Den institutionella teorin har sitt ursprung i sociologisk forskning. Formella organisationsstrukturer växer fram ur institutionella regler, dessa regler har sina grunder i myter och formaliteter. De institutionella reglerna skjuter sedan organisationen framåt för att få den att uppnå ökad legitimitet, stabilitet och utökade överlevnadsmöjligheter (Meyer och Rowan, 1977).
Powell och Di Maggio (1987) skriver att organisationer som ligger inom samma bransch blir homogena. De strukturella förändringarna som görs inom organisationen drivs mindre av konkurrens och effektivisering. Förändringarna drivs istället mot processer som leder till att organisationer börjar likna varandra men detta leder inte alltid mot högre effektivisering. I början av en organisations livscykel är den mycket olik andra organisationer för att senare när organisationen blivit mer etablerad börja likna de andra och bli mer homogen. Om en organisationen försöker ändra sina mål och utvecklar sin verksamhet så blir de besluten påverkade av omgivningen. Det som bäst förklarar den här situationen mot homogenitet är isomorfism. Isomorfism innebär en process som tvingar en organisation i en bransch att efterlikna de andra organisationerna i samma bransch. ( Powell och Di Maggio, 1987)
Den isomorfiska förändringen styrs av tre mekanismer, påtvingande, efterliknande och normativ isomorfism. Den påtvingande isomorfismen innebär att andra organisationer bedriver formella och informella påtryckningar. Påtvingande iosmorfism består även av kulturella förväntningar från samhället. Myndigheter kan tex komma med påtryckningar om miljöregler. Den andra
29
mekanismen är efterlikning. När organisationen är osäker på sina mål eller när organisationens omgivning skapar en osäkerhet tar detta sin form att organisationen börjar efterlikna andra organisationer. Den organisation som blir efterliknad behöver inte veta om att något sådant sker. Detta eftersom efterlikning kan vara att anställda går mellan två organisationer eller att de två organisationerna använder samma konsultfirmor. Normativ iosformism är den sista mekanismen och är den mekanism som drivs av de anställda. Den tar vid i form av att organisationen anställer personer med en speciell utbildning. Utbildningen kan i sin tur lägga grunden till det som skapar nya normer i organisationen.(Powell och Di Maggio, 1987)
2.12. Praxis
EMAS är EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Den är baserad på ISO, som är ett globalt samarbete och står för den internationella standardiseringsorganisationen. En av de mest kända standarderna är ISO 14 000 för miljöledning. Nya ISO 14 001, gällande miljöledningssystems krav och vägledning, publicerades år 2004. ISO 14 001 skall underlätta för företag och organisationer att bedriva ett effektivt strukturerat miljöarbete med hjälp av ett dokumenterat miljöledningssystem. Standarden är en arbetsmodell som syftar till ständiga förbättringar av miljöarbetet. Den kan användas för egen bedömning av överrensstämmelsen med standarden eller som underlag för extern certifiering. ISO 14 001 riktar sig till alla företag och organisationer, oavsett storlek eller verksamhetsinriktning.(miljöstyrning.se, 2010)
SIS, Swedish Standard Institute, deltar aktivt i internationellt arbete i ISO och europeiska standardiseringsorganisationen CEN. SIS är en del av det europeiska och globala nätverk som har tre produktområden. De utarbetar internationella standarder och handböcker samt arbetar med standardisering. De arbetar tillsammans med företag, organisationer, forskare samt myndigheter i Sverige och utomlands för att således förena det som är gemensamt. Huvudorganet för standardiseringen i Sverige är SSR, Sveriges standardiseringsråd.(sis.se, 2010)
30
Figur 2 Praxis
Miljöproblemens karaktär och den syn på hur miljöarbetet bör bedrivas har under den senaste tiden genomgått stora förändringar. Miljöfrågorna berör idag de flesta samhällssektorerna och företagen inom dessa. Därav krävs det ett strukturerat och välorganiserat arbetssätt i samverkan av flertalet olika parter i olika länder.(miljöstyrning.se, 2010)
Eco Management and Audit Scheme är EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning och betecknas EMAS. EMAS är ett inslag i EU-kommissionens femte aktionsprogram Mot en hållbar
utveckling och är en EU-förordning (nr 761/2001) som är tänkt såsom ett verktyg för att bedriva
ett modernt miljöarbete. Systemet är dock frivilligt och syftar till att främja en positiv miljöstyrning och en ständig förbättring av miljöarbetet. I dess inledande skede var det endast
31
tillämpligt och öppet för industriell verksamhet men har under de senaste åren genomgått en breddning i syfte att tillämpas i alla samhällssektorer. Det berör således organisationer och företag inom näringslivet samt andra aktörer i samhället såsom statliga verk, myndigheter och kommunala verksamheter. Lagstiftningen reglerar de miniminivåer som är gällande som skydd för miljön och EMAS är kompletterande detta genom att ge ett officiellt erkännande. Detta erkännande är ”avsett för dem som går vidare genom att sätta upp högre mål, inför ett miljöstyrningssystem för att nå målen som förbinder sig att tillämpa en löpande offentlig kontroll av målen, miljöstyrningssystemet och resultaten av miljöarbetet, och som regelbundet informerar om detta för allmänheten och marknadens aktörer”.(emas.se, 2010)
EMAS första version fastställdes år 1993 genom ett beslut av EU:s miljöministrar. I Sverige började det tillämpas förordningen, som dessutom är svensk lag, i april 1995. Det var även året då alla medlemsländer inom EU började tillämpa EMAS. Då syftet med EMAS är att stimulera företag och organisationer att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett sakligt och enhetligt sätt utöver de krav som lagstiftningen anger, sker detta genom ett detaljerat program med utsatta mål. Det är även åtgärdsprogram och utvärdering av alla väsentliga miljöförhållanden som berörs av verksamheterna i fråga.(emas.se, 2010) EMAS sammanfattas som ett komplett system för formen av miljöstyrning och där ingår bland annat följande:
• ”de kärnelement som ingår i ett miljöledningssystem (miljöutredning, miljöpolicy, miljömål, miljöprogram m.m.),
• former för miljörevision samt krav på miljörevisorer,
• regler för ackreditering av miljökontrollanter och beskrivning av de ackrediterade miljökontrollanternas arbetsuppgifter samt
• beskrivning och innehåll i miljöredovisningen”.(emas.se, 2010)
En ny EMAS-förordning kom att gälla, vilken är reviderad och förbättrad, samt baserad på ISO 14 001-standarden. Bakom arbetet att revidera och omarbeta EMAS-förordningen ligger EU- kommissionen.(emas.se, 2010) Meningen med den nya förordningen är att den innebär korthet av mer allmän karaktär:
32 • ”Integrering av ISO 14 001 samt
• krav på lagefterlevnad
• ständig förbättring av miljöprestanda • krav på öppenhet och redovisning
• Från anläggnings- till organisationsbegrepp med en inriktning på ”aktiviteter, produkter och tjänster”
• Breddade allmänna informationsinsatser för att sprida kunskap om nya EMAS • Möjligheter till lättnader av myndighetskrav i syfte att undvika dubbelarbete • Vägledning i frågor om direkt och indirekt miljöpåverkan
• Tydligare krav i samband med upphandling
• Införande av en särskild EMAS-logotyp”.(emas.se, 2010) Vad avser miljöredovisningen sker följande förändringar:
• ”Årlig granskning av miljökontrollant
• Större inriktning på redovisning av miljöprestanda via indikatorer och nyckeltal
• Ökade möjligheter att använda EMAS-resultat i information,annonsering och marknadsföring
• Möjlighet att lägga miljöredovisningen på Internet”(emas.se, 2010)
Man kan Sammanfattningsvis ange i fyra punkter vad nya EMAS medför:
1. ”Anslutningen till ISO 14 001 vad avser kärnverksamheten med miljöledningsarbetet, definitioner av begrepp m.m.
2. Utvidgning av tillämpningen till ett organisationsbegrepp inkluderande bl a verksamheter