En internationalisering av politiken, där allt fler beslut som påverkar en stat sker utanför det nationella beslutsfattandet, anses tala för ett medlemskap i EU. En annan konsekvens av internationaliseringen är att även nationella beslut blir mer omvärldsberoende. I och med Sveriges beroende av handel med framför allt Västeuropa får internationaliseringen större konsekvenser.106
Traditionellt finns en skillnad mellan utrikespolitik och inrikespolitik. Inrikespolitiken har präglats av öppenhet och en stark folklig förankring. Man vänder sig mot allmänheten och söker stöd och engagemang hos gräsrotsrörelser. Utrikespolitik har alltid varit mer beroende av att förhålla sig till en internationell spelplan och präglas traditionellt mer av sekretess utåt och förhandling mellan parterna. En effekt av den internationalisering som har skett är att inrikespolitiken präglas allt mer av utrikespolitikens spelregler, vilket förstärks av EU.107
Ytterligare en risk är att inrikespolitiken utrikespolitiseras och områden som tidigare har präglats av öppenhet kring beslutsprocessen kommer att omgärdas av sekretess. En motvikt mot det är enligt utredningen att behålla vår traditionella öppenhet i inhemska processer samtidigt som Sverige verkar för att påverka EU att anamma en mer öppen beslutsprocess likt den svenska offentlighetsprincipen. Ytterligare något som kan tänkas påverka demokratin är den ökade betydelsen av rättsligt präglade resonemang inom EU. Juristers inflytande över politiken ökar, något som visserligen kan leda till starka skydd för individuella rättigheter men samtidigt minskar folkets inflytande. En femte förändring är att avståndet mellan individen och det beslutsfattande som berör dem själva kommer att öka. De som företräder Sverige i EU kan komma att allt mer framstå som en politisk elit. Därför blir subsidiaritetsprincipen viktig.
Vidare får medborgarna ytterligare ett val att delta i, till Europaparlamentet, vilket ökar deras inflytande. En möjlighet för europeisk åsiktsbildning, där stora politiska frågor diskuteras över
105 SOU 1994:12, s, 17-18.
106 SOU 1994:12, s. 38.39.
107 SOU 1994:12, s. 102.
32 nationsgränser och erfarenheter byts med varandra anses även vara en potentiell demokrativinst.108
Enligt suveränitetsutredningen har EU-debatten i Sverige uppmärksammat vissa problem rörande det offentliga samtalets förutsättningar. Genom referenser till Jürgen Habermas har EU-kritiker argumenterat för att förutsättningarna för det offentliga samtalet skulle försämras vid ett svenskt EU-medlemskap. Enligt suveränitetsutredningen pekar däremot Habermas inte på problem som är specifika för EU. Istället menar de i utredningen att han diskuterar de allmänna förutsättningarna för demokrati i tekniskt avancerade samhällen där komplexiteten gör att byråkratiernas budskap förstås av en allt mindre del av befolkningen. Det offentliga samtalet blir enkelriktade budskap från en teknokratisk elit ner till folket. Därför urholkas det offentliga samtalet trots gemensamt språk, debattfora genom media, politiska partier och intresseorganisationer. Men det här är något som finns såväl inom som utanför EU och är således, enligt författarna till SOU 1994:12, inte ett starkt argument mot EU.109
4.1.1 Folkets möjligheter att påverka på en internationell arena
De politiska partierna spelar en stor roll i den representativa demokratin i Sverige. Många av dagens partier har sina rötter i folkrörelser från början av 1900-talet och har därmed en stark folklig förankring. En naturlig konsekvens av ett medlemskap i EU är att partierna får mer kontakt med sina systerpartier i andra EU-länder.110
Enskildas och gruppers möjlighet att påverka inom EU tas upp i utredningen. Tempot i beslutsprocesserna kommer förmodligen att drivas upp vilket gör att det svenska förberedelsearbetet med utredningar och remissförfaranden kan komma att trängas ihop tidsmässigt, något som gör det svårare för olika intressen att göra sig hörda. Enligt utredningen kan det komma att kompenseras av olika faktorer. Dels menar man att den offentliga debatten i Sverige inför beslut som ska fattas i Bryssel, förmodligen kommer att gynnas av att många länder är berörda. Dels lyfts lobbyverksamhet som ett sätt att ge grupper som känner att de förlorat inflytande på nationellt plan att återfå inflytande och få en möjlighet att göra sig hörda.111 Enligt mig blir det märkligt att använda lobbyverksamhet som ett argument för att ett
108 SOU 1994:12, s. 236-237.
109 SOU 1994:12, s. 211.
110 SOU 1994:12, s. 174.
111 SOU 1994:12, s. 235.
33 EU-medlemskap inte innebär en demokratiförlust när medborgare och intresseorganisationer inte får samma möjlighet att göra sina åsikter hörda i beslutsfattandet. Enskilda medborgare får svårt att ägna sig åt lobbyverksamhet och det är även svårt för mindre intresseorganisationer.
Möjligheten att ta sig till Bryssel för att bedriva lobbyverksamhet och försöka påverka både parlamentet och rådet är inte, i min mening, likvärdigt med att få möjlighet att uttrycka sin åsikt i ett remissförfarande.
4.1.2 Internationaliseringens olika nivåer
Kjell Goldman beskriver internationaliseringen utifrån tre aspekter. Besluts-, samhälls- och probleminternationalisering. Beslutsinternationaliseringen innebär att allt fler politiska beslut fattas på en internationell arena. Det här innefattar både beslut i internationella organisationer och även traditionell mellanstatlig diplomati. Internationella beslut har funnits så länge det har funnits stater och diplomater, men området för beslutsfattandet har ökat i omfattning.
Samhällsinternationaliseringen handlar om allt från handel mellan länder till transnationell spridning av media och kultur, samt utbyte av idéer över landsgränserna.
Probleminternationaliseringen handlar om att många av de problem som politiken har att lösa i allt större utsträckning påverkas av utländska förhållanden. Det är viktigt att skilja på dem då varje form av internationalisering går att påverka i olika stor utsträckning.112
Probleminternationalisering går inte att undvika, oavsett hur ett land försöker avskärma sig från omvärldens påverkan. Problemen går däremot att förhålla sig till på olika sätt, antingen genom nationella beslut eller med beslutsinternationalisering. Samhällsinternationaliseringen är en följd av flertalet mindre beslut av olika aktörer och politikens internationalisering är en biprodukt av att samhällen växer samman. Denna internationalisering går i viss mån att hindra, men till ett pris. Försvagad ekonomi är en möjlig konsekvens av att hindra internationaliseringen men sådan isolationism är sällan att rekommendera. Att ta samhällets internationalisering för given, på gott och ont, torde vara utgångspunkten i Sverige och andra demokratier. Överlag betraktas nog samhällsinternationaliseringen på samma sätt som probleminternationaliseringen, som en given förutsättning för politiska beslut.113
Om problem- respektive samhällsinternationaliseringen tas för given så återstår att fråga i vilken mån internationaliseringen av beslut kan påverkas. Här kan länder som Sverige ställas
112 Goldman, 1994, s. 93.
113 Goldman, 1994, s. 94.
34 inför ett vägval, som enligt Goldman förefaller ha tre innebörder. I första hand handlar det om formerna för beslutsfattandet. Om både problem och samhälle internationaliseras kommer även besluten att göra det i viss mån. Valet rörande EU handlar främst om det ska ske inom ramen för EU eller genom traditionell diplomati. Vägvalet handlar i andra hand om omfattningen av den nationella politikens internationalisering av beslut. Problem- och samhällsinternationalisering ökar skälen för beslutsinternationalisering men det är inte något tvång. En annan möjlighet är att i stället i efterhand anpassa sig till beslut som andra fattat. En tredje möjlighet är att ta konsekvenserna av att gå sin egen väg. Ett medlemskap i EU innebär att frågor som annars skulle fattas nationellt kommer att tas upp till internationell nivå.114
Beslut inom EU fattas på tre nivåer. För det första genom mellanstatlig interaktion, rådet, och då sker förlusten och vinsten av handlingsfrihet som vanligt. För det andra sker det genom överstatlig byråkrati, kommissionen, där modellen för förlorad respektive vunnen handlingsfrihet inte fungerar likadant. I kommissionen är staterna inte direkt representerade.
Varje medlemsstat får utse en kommissionär, men kommissionärerna ska se till unionens bästa och inte till sina respektive länders intressen. Medlemsstaterna år därför försöka påverka genom lobbyism, något även stater som inte är medlemmar kan göra. Däremot torde medlemmar ha större inflytande med sin lobbyism. Men vinsterna i handlingsfrihet som kommer av att underkasta sig en överstatlig byråkrati torde däremot begränsas till vad som följer av att andra underkastar sig samma byråkrati. Den tredje typen av beslutsfattande sker genom parlamentet, där frågan om förlorade och vunna handlingsmöjligheter måste ses på ett helt nytt sätt.
Parlamentet representerar nämligen inte staterna. Parlamentet representerar medborgarna direkt. Transnationell parlamentarism ger ökade handlingsmöjligheter i form av medinflytande, men inte till medlemsstaterna utan till medborgarna. Med parlamentets relativt svaga ställning är det här inte högt prioriterat, men om parlamentet blir starkare blir det viktigt att komma ihåg vems handlingsmöjligheter som ökar, Sveriges eller svenskarnas. 115 Ur ett folksuveränitetsperspektiv blir det här intressant. När Sveriges suveränitet minskar innebär det i förlängningen minskat inflytande för svenska folket. Men om Sveriges inflytande minskar till förmån för parlamentet kan den förlusten i slutändan leda till ökat inflytande för svenska folket.
Samtidigt delas det inflytandet på alla medborgare inom EU.
114 Goldman, 1994, s. 94.
115 Goldman, 1994, s. 102-103.
35 Enligt Goldman handlar frågan om balansen mellan inre demokrati och yttre effektivitet.
Demokrati kräver en öppen process med ett brett deltagande. Med nationellt oberoende och demokratiska processer kan vi då fatta beslut, men utan yttre effektivitet riskerar vi bara att de besluten sedan görs meningslösa av omvärlden.116
Folkstyrelsen kommer att påverkas av ett medlemskap i EU men enligt utredningen så kommer folkstyrelsen ändå att påverkas av globaliseringen.117