• No results found

Instituts forskningsmaterial

In document VÄRLDSBIBLIOTEKET OCH E-RESURSERNA (Page 81-84)

DEL 2 – KONKRETA ALTERNATIV I ARBETET MED ELEKTRONISKA RESURSER

E- biblioteket kräver inte att man abonnerar på biblioteket för att de ska

7. Rekommendationer till Världsbiblioteket

7.4.3. Instituts forskningsmaterial

7.4.1. E-publicering av föreningarnas material

Det finns rationaliseringsvinster att göra för Solidaritetshusets föreningar om man ökar samarbetet kring e-publiceringen i huset. Som jag ser det skulle Världsbiblioteket kunna vara spindeln i nätet i denna verksamhet om det köper in Adobe 7.0 för produktion av PDF:er. Se även användandet av tekniken att producera e-böcker som självständiga exe-filer ovan.

Detta skulle innebära att biblioteket antar en del funktioner hos ett vanligt förlag: E-bokspublicering och underhåll av samlingar och server.

Projektet kräver mer resurser till biblioteket vilket kanske kan överföras successivt i och med att nya bidrag sökes. Världsbiblioteket skulle även kunna fakturera föreningarna för sina tjänster om det finns intresse av en mer gemensam produktion och distribution av e-resurser bland föreningarna i Solidaritetshuset.

Biblioteket blir i detta fall ett annorlunda förlag som enbart tar betalt för jobbet att framställa boken och administrera distributionen utan att sedan ta pengar för utlåningen eller kräva rätt till upphovsrätten.

Detta arbete kan skötas med hjälp av CC-licenser när föreningar och författare är med på det, med parallell upphovsrätt när en föreningen eller författaren även vill ha

informationsresursern till försäljning i tryckt form, eller som Open Access där det i huvudavtalet avtalas att Världsbiblioteket har rätt att e-publicera dokumentet som Open Access men att den ideella och materiella upphovsrätten i övrigt ligger kvar hos författaren och föreningen.

Men som sagt: Det viktiga är att det startar ett kollektivt samtal i Solidaritetshuset som utmynnar i praktiskt e-publiceringsarbete som gynnar alla.

7.4.2. Akademiska uppsatser

Här handlar det om att kontakta de institutioner och universitet som är mest välvilliga till Open Access, Creative Commons och Parallell upphovsrätt. Detta för att i görligaste mån slippa arbetet med att förhandla loss upphovsrätten eller kontakta de olika författarna till resurserna.

Bytesaffärer mellan Världsbiblioteket och akademiska institutioner kan bli svåra att genomföra då institutionerna inte är intresserade av en sådan byteshandel. För dem försigår det vetenskapliga samtalet i andra och rätt formaliserade banor.

Får Världsbiblioteket däremot tillgång till de akademiska institutionernas Open Access-samlingar och eventuellt till CC-lösningar som tillåter det att lägga institutionernas material på sin server, så blir eventuella bytesaffärer mindre intressanta även för biblioteket.

7.4.3. Instituts forskningsmaterial

Bytesaffärer kan bli svårt om institutet har akademiska ambitioner. Då är det troligtvis inte intresserat av våra rapporter och studier. Se exemplet med NAI ovan. Men när det gäller andra, framför allt folkrörelse- och solidaritetsrörelseanknytna sådana, så är det nog fullt

möjligt och önskvärt. Forum syd verkar exempelvis var positiva till ett sådant utbyte, även om frågan inte varit uppe till utrycklig debatt (se ovan).

Ett organiserat utbyte mellan de senare instituten innehåller inte bara synergieffekter på informationsområdet för alla parter utan även politiska fördelar. Ett gemensamt

informationsarbete hjälper till att stärka den kollektiva känsla som byggdes upp inför Göteborg 2001 men som sedan har, om inte falnat, så i alla fall lagt sig på en lägre nivå.

7.5. Strukturen för elektroniska resurser på hemsidan

Till en början går det att samla alla elektroniska resurser i en lista på hemsidan, vilket NAI har gjort, men det fungerar bara så länge resurserna är få och dubbelarbetet inte blir så betungande. Dubbelarbete uppstår då man också tillgängliggör e-resurserna i katalogen.

När listan blir för lång kan man gå över till att bara lista nyheterna. 287 Någon extra databas behöver man inte skapa. Det handlar bara om att skapa ett eget gränssnitt för

sökningar i katalogens e-resurser. E-gränssnittet kommer att ha tillgång till samma avancerade sökmöjligheter som resten av katalogen, med den skillnaden att mediatypen ”E-resurs” är förhandsinställd.

Ett problem av estetisk art är att Probib 5 och Filemaker 5.0 inte klarar av att skapa klickbara bilder som länkar till resurser, vilket innebär att man måste ha med URLen under en bild av den nya boken.

7.6. Konferens

En idé är att Världsbiblioteket anordnar en konferens kring delande av information för sociala rörelser och NGO:s i Stockholm. Ett allmänt mål skulle kunna vara att informera om Creative Commons-licensen som ger upphovsmannen vissa minirättigheter, hur stora beror på valt alternativ, men också kräver ett i övrigt fritt spridande till hela offentligheten och viss rätt till bearbetningar. Något som alla föreningarna har nytta av om de inser vilka

synergieffekter som finns i att vara generös och dela med sig av sin information.

Ett mer snävt mål skulle kunna vara att diskutera ett samarbete mellan föreningarna där de mer medvetet går samman och hjälper varandra att sprida varandras material. Kring detta mål finns en hel del frågor att behandla.

Det tekniska problemet med obeständiga länkar på webben kan diskuteras i samband med detta. Ett alternativ är att en förening lägger det material som de gillar av de andras material på sin egen server. För att detta ska lyckas måste avtal i någon form till, vilket även omfattar godkännande från författarna. Allt detta blir enklare om alla föreningar börjar arbeta med Creative Commons-licenser.

Om man inte gör det kan man skriva andra avtal som skyddar och reglerar upphovsrätten på olika sätt, med olika grader av instängningsmekanismer. I sammanhanget kan det

informeras om de exe-producerande e-boksproducenterna som tillåter begränsad användning av informationsresurserna. Något som möjliggör samtidig försäljning av materialet om föreningen eller författaren med upphovsrätten vill så.

De i texten diskuterade avtalslicenser för spridande av digitala kopior är rätt så dyra.

Världsbiblioteket har inte råd med dem själva. Frågan – som är värd att utreda – är om

287 Samtal med Maria Bergstrand 12 dec 2005.

solidaritetsrörelser i samverkan skulle ha råd med dem? Jag tror inte det, men om jag har fel så kan det vara en tanke.

Byggandet OAI-PMH-samlingar skulle i sammanhanget kunna vara intressant som samarbetsprojekt för vissa föreningar och NGO:s. Uppgiften kräver engagemang och kunskap. I samband med den punkten går det att informera om gratis publiceringsverktyg som DSpace.

En arbetsrubrik för konferensen skulle kunna vara Digital solidaritet och opinionsbildning.

7.7. Övrigt

Precis som vid Lunds universitetsbibliotek (LUB) tror jag att Världsbiblioteket ska spränga de gamla ramarna för biblioteksverksamheten. Till exempel genom att bli tjänsteutvecklare inom sitt speciella område.

Current Awareness Sevices (nyhetstjänster) skulle kunna vara en ny tjänst. Det innebär att biblioteket meddelar föreningarna utifrån deras profiler när ny aktuell litteratur, digitala resurser, nya hemsidor och så vidare dyker upp i databaser, boklistor eller på webben. Det finns en hel del gratis och halvbilliga tjänster på webben som hjälper en med detta.

En elektronisk referenstjänst är en annan tänkbar tjänst.

In document VÄRLDSBIBLIOTEKET OCH E-RESURSERNA (Page 81-84)