UTLÄNDSKA ERFARENHETER RÖRANDE IND RÄN KN IN GAR OCH YTBE
Rapport 2 1 till 6 Internationella vägkongressen i Washington, av E Jeannin La modernisation des chaussées des routes nationales de France, av P le Gavrian,
Annales des Ponts et Chaussées 1928, sid. 93.
Uemulsion de bitume et sa fabrication par les services routiers en Ile-et-Vilaine,
av M. Maréchal, Annales des Ponts et Chaussées 1928, sid. 175.
England.
Tillgången på stenkol inbjuder i England till användande av tjära till väg- beläggningar. Tjäran intog också länge en dominerande ställning bland de bituminösa bindemedlen. De erfarenheter, som man vunnit i England beträf fande tjärans lämpligaste egenskaper för vägändamål samt beträffande tjär- tekniken över huvud taget, ha varit grundläggande och vägledande för andra länder.
På senare tid har emellertid asfalten framträtt som en farlig konkurrent. Asfalten har sålunda icke allenast lagt beslag på beläggningar, avsedda för tung och livlig trafik, utan även delvis undanträngt tjäran för vägar med
So
svagare trafik. Den strid mellan asfalten och tjäran, som pågår i England, tog sig bland annat uttryck i en häftig diskussion vid 1929 års »Public "Works, Roads and Transport Congress» i London. Ingenjören H. C. Head, represen tant för den engelska tjärindustrien, höll vid detta tillfälle ett föredrag om »Road tar» (vägtjära), i vilket föredrag han energiskt förordade en större användning av tjära till vägändamål och därvid bl. a. betonade de nationella synpunkterna och fördelen av att använda inhemska material. Talaren rönte emellertid kraftiga gensagor från framstående statliga och kommunala in genjörer, vilka framhöllo, att tjära icke motsvarar de fordringar, som nu ställas på vägar med tung och livlig trafik.
Tjäran har emellertid fortfarande en stark ställning inom engelskt väg- väsende, där den användes till yttjärning och tjärbetong (»tarmacadam»). Tekniken vid yttjärningen är i huvudsak densamma som använts sedan många år. Dock ha de maskinella redskapen för spridningen allt mer full ändats. Man använder mer och mer allt grövre storlek av pågruset. Korn storleken har så småningom ökats från 0.6 cm till 1.2 cm och uppgår nu ofta till 2 cm. Denna ökning har möjliggjorts genom förbättrad kvalitet hos tjä- rorna, en ökning av bl. a. deras viskositet och bindekraft. Denna utveckling beror på en ökad uppskattning av den större stenstorleken, som man anser ut göra en förstärkning av slitlagret på samma gång som en mindre slirig yta er hålles. Vid omsorgsfullt utförande använder man ofta följande sortering av stenmaterialet i pågruset:
kornstorlek 0.6 cm ... 9.4 kg/m2 » 1.2 » ... 1 1 . o » » 2.0 » ... 13.5 »
För att erhålla bästa möjliga resultat användes i regel vältning med ång vält, varigenom pågruset bättre fästes i ytan. Detta förvarande är i synner het vanligt, om pågruset är grovt.
Man har på senare år i England nedlagt mycket arbete på en förbättring av tjärans kvalitet, vilket bl. a. tagit sig uttryck i nya normer för vägtjära, utarbetade av British Engineering Standards Association 1928.
I England ha emulsioner av asfalt och tjära även kommit till användning, i synnerhet för arbeten, som varit nödvändiga att utföra i dåligt väder. Be- cräffande tjäremulsioner ha vissa svårigheter visat sig. Användningen av asfaltemulsionerna har ökats kraftigt.
För utförandet av asfaltmakadam ha normer utarbetats av British Engi neering Standards Association år 1928. Dessa förorda en relativt hård asfalt med penetrationen 45—6 5 samt en tämligen grov storlek, 19 mm, på stenen i ytan. Vältning föreskrives för såväl första som andra behandlingen.
Litteratur:
Rapport till internationella vägkongressen i Washington 1930: nr 2 K av E. J.
Elford m. fl.
Final report, Public Works, Roads and Transport Congress and Exhibition Lon don 1929.
Förenta Staterna.
Förhållandena på vägområdet äro i Förenta Staterna mycket olika i olika trakter av det stora landet. Metoderna för utförandet äro i synnerhet för billiga beläggningar mycket varierande, beroende bl. a. på den lokala till gången på stenmaterial och olika slag av bituminösa bindemedel. Medan man i somliga trakter använder bituminösa behandlingar direkt på grusvägar, sand-lervägar eller jordvägar, tillämpas på andra ställen metoder, som mer överensstämma med europeiska förfaranden, indränkningar och ytbehand lingar.
Vanliga grus- eller makadamvägar ytbehandlas med en mängd olika pre parat, vissa asfaltdestillat, oljor, tjäror, asfaltlösningar, asfaltemulsioner m. m. Dessa ytbehandlingar äro av två slag, »enkel» eller »dubbel ytbehandling.»
Den »dubbla ytbehandlingen» består vanligen i utspridandet av en lätt flytande tjär- eller asfaltolja vid första behandlingen, varefter vid andra be handlingen utsprides en mjuk asfalt av penetrationen 150 å 300. Denna ar betsmetod användes i synnerhet, när det icke är möjligt att fullständigt av lägsna det fina stoftet och dammet i vägbanan. Den första spridningen har till uppgift att mätta dammpartiklarna med bitumen och att nedtränga i vägbanan. Det först utspridda bindemedlet användes blott till sådan mängd, att det absorberas av vägbanan inom 24 å 48 timmar. Denna första behand ling avtäckes ej av pågrus utan blir direkt föremål för den andra behand lingen med asfalt, som avtäckes med sten av 3/4" storlek och som vältas.
Den »enkla ytbehandlingen» motsvarar den i Europa använda ytbehand lingen av gamla makadamvägar med asfalt eller tjära. Den första ytbehand lingen av en sådan makadamväg bör enligt amerikansk erfarenhet icke ut föras med varm asfalt, enär denna fäster dåligt vid vägbanan. Man anser, att asfaltlösningar och asfaltemulsioner härtill äro mer lämpliga.
Även för ytbehandling av en tidigare indränkt eller ytbehandlad vägbana användas ofta lättflyktiga och hastigt 'torkande asfaltlösningar eller asfalt emulsioner. Därigenom kan man erhålla en tunn och jämn hinna av binde medel, vilket är önskvärt, om den bituminösa beläggningen är sliten men i övrigt i gott stånd. Det utspridda bindemedlet avtäckes med finmakadam av 1/2" storlek. När den gamla vägbanan är mycket sliten och gropig, anser man, att det är lämpligast att sätta den i stånd genom ytblandning (retread), varvid de nyss nämnda bindemedlen komma till användning.
I staterna Massachusetts och Rhode Island har asfaltmakadamen nått en särskilt hög grad av fulländning. Denna typ av beläggning anses särskilt känslig för brister i utförandet. Väl utförd har denna beläggning en lång varaktighet, t. o. m. vid tung trafik, varom erfarenheterna från de båda nämnda staterna bära vittne. Särskild omsorg bör iakttagas vid beredningen av undergrunden. I Rhode Island brukar man utlägga ett lager sand eller fint grus av 10— 15 cm tjocklek, där marken är dålig, innan man utlägger ett bärlager, bestående av upp till 20 cm grus eller sten, och på detta slutligen indränkningslagret.
artad storlek för att möjliggöra, att bindemedlet blir jämnt fördelat. Till första behandlingen användes asfalt, asfaltemulsion eller tjära, som utspri- des med tankvagnar.
Den totala bitumenåtgången anges till 1.8 lit/m2 för varje cm av belägg ningens tjocklek. Somliga fackmän fästa en synnerlig vikt vid, att vältningen utföres intensivt, för att därigenom en maximal täthet skall erhållas. Sålunda uppställes stundom den fordran, att vältningen skall fortsättas flera dagar efter beläggningens färdigställande.
Litteratur:
Rapport till internationella vägkongressen i Washington 1930, av A. W. Dean
UTLÄNDSKA NORMER FÖR BITUMINÖSA
BINDEMEDEL TILL INDRÄNKNINGAR
OCH YTBEHANDLINGAR
Kvalitetsföreskrifter för asfalt, tjära och emulsioner finnas f. n. icke i Sverige. Sådana finnas i ett flertal länder.
I det följande lämnas en redogörelse för några utländska normer beträf fande asfalt, tjära och emulsion för ytbehandlingar och indränkningar.
T yska norm er:
Vorschrijten fiir die Priifung von Asphalt und Teer, sowie von Asphalt und Teer enthaltenden M assen, soweit sie im Stras sen-, Tief- und Hochhau verwendet werden. (Deutsche Industrie Normen 1995 und 1996, utarbetade
år 1931 av der Hauptausschuss der Zentralstelle flir Asphalt und Teer- forschung.)
Vid användandet av trinidadasfalt såsom tillsatsmedel till vägtjära skall för trinidadasfalten lösligheten i kolsvavla eller kloroform uppgå till minst 5 6 vikt-%. Halten av mineralämne (aska) får icke överskrida 37 vikt-%.
A. Föreskrifter rörande asfalt (utdrag).
A s f a l t b i t u m e n
Mjuk Medelmjuk
1. Specifik vikt vid 250 över . . . . . . ...
2. Droppunkt enl. Ubbelohde . 3. Mjukningspunkt enligt: a) Kula och ring, ° C ...
b) Krämer-Sarnow, ° C ... 1.0 Skall ligga mi än mjukning Krämer 38—45 25— 30 — 15 2 10 — 150 100 0.5 99.0 2.0 2.0 10 — 10 60 60 1.0 inst 180 högre spunkt enligt -Sarnow 44—50 3 1 —36 — 10 150— 80 100 O.S 99.° 2.0 2.0 IO — 8 60 60 4. Stelningspunkt enl. Fraas, minst ° C ...
5. Penetration vid 250 (L/io m m .) ...
6. Tänjbarhet (duktilitet) minst cm...
7. Aska, högst, vikt % ...
8. Löslighet i kolsvavla eller kloroform minst, vikt % . . . .
9. Paraffin, högst vikt % ...
10. Viktförlust vid 163° under 5 timmar, högst, vikt % . . . .
11. Förhöjning av stelningspunkten enligt Krämer-Sarnow efter upphettning högst ° C ...
12. Stelningspunkt efter upphettning minst ° C ...
13. Minskning i penetration vid 25° C till följd av upphettning högst % ...
14. Minskning i tänjbarhet vid 250 C till följd av upphettning högst % ...
B. Föreskrifter rörande vägtjära.
a) Ren vägtjära.
V ä g t j ä r a Antracenolj etj ära (Antracenölteer) Undersökning avseende:
I. II.
Proportion mellan beck och olja
50/50 60/40 65/35 70/30
1. Yttre beskaffenhet . . 2. Viskositet (standard-
viskosimeter), sek. . . J vid 30° vid 30°
1 s ] vid 30° k a l l a vid 30° . n g i v a vid 40° s vid 40° 3. Vattenhalt i vikt %, ( 1 0 - 1 7 20— 100 4— 17 20—70 15 —40 40—80 icke mer ä n ... 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5
4. Övriga destillat intill 170° (lätta oljor) vikt %
h ö g s t ... 1.0 1.0 1.0 1.0 1.0 1.0
5. Destillat 170—270°
(mellanoljor), vikt % . 9 - 1 7 8— 16 1 — 15 1 — 10 1 — 8 1 — 6
6. Destillat 270—300°
(tunga oljor), vikt % . 4— 12 6— 12 4— 12 4— 12 3— 10 2—8
7. Antracenolja, vikt % . 8. Beckåterstod (mjuk- ningspunkt 60—75° K. S.) vikt % omräk nad till 6 7 °... 14 —27 12 —26 25—40 17 —31 1 7 - 2 7 15 —25 55—65 60—70 46—54 56—64 6 1—69 66—74
9. Fenol, icke mer än,
volym % ... 3 3 3 3 2 2
10. Naftalin, icke mer än,
vikt % ... 4 4 3 3 3 2
1 1. Råantracen, icke mer
än, vikt % ... 3 3-5 3 3 3-5 4
12. Fritt kol, vikt % . . . 5 — 16 5 - 1 8 5 — 16 5 — 16 5 - 1 8 5 - 1 8
13. Specifik vikt vid 250,
icke högre än . . . . 1.22 1.24 1.22 1.22 1.24 1.25
b) Vägtjära med asfaltbitumentillsats.
Vid leverans av normenlig vägtjära med asfaltbitumentillsats skola de som övre gräns angivna värdena för lätta oljor, mellanoljor, tunga oljor, fenol, naftalin, råantracen och specifik vikt (siffrorna 3, 4, 5, 6, 9, 10, 11 och 13) icke överskridas.
c) As falt emulsioner.
Normerna föreskriva likformig yttre beskaffenhet, en askhalt av högst 2,5 %, en halt torrsubstans av minst 50 %, en lagerbeständighet av minst 8 veckor samt frostbeständighet under en timme vid — 8°.
Engelska norm er:
British Standard Specification for Asphalt Macadam (nr 347/1928. British
Engineering Standards Association).
British Standard Specification for Tars (nos. 1 and 2) for Road Purposes
(nr 76/1930 British Engineering Standards Association).
De engelska normerna 347/1928, avseende indränkning av makadam med asfalt, omfatta i huvudsak endast själva arbetsförfarandet. Beträffande asfal ten föreskrives endast, att denna skall vid användandet av bergoljeasfalt bestå av minst 99 % rent bitumen samt vid användandet av naturasfalt av minst
G\ % rent bitumen. I övrigt föreskrives endast, att asfalten skall hava en
penetration av 45—6 5.
De engelska normerna 76/1930 beträffande vägtjäror uppdela dessa i tvenne huvudtyper:
tjära nr 1, avsedd för ytbehandling av makadamvägar (»surface tarring»), tjära nr 2, avsedd för tillverkning av tjärbetong (»tar macadam»), som ej behandlas i denna publikation.
Här nedan angivas normerna för tjära nr 1.
U n d e r s ö k n i n g a v s e e n d e : Tjära nr 1 1.14 0—1.2 2 5 0.5 1 9.5—21
3-5
— 12 5.0 6.0 högst 20 10—403. Övriga destillat under 200° (lätta oljor), % h ögst...
4. Destillat mellan 200—270° (mellanoljor), % ...
5. Destillat mellan 270—300° (tunga oljor), % ...
6. Fenoler eller råa tjärsyror, volym % h ögst...
7. Naftalin, % h ögst...
8. Fritt kol, % ...
9. Viskositet**, sek . . . . .
F r a n s k a n o r m e r .* * * Antagna av franska trafikministeriet. Normer för vägtjära, U n d e r s ö k n i n g a v s e e n d e : Specifik vikt vid 150 C . . .
Fraktionerad destillation: Total vattenhalt (även dekanterat vatten), % högst . . . .
Intill 170° % högst... 170--
270
° % ... 1.160—1.225 0.75 1.00 12.00 — 24*00 6.00 — I J.oo 6.50 5.00 5.00 22.00 4.00—I O O .00270
—^20° % ... Naftalin högst... ...Ämnen lösliga i natronlut, vol. % h ögst...
Fritt kol, %...
Viskositet vid 180 sek**** .
D anska normer:
Betingelser, Regulativ o g Pr0veattest for Tjtere og Tjtereprxparater till Vejbrug, 1926, utgiven av Dansk Ingeniorsforenings Tekniske Vejkomité.
Betingelser for Levering af Jordolieasfalt, Trinidadasfalt og Asfaltemul sion til Overfladebehandling, Asfaltbeton m. m. og for Udf0relse af Asfalt- beton samt For skrifter for Under sogelse af disse Materialer og af Asfalt beton 7930, utgiven av Vejkomiteen och Dansk Vejlaboratorium.
* Där icke annat anges, avses vikt-% .
** Viskositeten bestämmes för tjära nr 1 med standardviskosimetern (»tar viscometer modified form of the Redwood viscometer») vid 30°.
*** Enligt rapport av E. Jeannin till 1930 års vägkongress. **** Viskositeten bestämd med den franska viskosimetern E. P. C.
De danska normerna beträffande asfalt ansluta sig nära till de ameri kanska. De innehålla beskrivning över provningsförfarandena samt före skriva vissa bestämmelser angående asfalt och asfaltemulsioner.
Bestämmelser för bergoljeasfalt avsedd till ytbehandling.
Bestämmelser för tjära.
De danska normerna indela vägtjära för ytbehandling i två typer:
tjära nr 1 A, avsedd för ytbehandling av icke tidigare tjärbehandlad väg, tjära nr 1 B, avsedd för ytbehandling av tidigare tjärbehandlad väg. Normerna för de båda typerna framgå av följande tabell.
A m erikanska norm er:
Sådana normer ha utarbetats av The American Society for Testing Mate rials (A. S. T. M.) samt av United States Government Federal Specification Board (F. S. B.).
Dessutom har ofta varje stat sina egna normer.
Beträffande asfalt till indränkning och ytbehandling indelas normerna för asfalt efter asfaltens penetration. Ett utdrag av dessa normer lämnas här nedan:**
* Genom senare ändrade bestämmelser får kolhalten nedgå till 5 %, men bör om möjligt vara minst 10 %. Kolhalten får icke höjas genom inblandning av finmalet kol.
* Utdrag ur sammanställning i H. Abraham »Asphalts and Allied Substances 1929».
U n d e r s ö k n i n g a v s e e n d e : Bergoljeasfalt i. Penetration vid 250 ... 120—200 35—45° — 10° 1 99 100 0.99 175°
2. Mjukningspunkt enl. kulan och ringen...
3. Stelningspunkt, lägre ä n ...
4. Viktförlust vid upphettning (5 tim. 163°), % ... . . .
5. Löslighet i kolsvavla, % ... . . .
6. Tänjbarhet (duktilitet) vid 250 i cm, m in s t ...
7. Specifik vikt vid 250, m in s t... .
8. Flampunkt får icke ligga under . . .
U n d e r s ö k n i n g a v s e e n d e : Tjära nr 1 A Tjära nr 1 B 1. Specifik vikt vid 150 ... 1 . 1 9— 1.22 5 0.8 1 12 —24 4— 12 5 8 12 —22* 3 — 10 1 . 1 9— 1.2 2 5 0.8 1 12 —24 4 —12 5 8 12 — 22* 10—30 2. Vatten och ammoniakföreningar, % h ö g s t...
3. Övriga destillat intill 170° (lätta oljor), % högst...
4. Destillat mellan 170—270° (mellanoljor), % ...
5 . Destillat mellan 270—300° (tunga oljor), % ...‘
6. Fenol, vol. % högst...
7. Naftalin, % h ögst...
8. Fritt kol, % ... 9. Viskositet enl. Hutchinson, sek. .
P e n e t : r a t i 0 n
Undersökning avseende: 8 5 - 100 100--12 0 120 --I50
A.S.T.M. F. S. B. A.S.T.M . F. S. B. A.S.T.M . F. S. B.
Specifik vikt 2 5°/2$°, min. _ 1,000 _ 1,000 _ 1,000
Penetration vid 25° . . . 00
T
0 0 00 0 0 100— 120 100— 120 120— 150 120— 150Duktilitet vid 25° cm, min. 3° — 30 — 30 —
Mjukningspunkt enl. ku
lan och ringen... 4 0 -6 0 ° 35- 55° 35- 55°
Viktförlust vid 163° un der 5 tim, i % max. . Nedsättning av penetra tionsvärdet efter upp hettning, i °/o max. . .
2 1 2 I 2 I
40 4 ° 40 4 ° 40 40
Flampunkt (öppen), min. 2CO° 175° 2 0 0 ° 175O 2 0 0 ° 175°
Löslighet i kolsvavla i %9
min... ... _ 99-s _ 99-s _ 99-s
Organisk substans i
%,
olöslig i kolsvavla max. 0 . 2 0 . 2 _ 0 . 2
Löslighet i koltetraklorid,
i
%
min... 99 __. 99 _ 99 _Vatten % ... 0 0 0 0 O O
Beträffande tjära avsedd för ytbehandling föreskrives följande normer:*
Y t b1 e h a n d 1 i n g Varm spridning
Undersökning avseende : F. S. B. A. S. T. M.
Hög och låg
kolhalt Hög kolhalt Låg kolhalt
F ö r a l l m ä n t bi r u k
Specifik vikt 2 5°/25°, min... Viskositet enl. Engler (40°, 50 cm3) . . .
1.090 _ _
— — —
Flytprovet vid 32°, sek... Fraktionerad destillation* 60— 150 60— 150 60— 150 Intill [70°, % max... 1.0 1.0 1.0 » 235°, % max... — 10.0 4.0 » 270°, % max... 15.0 15.0 13.0 » 300°, % max... 25.0 25.0 26.0 Återstod, % min... 7 5 . 0 7 5 . ° 7 4- °
Spec, vikt vid 38° för destillat intill 300°. min. 1.02
Mjukningspunkt hos återstoden (grader) max . . 65 65 65
Löslighet i kolsvavla, % min... 85 vi 00 1 VO 95 Vatten, max...
* Utföres med vattenfritt material.
S T O C K H O L M i 9 3 1
I V A R H ^ E G G S T R Ö M S B O K T R Y C K E R I A K T I E B O L A G
(Forts, från omslagets 2:a sida.)
20. Vägstudier i Danmark år 1929, av N. von M a té m ... 1930
21. De geologiska faktorernas betydelse för vägarnas tjälförhållanden, av G. Beskow. . 1930
22. Erfarenheter från provvägarna år 1929, av N. von Matém... 1930
23. Svenska Väginstitutets trafikräkningar år 1929, av N. von Matém... 1930
24. Om vägarnas bärighet vid vattenövermättning, av G. B e sk o w ... 1930
25. Om jordarternas kapillaritet, av G. Beskow... 1930
26. Om isoleringsåtgärder mot tjälskott och tjälskjutning, av G. Beskow... 1930
27. Några undersökningar rörande klorkalcium, klormagnesium och sulfitlut och deras lämplighet som dammbindningsmedel av G. Beskow och N. von M atém ... I 93° 28. Bidrag till frågan om högklassiga vägbeläggningar i Sverige, av N. von Matém . . 1930
29. Provvägen vid Kalmar. The experimental Road at Kalmar, av N. von Matém. . . 1931
30. Om vägarnas allmänna ytuppmjukning i tjällossningen. Softening of Roads in Spring, av G. Beskow... 1931
31. Vägstudier i Förenta Staterna 1930. Road Studies in the United States of America 1930, av T. Biide, G. Höckert, Nils Lidvall, N. von Matém, A. Valsinger och E. P. W retlin d ... 1931 32. Om indränkning och ytbehandling, Grouting and Surface Treatment av Nils von Matém 1931
Å r s b e r ä t t e l s e r .
Berättelse över Svenska Väginstitutets verksamhet för vart och ett av åren 1924— 1926, för första halvåret 1927, samt för budgetåren 1927— 30.