Utgångspunkten för projektet var att vården oftast planeras utifrån de professionellas perspektiv och att vårdkvalité bör definieras av personerna med långvarig sjukdom och deras närstående. När vårdkvalitet efterfrågas blir personer med långvarig sjukdom och deras närståendes upplevelser av självbestämmande, kontroll och delaktighet avgörande dvs. individens upplevelse av empowerment. Syftet med detta avhandlingsprojekt var att undersöka betydelsen av empowerment ur personer med långvarig njursjukdom i pre-dialys fas (CKD) och deras närståendes perspektiv (Studie I och II). Dessutom att utvärdera resultatet av ett förbättringsarbete genom att jämföra empowerment hos 25 personer med CKD som deltog i förbättringsarbetet med empowerment hos 21 personer som inte hade tillgång till förbättringsarbetet (Studie III). För att få kunskap om vad som sker när vårdpersonalen arbetar med förbättringsarbete följdes arbetsprocessen utifrån ett personalperspektiv (Studie IV).
Projektet initierades av vårdpersonal då de önskade vetenskapligt stöd med att stärka personers med CKD och deras närståendes empowerment i vården. Vårdpersonalen ville förbättra vården genom att utgå ifrån deras erfarenheter av att bli bemyndiga av personalen dvs. empowerment. En interaktiv forskningsansats användes för att nå målet med förbättringsarbetet. Forskningsansatsen innebar ett nära samarbete mellan vårdpersonal och forskare i syftet att lära av varandra. Forskaren genomförde intervjuer med personer med CKD och deras närstående där de beskrev sina upplevelser av
78
empowerment i vården. Resultaten av dessa intervjuer presenterades för vårdpersonalen i s.k. lärande seminarier i syfte att vårdpersonalen skulle få ett relevant underlag för sitt förbättringsarbete. Dessutom fungerade forskaren som ett stöd när det gällde diskussioner av begreppet empowerment i vårdpersonalens kliniska vardag.
Deltagare som bidrog till intervju resultaten omfattade totalt 20 personer med CKD (Studie I) och 12 närstående (Studie II). Utöver intervjuer med personerna med CKD och deras anhöriga intervjuades 12 vårdspersonal i syftet att studera deras erfarenheter av förbättringsarbetet (Studie IV). Samtliga intervjuer och de inspelade projektgruppsmötena under förbättringsarbetet analyserades med kvalitativ tolkande innehållsanalys. Den quasi-experimentella studien analyserades med icke parametrisk statistik (Studie III).
Resultatet av intervjuerna blev grunden för förbättringsarbetet och visade att empowerment för personer med CKD upplevs som ett förtroendeskapande och lärande möte i sjukvården. Detta underlättades vid tillgång till hälso- och sjukvård när personerna behövde det och genom vårdpersonalens positiva inställning till att ta tillvara personernas kunskap och förmedla professionell kunskap. För personer med CKD var det viktigt att förstå informationen som ges av vårdpersonalen. Lite överraskande var det att inte alla uttryckte att delaktighet i vården var viktigt för att uppleva empowerment. Personerna med CKD uttryckte även frånvaro av empowerment i vården. Detta berodde främst på bristen av att kunna ha inflytande över vad som sker i vården (Studie I).
I intervjuerna med de 12 närstående till personerna med CKD beskrevs empowerment som att ha styrkan att ta ansvar. Det underlättades av deras möjlighet att bli bekräftade och respekterade som en naturlig partner i den sjukes vård. De närstående utryckte även brist på empowerment, de menade att deras behov av kunskap och delaktighet inte passade in i vårdens rutiner
79
och traditionella sätt att arbeta. Gemensamt för personerna med CKD och deras närståendes upplevelser av empowerment var att de hyste förtroende och tillit till vårdpersonalen att de gav bästa möjliga vård (Studie II).
Vårdpersonalens förbättringsarbete innebar att forskaren genomförde lärande seminarier kring intervjuresultaten, workshops kring begreppet empowerment, reflektionsträffar kring empowerment och gav stöd till personalen att utforma en gemensam värdegrund kring bemötande. Personalen startade lärkafé där information från vårdpersonalen utgick från personer med CKD och deras närståendes behov. Dessutom utvecklades informationsmaterial för den närstående som också uttryckligen blev inbjuden att vara delaktig i den sjukes vård. Utvärderingen av förbättringsarbetet visade en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen (25 individer) och jämförelsegruppen (21 individer) avseende att interventionsgruppen skattade högre poäng i individuell vård (ICS) när det gäller att i vården bli tillfrågad om den personliga livssituationen. Vid jämförelse av poäng mellan utgångsläget och efter 2 år inom grupperna uppvisade endast interventionsgruppen signifikant förbättrad empowerment i vården (Studie III).
Intervjuerna med vårdpersonalen före och efter förbättringsarbetet och de upprepade projektgruppsmötena under arbetet (2 år) visade att det som vårdpersonalen beskrev som underlättande i implementeringsprocessen av förbättringsarbetet kunde sammanfattas i två teman: Drivkraft och Uppmuntran. Drivkraften representeras av vårdpersonalens vilja att förbättra vården för personerna med CKD och deras närstående och viljan att utvecklas professionellt. Uppmuntran fick vårdpersonalen av både externa och interna källor. Samarbetet med forskare och stöd från det lokala centrum för förbättringskunskap (Qulturum) tillsammans med uppbackning av klinikchefen och projektledaren var nödvändigt för förbättringsarbetet, liksom energin i gruppen och mixen av olika personligheter. Ur intervjuerna växte också fram ett tema Begränsningar i organisationen, som belyste en barriär i implementeringsprocessen av förbättringsarbetet. Detta beskrevs
80
som bristen på samarbete mellan organisationsnivåer, svårigheter i det interprofessionella arbetet och vårdpersonalens tidigare negativa erfarenheter av förbättringsarbete (Studie IV).
Sammanfattningsvis, för att ge god vård måste empowerment förstås ur individens perspektiv. Att ta tillvara på personer med CKD och deras närståendes upplevelser av empowerment är värdefullt för att förbättra vården. Dessutom, vårdpersonalens starka drivkraft att utveckla vården och ett starkt stöd, inom och utom personalgruppen, är underlättande för ett förbättringsarbete i den kliniska vardagen. Det krävs ytterligare forskning för att verifiera om en interaktiv forskningsansats är underlättande för andra förbättringsarbeten i vården.
81
References
Aagaard Nielsen, K., & Svensson, L. (2006). Action and interactive research
: beyond practice and theory. Maastricht: Shaker Publishing.
Adolfsson, E. T., Smide, B., Gregeby, E., Fernström, L., & Wikblad, K. (2004). Implementing empowerment group education in diabetes.
Patient Education and Counseling, 53(3), 319-324.
Ahlstrom, G., & Wenneberg, S. (2002). Coping with illness-related problems in persons with progressive muscular diseases: the Swedish version of the Ways of Coping Questionnaire. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 16(4), 368-375.
Andersson, R.M., & Funell, M.M. (2005). Patient empowerment: Reflections on the challenge of fostering the adoption of a new paradigm. Patient Education and Counseling, 57(2), 153-157. Anderson, R. M., & Funnell, M. M. (2010). Patient empowerment: myths
and misconceptions. Patient Education and Counseling, 79(3), 277- 282.
Anderson, R. M., Funnell, M. M., Fitzgerald, J. T., & Marrero, D. G. (2000). The Diabetes Empowerment Scale: a measure of psychosocial self- efficacy. Diabetes Care, 23(6), 739-743.
Aujoulat, I., d'Hoore, W., & Deccache, A. (2007). Patient empowerment in theory and practice: polysemy or cacophony? Patient Education and
Counseling, 66(1), 13-20.
Aujoulat, I., Luminet, O., & Deccache, A. (2007). The perspective of patients on their experience of powerlessness. Qualitative Health
Research, 17(6), 772-785.
Aujoulat, I., Marcolongo, R., Bonadiman, L., & Deccache, A. (2008). Reconsidering patient empowerment in chronic illness: a critique of models of self-efficacy and bodily control. Social Science and
Medicine, 66(5), 1228-1239.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84(2), 191.
Barach, P., & Johnson, J. K. (2006). Understanding the complexity of redesigning care around the clinical microsystem. Quality & Safety
in Health Care, 15(1), 10-16.
Batalden, P. B., & Davidoff, F. (2007). What is "quality improvement" and how can it transform healthcare? Quality & Safety in Health Care,
82
Batalden, P. B., & Stoltz, P. K. (1993). A framework for the continual improvement of health care: building and applying professional and improvement knowledge to test changes in daily work. The Joint
Commission journal on quality improvement, 19(10), 424-452.
Bate, P., & Robert, G. (2006). Experience-based design: from redesigning the system around the patient to co-designing services with the patient. Quality & Safety in Health Care, 15(5), 307-310.
Beach, M. C., Saha, S., Cooper, L. A., & Fund, C. (2006). The role and
relationship of cultural competence and patient-centeredness in health care quality (Vol. 36): New York:Commonwealth Fund.
Begum, S., & Por, J. (2010). The impact of the NSF for Diabetes on patient empowerment. British Journal of Nursing, 19(14), 887-890.
Benkel, I., Wijk, H., & Molander, U. (2012). Loved ones obtain various information about the progression of the patient's cancer disease which is important for their understanding and preparation. The
American journal of hospice & palliative care, 29(1), 64-69.
Berg, A., Suhonen, R., & Idvall, E. (2007). A survey of orthopaedic patients’ assessment of care using the Individualised Care Scale. Journal of
orthopaedic nursing, 11(3-4), 185-193.
Berwick, D. M. (2002). A user's manual for the IOM's 'Quality Chasm' report. Health Affairs (Millwood), 21(3), 80-90.
Bick, D., & Graham, I. D. (2010). Evaluating the Impact of Implementing
Evidence-Based Practice (Vol. 1): United Kingdom:Wiley-
Blackwell.
Bohn, U., Wright, L. M., & Moules, N. J. (2003). A family systems nursing interview following a myocardial infarction: the power of commendations. Journal of family nursing, 9(2), 151-165.
Bosch, M., Van Der Weijden, T., Wensing, M., & Grol, R. (2007). Tailoring quality improvement interventions to identified barriers: a multiple case analysis. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 13(2), 161- 168.
Bostrom, K., Ahlstrom, G., & Sunvisson, H. (2006). Being the next of kin of an adult person with muscular dystrophy. Clinical Nursing
Research, 15(2), 86-106.
Brace, N., Kemp, R., & Snelgar, R. (2009). SPSS for psychologists (4. ed.). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Brooks, R. (1996). Group E. EuroQol: the current state of play. Health
Policy, 37, 53-72.
Cahill, J. (1996). Patient participation: a concept analysis. Journal of
Advanced Nursing, 24(3), 561-571.
Cahill, J. (1998). Patient participation--a review of the literature. Journal of
83
Chassin, M. R., & Loeb, J. M. (2011). The ongoing quality improvement journey: next stop, high reliability. Health Affairs, 30(4), 559-568. Christensen, M., & Hewitt-Taylor, J. (2006). Empowerment in nursing:
paternalism or maternalism? British Journal of Nursing, 15(13), 695-699.
Christensen, M., & Hewitt-Taylor, J. (2007). Patient empowerment: does it still occur in the ICU? Intensive and Critical Care Nursing, 23(3), 156-161.
Cochrane, L. J., Olson, C. A., Murray, S., Dupuis, M., Tooman, T., & Hayes, S. (2007). Gaps between knowing and doing: understanding and assessing the barriers to optimal health care. Journal of Continuing
Education in the Health Professions, 27(2), 94-102.
Colombo, C., Moja, L., Gonzalez-Lorenzo, M., Liberati, A., & Mosconi, P. (2012). Patient empowerment as a component of health system reforms: rights, benefits and vested interests. Internal and
emergency medicine.nummer och sidor
Creswell, J. W. (2007). Qualitative inquiry & research design : choosing
among five approaches (2nd. rev.ed.). Thousand Oaks, California:
Sage Publication.
Davidoff, F., & Batalden, P. (2005). Toward stronger evidence on quality improvement. Draft publication guidelines: the beginning of a consensus project. Quality & Safety in Health Care, 14(5), 319-325. Deakin, T. A., McShane, C. E., Cade, J. E., & Williams, R. (2004). Group
based training for self‐management strategies in people with type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database of Systematic Reviews.
DOI:10.1002/14651858,CD003417.pub.2.
Denzin, N. K., & Lincoln, Y. S. (2005). The Sage handbook of qualitative
research (3. ed.). Thousand Oaks, California: Sage Publication.
Dickens, L., & Watkins, K. (1999). Action research: rethinking Lewin.
Management Learning, 30(2), 127-140.
Dixon-Woods, M., McNicol, S., & Martin, G. (2012). Ten challenges in improving quality in healthcare: lessons from the Health Foundation's programme evaluations and relevant literature. BMJ
quality & safety, 21(10), 876-884.
Doran, D. M., Mylopoulos, J., Kushniruk, A., Nagle, L., Laurie-Shaw, B., Sidani, S., et al. (2007). Evidence in the palm of your hand: development of an outcomes-focused knowledge translation intervention. Worldviews on evidence-based nursing / Sigma Theta
Tau International, Honor Society of Nursing, 4(2), 69-77.
Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., & Nay, R. (2010). Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff.
84
Ekelund, M. L., & Andersson, S. I. (2007). Elucidating Issues Stressful for Patients in Predialysis and Dialysis: From Symptom to Context.
Journal of health psychology, 12(1), 115.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., et al. (2011). Person-centered care—Ready for prime time. European
journal of cardiovascular nursing, 10(4), 248-251.
Elias, M. F., Elias, P. K., Seliger, S. L., Narsipur, S. S., Dore, G. A., & Robbins, M. A. (2009). Chronic kidney disease, creatinine and cognitive functioning. Nephrology Dialysis Transplantation, 24(8), 2446-2452.
Ellis-Stoll, C. C., & Popkess-Vawter, S. (1998). A concept analysis on the process of empowerment. Advances in Nursing Science, 21(2), 62- 68.
Ellström, P.-E. (2008). Knowledge Creation Through Interactive Research: A Learning Approach. Keynote paper presented at the European Conference on Educational Research, Gothenburg, 10–12 September, 2008
Eriksson, M., & Svedlund, M. (2006). 'The intruder': spouses' narratives about life with a chronically ill partner. Journal of Clinical Nursing,
15(3), 324-333.
Esbensen, B. A., & Thome, B. (2010). Being next of kin to an elderly person with cancer. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 648- 654.
Evans, M., Fryzek, J. P., Elinder, C. G., Cohen, S. S., McLaughlin, J. K., Nyren, O., et al. (2005). The natural history of chronic renal failure: results from an unselected, population-based, inception cohort in Sweden. American Journal of Kidney Diseases, 46(5), 863-870. Feste, C., & Anderson, R. M. (1995). Empowerment: from philosophy to
practice. Patient Education and Counseling, 26(1-3), 139-144. Francke, A. L., Smit, M. C., De Veer, A. J. E., & Mistiaen, P. (2008).
Factors influencing the implementation of clinical guidelines for health care professionals: a systematic meta-review. BMC medical
informatics and decision making, 8(1), 38.
Freire, P. (1970). Pedagogy of the oppressed. New York: Herder and Herder. Funk, L. M., Allan, D. E., & Stajduhar, K. I. (2009). Palliative family caregivers' accounts of health care experiences: the importance of "security". Palliative & supportive care, 7(4), 435-447.
Funnell, M. M., & Anderson, R. M. (2003). Patient empowerment: a look back, a look ahead. TheDiabetes Educator, 29(3), 454-458.
Funnell, M. M., & Anderson, R. M. (2004). Empowerment and self- management of diabetes. Clinical diabetes, 22(3), 123-127.
Gibson, C. H. (1991). A concept analysis of empowerment. Journal of
85
Glasson, J., Chang, E., Chenoweth, L., Hancock, K., Hall, T., Hill-Murray, F., et al. (2006). Evaluation of a model of nursing care for older patients using participatory action research in an acute medical ward. Journal of Clinical Nursing, 15(5), 588-598.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Greenhalgh, T., Robert, G., Bate, P., Kyriakidou, O., Macfarlane, F., & Peacock, R. (2004). How to spread good ideas. A systematic review
of the literature on diffusion, dissemination and sustainability of innovations in health service delivery and organisation. London:
National Co-ordiatiting Centre for NHS Service Delivery and Organisation.
Greenwood, D. J., & Levin, M. (2007). Introduction to action research :
social research for social change (2. ed.). London: Sage Publication.
Grol, R., Baker, R., & Moss, F. (2002). Quality improvement research: understanding the science of change in health care. Quality & Safety
in Health Care, 11(2), 110.
Grol, R., & Grimshaw, J. (2003). From best evidence to best practice: effective implementation of change in patients' care. The Lancet,
362(9391), 1225-1230.
Grol, R., & Wensing, M. (2004). What drives change? Barriers to and incentives for achieving evidence-based practice. The Medical
journal of Australia, 180(6), 57-60.
Grol, R., Bosch, M. C., Hulscher, M. E., Eccles, M. P., & Wensing, M. (2007). Planning and studying improvement in patient care: the use of theoretical perspectives. Milbank Quarterly, 85(1), 93-138. Gustafsson, M., & Ahlstrom, G. (2006). Emotional distress and coping in the
early stage of recovery following acute traumatic hand injury: a questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies,
43(5), 557-565.
Harvey, G., & Wensing, M. (2003). Methods for evaluation of small scale quality improvement projects. Quality & Safety in Health Care,
12(3), 210-214.
Holmstrom, I., & Roing, M. (2010). The relation between patient- centeredness and patient empowerment: A discussion on concepts.
Patient Education and Counseling, 79(2), 167-172.
Hughes, I. (2008). Action research in healthcare. In P. Reason & H. Bradbury (Eds.), Handbook of action research: Participative inquiry
and practice (2nd rev. ed) (pp. 381-393).London: Sage publication.
Hurst, N. P., Kind, P., Ruta, D., Hunter, M., & Stubbings, A. (1997). Measuring health-related quality of life in rheumatoid arthritis:
86
validity, responsiveness and reliability of EuroQol (EQ-5D). British
Journal of Rheumatology, 36(5), 551-559.
Iles-Smith, H. (2005). Perceptions and experiences of pre-dialysis patients.
Journal of Renal Care, 31(3), 130-133.
Jagosh, J., Macaulay, A. C., Pluye, P., Salsberg, J., Bush, P. L., Henderson, J., et al. (2012). Uncovering the Benefits of Participatory Research: Implications of a Realist Review for Health Research and Practice.
Milbank Quarterly, 90(2), 311-346.
Jansen, D., Grootendorst, D., Rijken, M., Heijmans, M., Kaptein, A., Boeschoten, E., et al. (2010). Pre-dialysis patients' perceived autonomy, self-esteem and labor participation: associations with illness perceptions and treatment perceptions. A cross-sectional study. BMC Nephrology, 11(1), 35.
Johansson, I., Fridlund, B., & Hildingh, C. (2005). What is supportive when an adult next-of-kin is in critical care? Nursing in Critical Care,
10(6), 289-298.
Johansson, I., Hildingh, C., Wenneberg, S., Fridlund, B., & Ahlstrom, G. (2006). Theoretical model of coping among relatives of patients in intensive care units: a simultaneous concept analysis. Journal of
Advanced Nursing, 56(5), 463-471.
Jones, P. S., & Meleis, A. I. (1993). Health is empowerment. Advances in
Nursing Science, 15(3):1-14.
Kajermo, K. N., Boström, A. M., Thompson, D. S., Hutchinson, A. M., Estabrooks, C. A., & Wallin, L. (2010). Systematic Review The BARRIERS scale--the barriers to research utilization scale: A systematic review. Implementation Science, 5:32
Kajermo, K. N., Nordstrom, G., Krusebrant, A., & Lutzen, K. (2001). Nurses' experiences of research utilization within the framework of an educational programme. Journal of Clinical Nursing, 10(5), 671- 681.
Kaplan, H. C., Brady, P. W., Dritz, M. C., Hooper, D. K., Linam, W. M., Froehle, C. M., et al. (2010). The influence of context on quality improvement success in health care: a systematic review of the literature. The Milbank quarterly, 88(4), 500-559.
Kaplan, H. C., Provost, L. P., Froehle, C. M., & Margolis, P. A. (2012). The Model for Understanding Success in Quality (MUSIQ): building a theory of context in healthcare quality improvement. BMJ quality &
safety, 21(1), 13-20.
Kazdin, A. E. (2003). Research design in clinical psychology (4th rev. ed.).
Boston: Allyn and Bacon.
Keers, J. C., Bouma, J., Links, T. P., ter Maaten, J. C., Gans, R. O., Wolffenbuttel, B. H., et al. (2006). One-year follow-up effects of
87
diabetes rehabilitation for patients with prolonged self-management difficulties. Patient Education and Counseling, 60(1), 16-23.
Knight, A. W., Ford, D., Audehm, R., Colagiuri, S., & Best, J. (2012). The Australian Primary Care Collaboratives Program: improving diabetes care. BMJ quality & safety,21, 956-963
Krippendorff, K. (2004). Content analysis : an introduction to its
methodology (2nd rev. ed.). London: Sage Publication.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). InterViews : learning the craft of
qualitative research interviewing (2nd rev. ed.). Los Angeles: Sage
Publications.
Kvarnström, S. (2008). Difficulties in collaboration: A critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of interprofessional care, 22(2), 191-203.
Langley, G. J. (2009). The improvement guide : a practical approach to
enhancing organizational performance (2nd rev. ed.). San Francisco:
Jossey-Bass.
Lazarus, R. S. (1993). Coping theory and research: past, present, and future.
Psychosomatic Medicine, 55(3), 234-247.
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer.
Leksell, J., Funnell, M., Sandberg, G., Smide, B., Wiklund, G., & Wikblad, K. (2007). Psychometric properties of the Swedish Diabetes Empowerment Scale. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
21(2), 247-252.
Lewin, K. (1946). Action research and minority problems. Journal of social
issues, 2(4), 34-46.
Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Newbury Park: Sage Publications.
Lundqvist, L. O., & Ahlström, G. (2006). Psychometric evaluation of the Ways of Coping Questionnaire as applied to clinical and nonclinical groups. Journal of Psychosomatic Research, 60(5), 485-493.
Lynn, J., Baily, M. A., Bottrell, M., Jennings, B., Levine, R. J., Davidoff, F., et al. (2007). The ethics of using quality improvement methods in health care. Annals of Internal Medicine, 146(9), 666-673.
MacIntosh‐Murray, A., & Choo, C. W. (2005). Information behavior in the context of improving patient safety. Journal of the American Society
for Information Science and Technology, 56(12), 1332-1345.
Marshall, J. (2011). Images of changing practice through reflective action research. Journal of Organizational Change Management, 24(2), 244-256.
McCarthy, V., & Freeman, L. (2008). A multidisciplinary concept analysis of empowerment: implications for nursing. Journal of Theory
88
Mishel, M. H. (1999). Uncertainty in chronic illness. Annual Review of
Nursing Research, 17(1), 269-294.
Mitki, Y., Shani, A. B. R., & Meiri, Z. (1997). Organizational learning mechanisms and continuous improvement: a longitudinal study.
Journal of Organizational Change Management, 10(5), 426-446.
Morgan, S., & Yoder, L. H. (2012). A Concept Analysis of Person-Centered Care. Journal of Holistic Nursing, 30(1), 6-15.
Morton, R., Tong, A., Howard, K., Snelling, P., & Webster, A. (2010). The views of patients and carers in treatment decision making for chronic kidney disease: systematic review and thematic synthesis of qualitative studies. British Medical Journal, 340:c112.
Munten, G., van den Bogaard, J., Cox, K., Garretsen, H., & Bongers, I. (2010). Implementation of evidence-based practice in nursing using action research: a review. Worldviews on evidence-based nursing /
Sigma Theta Tau International, Honor Society of Nursing, 7(3), 135-
157.
Nilsen, P., Roback, K., Brostrom, A., & Ellstrom, P. E. (2012). Creatures of habit: accounting for the role of habit in implementation research on clinical behaviour change. Implementation science,7:53
Northern Nurses' Federation. (2003). Ethical guidelines for nursing research in the Nordic countries. Vård I Norden, 23(4), 1-19.
Ohman, M., & Soderberg, S. (2004). The experiences of close relatives living with a person with serious chronic illness. Qualitative Health
Research, 14(3), 396-410.
Patel, S. S., Peterson, R. A., & Kimmel, P. L. (2005). The impact of social support on end-stage renal disease. Seminars in dialysis, 18(2), 98- 102.
Paterson, B. (2001). Myth of empowerment in chronic illness. Journal of
Advanced Nursing, 34(5), 574-581.
Paulson, M., Norberg, A., & Soderberg, S. (2003). Living in the shadow of fibromyalgic pain: the meaning of female partners' experiences.
Journal of Clinical Nursing, 12(2), 235-243.
Perkins, D. D., & Zimmerman, M. A. (1995). Empowerment theory, research, and application. American Journal of Community
Psychology, 23(5), 569-579.
Piatt, G. A., Orchard, T. J., Emerson, S., Simmons, D., Songer, T. J., Brooks, M. M., et al. (2006). Translating the chronic care model into the community: results from a randomized controlled trial of a multifaceted diabetes care intervention. Diabetes Care, 29(4), 811- 817.
Pitceathly, C., & Maguire, P. (2003). The psychological impact of cancer on patients' partners and other key relatives: a review. European
89
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research : generating and
assessing evidence for nursing practice (9 th rev. ed.). Philadelphia:
Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Ponte, P. R., Conlin, G., Conway, J. B., Grant, S., Medeiros, C., Nies, J., et al. (2003). Making patient-centered care come alive: achieving full integration of the patient's perspective. Journal of Nursing
Administration, 33(2), 82-90.
Powers, P. (2003). Empowerment as treatment and the role of health professionals. Advances in Nursing Science, 26(3), 227-237.
QSR International Pty. Ltd. (2008). QRS NVIVO 8. Melbourne.
Qulturum. (n.d.). The Center for Improvement in Healthcare. Retrieved from WWW 2012-09-15, http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=31736. Rappaport, J. (1984). Studies in empowerment: Introduction to the issue.
Prevention in Human Services, 3(2), 3.
Reason, P. (2001). 14 Learning and Change through Action Research. In Henry, J. (Eds.), Creative management (pp. 182-194). London: Sage Publication.
Rodwell, C. M. (1996). An analysis of the concept of empowerment. Journal