lyfter skolbibskolbib-liotekarien fram olika aktuella händelser, högt som lågt. Det kan exempelvis vara polkagri-sens dag, påsk eller samernas nationaldag, som i sin tur presenteras synligt i biblioteket (samt på Instagram) tillsammans med relevant litteratur knutet till äm-net. Det är ännu ett talande exempel hur man kan utföra aktiviteter i det fysiska skolbiblioteket och göra nytt innehåll av det i sin sociala medier-kanal. Utöver dessa två typer av bilder förekom ett par enstaka bilder från författarbesök i biblioteket samt listor på de mest utlånade böckerna på biblioteket. En sista bild som stack ut i denna kategori var en bild som skildrade hur skolbiblioteket upp-märksammade Ulf Stark vid hans bortgång. Förutom en fotografi på honom samt en minnestext stod ett par av hans böcker tillsammans med ett brinnande ljus på
ett bord i skolbiblioteket. Bilden på Instagram publicerades utan bildtext och hashtag. Bilden kan således tolkas som en morbid boktipsbild (dock utan hashtag). Avslutningsvis är det värt att betona denna bildkategoris dominans på Skola B:s Instagram-konto. Skolbibliotekarien tycks sannerligen ha valt att ta fasta på skolbibliotekets uppgift att väcka läslust och att använda Instagram som ett verktyg i det arbetet. Således verkar det som att skolans elever är den primära målgruppen (möjligen också deras föräldrar), trots att endast de som går i sjätte klass egentligen har åldern inne att använda den sociala medieplattformen.
Lärandekategorin, som hade lägst antal bilder tillsammans med övrigt-kategorin, bestod främst av bilder som skildrade bokprat som skolbibliotekarien genomfört med olika skolklasser. Till skillnad från det direkta tilltalet som präg-lade bilderna i inspirationskategorin, presenteras bokpratsbilderna med ett neutralt