Internationellt forskningssamarbete

Vetenskapsrådet samverkar med många myndigheter och organisationer på internationell nivå . Samverkan handlar bland annat om nätverk, gemensamma utlys-ningar och kommunikationsinsatser . I detta avsnitt presenteras nordisk, europeisk samt övrig interna-tionell samverkan inom ramen för Vetenskapsrådets verksamhet 2017 .

NORDISK SAMVERKAN

Cheferna för forskningsråden i de nordiska länderna möts i en informell sammanslutning för policyfrågor och information, Nord

horc

s . Detta är en av de for-mer för samverkan som Vetenskapsrådet deltar i med andra nordiska forskningsfinansiärer . Myndigheten är också representerad i styrelsen för NordForsk, i de nordiska samarbetsnämnderna för medicin (

nos-m

), naturvetenskap (

nos-n

), humaniora och samhälls-vetenskap (

nos-hs

), liksom i den nordiska publice-ringsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (

nop-hs

) .

Sverige är sedan 2016 ordförande för

nos-m

. Ord-förandeskapet är treårigt och roterar mellan de länder som medverkar i samarbetet . Under 2017 diskuterades bland annat uppföljningen av den workshop på temat personcentrerad medicin som anordnades i Stock-holm i november 2016 . Till denna uppföljning hör en kartläggning av stödet till forskning inom person- centrerad medicin i de nordiska länderna . Även open access har diskuterats och en workshop på detta tema planeras till början av 2018 .

Inom

nos-n

har aktiviteter och strategier som rör naturvetenskap diskuterats . Det gäller både forsk-ning inom länderna och forskforsk-ning som finansieras av NordForsk . Forskningsinfrastrukturfrågor har ti-digare diskuterats inom

nos-n

men kommer i fort-sättningen att tas upp i gruppen för forskningsinfra-strukturfrågor, som NordForsk inrättat under året .

Under perioden 2015–2018 är Vetenskapsrådet värd-myndighet för sekretariatet för

nos-hs

och dess un-derkommitté

nop-hs

. Utöver informationsutbyte och forskningsstrategiskt samarbete mellan de nord-iska länderna stödjer

nos-hs

samarbete mellan nord-iska forskare genom att fördela medel för workshop-par . Genom

nop-hs

stödjer nämnden utgivningen av nordiska tidskrifter av vetenskapligt värde inom om-rådet . Under 2017 har

nos-hs

haft två utlysningar:

en för nordiska workshoppar och en för tidskriftsstöd . Det kom in totalt 81 ansökningar för nordiska work-shoppar jämfört med 63 stycken föregående år . Av de 81 ansökningarna hade 20 en huvudsökande verksam i Sverige . En majoritet av de huvudsökande (48) var kvinnor . Av de 31 ansökningar som beviljades gick tre

vilket är ovanligt . Av de 27 ansökningar som bevilja-des kom elva från svenska medelsförvaltare .

Hur kan nationella forskningsråd bättre involve-ras i processen att utveckla forskningsprogram? Ef-ter diskussioner med de nationella forskningsråden lanserade NordForsk en ny mekanism: The Nordforsk Open Invitation for funding of Nordic research- and re-search infrastructure collaboration . Inom ramen för NordForsks verksamhet deltar Vetenskapsrådet fort-satt i följande nordiska program: The Nordic eScience Globalisation Initiative (

n

e

gi

), Education for Tomor-row, Nordic Joint Programme on Health and Welfare, Responsible Development of the Arctic och Nordic Neu-tron Science Programme . Dessutom är Vetenskapsrådet observatör i programkommittén för Gender in the Nordic Research and Innovation Area . År 2017 beslöt myndigheten att även delta i Nordic Programme on In-tegration and Migration .

Inom ramen för Nord

horc

s är myndigheten en-gagerad i en arbetsgrupp för att utröna möjligheter till samarbete mellan de nordiska forskningsråden och Japan .

EUROPEISK SAMVERKAN

– INOM FORSKNINGSOMRÅDET ERA

Vetenskapsrådet arbetar på flera sätt för att stärka det

eu

-relaterade arbetet inom European Research Area,

era

, och har under året bland annat fört fram syn-punkter på nuvarande och framtida ramprogram .

Sedan 2015 har Vetenskapsrådet en anställd statione-rad i Bryssel tillsammans med kollegor från Vinnova . Under 2017 har kontoret deltagit i arbetet med att ta fram myndighetens ställningstaganden kring nuvaran-de och framtida ramprogram, och kommunicerat nuvaran-dessa exempelvis genom Science Europe . Tillsammans med Sveriges ständiga representation vid Europeiska unio-nen anordnade Vetenskapsrådet ett seminarium för att belysa vikten av forskning kring utbildning för att Eu-ropa bättre ska tackla nuvarande och framtida samhälls-utmaningar . När den svenska forskningspropositionen presenterades vid Sveriges

eu

-representation fick Ve-tenskapsrådet och Vinnova möjlighet att kommentera den . Brysselkontoret har anordnat ett stort antal möten för externa besökare från exempelvis Forsknings- och innovationsnätverket i Bryssel och från Umeå universi-tet . Vid ett tillfälle tog kontoret emot rektorer från tolv av Sveriges universitet och högskolor .

Myndigheten var fortsatt engagerad i den

era

-re-laterade högnivågruppen för gemensamma program,

gpc

(High-Level Group for Joint Programming), som inrättats av medlemsstaterna i Europeiska unio-nen . Framförallt ledde Vetenskapsrådet, tillsammans

som förbättrar forskningssamverkan över gränserna i Europa . Myndigheten deltog även i European Strategy Forum on Research Infrastructures,

esfri

, och dess ar-betsgrupper .

Inom de svenska forskningsfinansiärernas samord-ningsfunktion

eu

-Sam har arbetet vidareutvecklats under 2017 . Fokus låg fortfarande på att samordna och prioritera Sveriges deltagande i partnerskapsprogram .

eu

-Sams prioriteringar av budgeten för utlysningar har gett Vetenskapsrådet ett tillskott av forsknings-medel på 69,5 miljoner kronor . (Se vidare under rub-riken Partnerskapsprogram .)

eu

-Sam har för första gången utlyst medel för så kallade Seal of Excellence . Detta bidrag riktar sig till forskare vars projekt inte kunnat finansieras inom ramprogrammet Horisont 2020, trots att de blivit högt rankade . Två svenska projekt inom mobilitets-programmet Marie Skłodowska Curie Actions bevil-jades . Dessa hade, trots hög rankning, inte beviljats på grund av att det saknats medel .

De svenska forskningsfinansiärernas strategiska samverkan kring Horisont 2020 har bland annat ta-git sig uttryck i arbetet kring

eu

-Sams rekommen-dationer till den svenska regeringen . I ett gemensamt inspel till nästa ramprogram,

fp

9, förespråkar

eu

-Sam fyra huvudspår: (i) bibehållen uppbyggnad i tre prioriteringar; spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar; (ii) transnationell sam-verkan; (iii) excellens i alla delar och (iv) ett framtida europeiskt innovationsråd (

eic

) .

era

-policyutskottet inom

eu

-Sam har lämnat synpunkter på utkastet till

rio

Country Report 2016:

Sweden, en årlig analys av det svenska

f

o

u

-systemet som Europeiska kommissionen tar fram . Vetenskaps-rådet sammanställde granskningen som innehöll stark kritik av utkastet .

eu

-Sam har också lämnat synpunkter på en landrapport som beskriver Sveriges forsknings- och innovationssystem . Landrapporter tas fram av

oecd

för varje medlemsland inom

eu

, och används av Europeiska kommissionen för att föl-ja upp utvecklingen i Europa .

Andra frågor som diskuterats inom

eu

-Sam har gällt behovet av att öka antalet projekt i Horisont 2020 som leds av svenska koordinatorer och möjlighe-ten att gemensamt finansiera en eller flera sekundera-de nationella experter vid Europeiska kommissionen . Under 2017 har sex partnerskapsforum anordnats . Dessa vänder sig framförallt till myndigheternas handläggare för partnerskapsprogram, men är öppna även för andra intresserade . Vetenskapsrådet anord-nade två av dessa partnerskapsforum; ett kring myn-dighetens rapport Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet och ett kring en utvärdering av

part-vetenskapsrådets årsredovisning 2017

2 resultatredovisning

nerskapsprogrammen som Technopolis genomfört för Estlands och Europeiska kommissionens räkning, Increased coherence and openness of European Union research and innovation partnerships .

Vetenskapsrådet har under 2017 bistått Regerings-kansliet när det gäller Sveriges deltagande i

eu

-sam-arbeten . Nedan återges verksamhet inom ramen för Horisont 2020 inklusive Europeiska forskningsrådet, partnerskapsprogram och Science Europe .

HORISONT 2020

Europeiska unionens åttonde ramprogram för forsk-ning och innovation, Horisont 2020 (

h2020

) löper 2014–2020 . Programmet har tre huvudprioriteringar:

vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap samt samhällsutmaningar . Jämfört med tidigare ram-program har Vetenskapsrådet fått ett väsentligt större nationellt ansvar för Horisont 2020 .

Vetenskapsrådet har expertansvar för åtta om-råden . Dessutom har myndigheten fem biträdande experter, tre primära nationella kontaktpunkter (

ncp

:s), samt sju sekundära

ncp

:s . Förutom att delta i programkommittémöten i Bryssel tillsammans med respektive ledamot från Regeringskansliet har exper-terna inrättat nationella referensgrupper för alla del-områden som Vetenskapsrådet har expertansvar för . I referensgrupperna ingår representanter från bland annat akademin, företag, myndigheter och

eu

-hand-läggarnätverk . Deras uppgift är att bistå i arbetet med att ta fram synpunkter och underlag .

Ett särskilt ansvar har myndigheten fått för huvud-prioriteringen vetenskaplig spetskompetens . I denna prioritering ingår delområdena Europeiska forsknings-rådet (

erc

), mobilitetsprogrammet Marie Skłodowska Curie-åtgärder, Framtida och ny teknik (

fet

) samt Forskningsinfrastruktur . För Marie Skłodowska Curie-åtgärder har Vetenskapsrådet expertansvar och se-kundärt

ncp

-ansvar . För alla övriga områden inom vetenskaplig spetskompetens har myndigheten ex-pertansvar och primärt

ncp

-ansvar .

EUROPEISKA FORSKNINGSRÅDET (

erc

) imple-menterar Horisont 2020:s program för spetsforsk-ning inom alla vetenskapsområden . Vetenskapsrådet ansvarar för expertuppdraget i den europeiska pro-gramkommittén för

erc

. Inom ramen för sitt

ncp

-uppdrag har Vetenskapsrådet informerat om

erc

:s stödformer på informationsdagar som anordnats av lärosäten och forskningsstiftelser . Myndigheten har medverkat till att organisera övningspanelmöten där svenska sökande har kunnat presentera sina idéer och få feedback . Sådana panelmöten har också organiserats i samband med en informationsturné till flera läro- säten runt om i landet . Även forskare som passerat första steget i urvalsprocessen för

erc

:s stöd för unga forskare (Starting Grants och Consolidator Grants)

har fått träna på sina presentationer inför mötet med en expertpanel i Bryssel .

Resultatet av 2016 års utlysning inom Advanced Grants blev klart 2017 . Till utlysningen kom det in totalt 2 373 ansökningar, varav 79 från forskare verk-samma i Sverige . Av de 229 forskare som beviljades bidrag avsåg tio att vara verksamma i Sverige – två inom naturvetenskap och teknik, fem inom livs- vetenskaperna och tre inom samhällsvetenskap och humaniora .

Inom ramen för

erc

:s utlysningar 2017 kom det till Starting Grants in totalt 3 085 ansökningar, varav 107 från forskare verksamma i Sverige . Av de 406 forskare som beviljades bidrag avsåg 16 att vara verksamma i Sverige – tio inom naturvetenskap och teknik, tre inom livsvetenskaperna och tre inom samhällsveten-skap och humaniora .

Till utlysningen Consolidator Grants kom det in totalt 2 538 ansökningar, varav 104 från forskare verk-samma i Sverige . Av de 329 forskare som beviljades bidrag avsåg 14 att vara verksamma i Sverige – tre inom naturvetenskap och teknik, sju inom livsve-tenskaperna och fyra inom samhällsvetenskap och humaniora .

Vetenskapsrådet beviljar projektmedel till dem som sökt Starting respektive Consolidator Grants och som blivit högt rankade av

erc

men inte bevil-jats medel . År 2017 placerade sig ingen forskare från Sverige i denna grupp, varför någon sådan finansie-ring inte blev aktuell .

Utlysningarna om Proof of Concept (

p

o

c

) vänder sig till forskare som redan beviljats medel från

erc

och innebär att de kan söka bidrag för att undersöka innovationspotentialen i sina

erc

-finansierade pro-jekt . Det görs totalt tre utlysningar om Proof of Con-cept varje år . Inom ramen för de som utlystes 2016 beviljades medel till 132 projekt, varav två forskare var verksamma i Sverige . Inom ramen för första och an-dra utlysningen av Proof of Concept 2017 inkom to-talt 267 ansökningar . Toto-talt beviljades medel för 102 projekt, varav två hade forskare verksamma i Sverige .

I augusti avrapporterade Vetenskapsrådet reger-ingsuppdraget att kartlägga och analysera svenska forskares deltagande i

erc

. I uppdraget ingick också att komma med förslag på åtgärder som ökar deras konkurrenskraft . (Läs mer i avsnitt 2 .4 .1 .)

I maj organiserade Vetenskapsrådet tillsammans med Sveriges unga akademi och Wallenbergstiftel-sen en konferens i Stockholm för att uppmärksam-ma

erc

:s tioårsjubileum . Cirka 140 personer deltog i konferensen, som bland annat fokuserade på

erc

:s betydelse för forskning och karriär och på hur Sverige som forskningsnation kan stärkas .

Inom MARIE SKŁODOWSKA CURIE-ÅTGÄRDER har Vetenskapsrådet bevakat frågan kring konsensus-

därför avancerade stöd för granskning på distans . Ef-tersom det är centralt att peer review-processen hål-ler högsta kvalitet och att bedömningen är saklig och sker på ett likvärdigt sätt kommer Vetenskapsrådet fortsätta att bevaka utvecklingen mot distansbedöm-ning som säkerligen kan komma att appliceras inom andra områden .

Under året har Vetenskapsrådets expert tillsam-mans med ledamoten från Regeringskansliet även drivit att det bör göras en gemensam bedömning av excellens inom programmet . Från medlemsländer och kommissionen har det kommit förslag att dela upp medlemsländer i skilda paneler för bedömning av excellens . Dessa förslag har inte gått igenom . FRAMTIDA OCH NY TEKNIK (

fet

), omfattar samtliga vetenskapsområden i Horisont 2020 och inkluderar bland annat det av Chalmers koordinerade flagg-skeppsinitiativet Grafen . Vetenskapsrådets expert har under 2017 fortsatt arbeta både för ökad kvali-tet när det gäller hur områden för utlysning inom

fet

Proactive tas fram och med beredningsförfa-randet inom

fet

. Enligt Vetenskapsrådet garanterar denna process inte en säker och rättvis bedömning i dagsläget . Tillsammans med ledamoten från Re-geringskansliet har myndigheten påpekat detta och också drivit den svenska linjen att inte utöka antalet flaggskepp innan utvärderingarna är klara och innan finansiering är säkrad för både befintliga och eventu-ella nya flaggskeppsinitiativ .

Inom

ncp

-uppdraget har myndigheten medverkat vid Vinnovas nationella informationsdagar för fors-kare, företag,

eu

-handläggare och andra intressenter för att informera om programmets kommande utlys-ningar . Även vid ett seminarium för unga framståen-de forskare informeraframståen-des om möjligheterna att söka pengar inom

fet

.

Fokus för delområdet FORSKNINGSINFRASTRUKTUR har legat på att ta fram kommentarer till de utlys-ningstexter som ligger till grund för utlysningarna 2018–2020 . Europeiska kommissionens stora fokus på data i vid bemärkelse, under benämningarna

edi

(European Data Infrastructure) och

eosc

(European Open Science Cloud), syns tydligt i utlysningarna . För-beredelser för nästa ramprogram pågår . Bland annat identifierades förslag till nyckelfrågor att driva ur ett svenskt perspektiv .

Inom huvudprioriteringen INDUSTRIELLT LEDAR-SKAP har Vetenskapsrådet biträdande expertansvar och sekundärt

ncp

-ansvar för områdena

Informa-ten biträdande expertansvar för Rymd .

När det kommer till huvudprioriteringen SAM-HÄLLSUTMANINGAR har Vetenskapsrådet expert-ansvar samt biträdande

ncp

-ansvar för delområdena Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande samt för Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen. Dessutom har myndigheten biträdande expertansvar för Säker, ren och effektiv energi .

Inom Hälsa, demografiska förändringar och välbefin-nande finns det, utöver experter och

ncp

-ansvariga, en nationell referensgrupp med 18 deltagare . Några är handläggare inom

eu

, andra representerar uni-versitet, landsting och företag . En mindre styrgrupp bestående av

ncp

-ansvariga och experter samt en svensk ledamot i programkommittén i Bryssel (från regeringskansliet) planerar och förbereder arbetet i referensgruppen och sammanställer förslag till svenska inspel . Styrgruppen har ett nära samarbete med organisationen Sweden-Bio . Referensgruppen har i en workshop påbörjat diskussionen om nästa ramprogram ur ett medicin- och hälsa-perspektiv . Gruppens arbete har legat till grund för det svenska inspelet till arbetsprogrammet för 2018–2020, som utgör basen för vilka utlysningar som ska göras . Gruppen har också bidragit till det svenska inspelet i diskussionen kring nya förslag inom

fet

. Veten-skapsrådets expert och

ncp

-ansvariga har deltagit i utformningen av ett kommande initiativ kring säll-synta sjukdomar .

Årets informationssatsningar fokuserade på det nya arbetsprogrammet för perioden 2018–2020 . Bland annat har den

ncp

-ansvariga deltagit på informationsmöten i Köpenhamn och Stockholm tillsammans med representanter från de nordiska och franska ambassaderna . Under hösten hölls både mer generella informationsmöten och riktade möten inom exempelvis informations- och kom-munikationsteknik . Under våren anordnades även ett möte med

eu

-handläggarna inom hälsa på de olika universiteten och högskolorna för att disku-tera kommande arbetsprogram och informations- initiativ .

Inom samhällsutmaningen Europa i en föränder-lig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen, adresseras många olika perspektiv och forskningsområden . Referensgruppen, exklusive ex-perter och

ncp

-ansvariga, har under året bestått av 15 ledamöter från akademi, myndigheter och intresse-organisationer . Arbetet har under året främst fokuse-rat på att påverka innehållet i arbetsprogrammet för

vetenskapsrådets årsredovisning 2017

2 resultatredovisning

2018–2020, som fastställdes av programkommittén i september .

ÖVRIGT ANSVAR. Utöver ovan nämnda ansvar har Vetenskapsrådet också biträdande expertansvar för den så kallade strategiska konfigurationen och sär-skilt expertansvar för den del i konfigurationen som benämns Vetenskap med och för samhället (formellt biträdande expertansvar) . Inom det senare området inrättades under 2016 en europeisk arbetsgrupp i vilken Vetenskapsrådet varit aktivt . Inom det sepa-rata ramprogrammet Euratom, som löper över fem år (2014–2018), har myndigheten expertansvar för Fusion . Dessutom har myndigheten sekundärt

ncp

-ansvar för Europeiska unionens gemensamma forsk-ningscentra, Joint Research Centres .

PARTNERSKAPSPROGRAM

Vetenskapsrådet deltog under 2017 i tolv olika så kallade partnerskapsprogram som gäller olika for-mer av forskningssamarbete och nätverk . Det är till exempel

era-net

(inom Fp7),

era-net

Cofund (inom Horisont 2020) och Coordination and Sup-port Actions (

csa

) . Syftet med dem är att stödja och underlätta koordineringen av forskningssamar-beten genom nätverks- och utbytesåtgärder, gräns-överskridande tillgång till forskningsinfrastruktur, studier, konferenser etc . Däremot ska de inte finan-siera utlysningar . Ett annat exempel är Artikel 185, ett samverkansprogram mellan nationella program där medlemsländerna tar initiativ på basis av förslag från Europeiska kommissionen . Denna form för europeiskt forskningssamarbete finansieras gemen-samt av nationella forskningsfinansiärer i Europa och medfinansieras av Europeiska kommissionen . Ytterligare ett slags partnerskapsprogram är Joint Programme Initiatives (

jpi

) som är kopplade till stora samhällsutmaningar . Denna form av forsk-ningssamarbete drivs och finansieras av Europe-iska unionens medlemsstater med mindre stöd från kommissionen .

Många av partnerskapsprogrammen är inriktade på gränsöverskridande forskningssamarbeten och genomför utlysningar inom olika discipliner . Under 2017 gick Vetenskapsrådet med i två nya partnerskaps-program . Det ena var

era gender-net

, ett forsk-ningssamarbete som syftar till att undanröja struktu-rella genushinder på forskningsinstitutioner i Europa . Det andra var

era

Per-Med (Personalised medicin) som syftar till att utveckla individuella behandlings-metoder i vården .

flag-era

är ett annat exempel på forsknings-samarbete i partnerskapsprogram . Det syftar till att koppla ihop de nationella finansiärerna med de fors-kardrivna

eu

-flaggskeppen Grafen och Human Brain

Project . Vetenskapsrådet koordinerar en del av verk-samheten genom ett så kallat arbetspaket som är in-riktat mot forskning kring materialet grafen . Under 2017 har programmet fortsatt i

flag-era ii

.

Vetenskapsrådet deltar också i programmet

Quant-era

, som är kopplat till det kommande flaggskeppet inom kvantteknik . Även inom detta program har det under året varit en utlysning . Beslut fattas i januari 2018 .

inca

-Cofund inom Marie Skłodowska Curie-actions är ett exempel på partnerskapsprogram som främjar gränsöverskridande rörlighet för de mest er-farna forskarna . Programmet samfinansieras av

fp7

Marie Curie Actions och Vetenskapsrådet . Det är ett program för karriärutveckling och stödjer ledarskaps-utbildning och andra komplementära färdigheter för forskare som har ambitionen och potentialen att bli framtida forskningsledare . Programmet har en pla-nerad totalbudget på drygt 2,4 miljoner euro för fem-årsperioden 2015–2019 . Det har resulterat i 49 stipen-diater/bidragsmottagare i två utlysningar som gjordes mellan 2014 och 2016 . Bidragen löper fram till och med 2019 .

Gemensam programplanering (Joint Programming Initiative,

jpi

) syftar till ett bredare forskningssam-arbete kring en gemensam forskningsstrategi när det gäller olika samhällsutmaningar . Vetenskapsrådet har fortsatt stort engagemang i tre av de tio Joint Pro-gramming-initiativ (

jpi

) som drivs av

eu

:s medlems-stater . Joint Programming Initiative on Antimicro-bial Resistance (

jpiamr

) är ett

jpi

som koordineras av Vetenskapsrådet med hjälp av ett sekretariat på fem personer .

jpiamr

lanserade 2014 en strategisk forskningsagenda som är förankrad i forskarsamhäl-let, i intressegrupper och i de 26 medlemsländerna . Agendan har legat till grund för forskningsavsnittet i Sveriges nationella handlingsplan mot antibiotika- resistens liksom för

jpiamr

:s forskningskoordine-rande initiativ och utlysningar . Inom ramen för ett beviljat

era-net

Cofund utlyste

jpiamr

under 2017 medel för forskning kring interventioner för att förhindra spridning av resistenta bakterier och gener mellan människa, djur och miljö . Vetenskaps-rådet och 14 forskningsfinansiärer i andra länder beviljade bidrag till nio konsortier på totalt 100 mil-joner kronor . Av dessa gick 18 milmil-joner kronor till sju svenska forskare i sex av projekten . Vetenskapsrådet anordnade ett vetenskapligt symposium i Göteborg om miljöns påverkan på uppkomst och spridning av antibiotikaresistens .

Vetenskapsrådet koordinerar även

exedra

, ett

csa

som stödjer

jpiamr

-sekretariatet på myndighe-ten fram till och med 2020 .

Joint Programming-initiativet för neurodegenera-tiva sjukdomar (

jpnd

) har haft en nätverksutlysning

nämnda är Vetenskapsrådet med och finansierar en utlysning .

BALTIC SCIENCE NETWORK

Som en del av uppdraget att medverka till att

eu

:s strategi för Östersjöregionen genomförs deltar Vetenskapsrådet i Baltic Science Network . Detta flaggskeppsprojekt finansieras av den makroregionala fonden för Östersjöregionen under 2016–2019 . Pro-jektet leds av Hamburgs delstatsministerium och har totalt tolv partners . Från Sverige deltar Vetenskaps-rådet .

De två övergripande målen med projektet är att ska-pa ett ramverk för utveckling, koordinering och im-plementering av initiativ inom forskningspolitik i ett makroregionalt perspektiv samt att utveckla excellens inom forskning och innovation i Östersjöregionen . SCIENCE EUROPE

Science Europe (

se

), som har drygt 40 forskningsfi-nansiärer och forskningsutförande organisationer från 27 länder som medlemmar, vill främja Europas forsk-ning och bidra till förverkligandet av det europeiska forskningsområdet (

era

) . Från Sverige är Vetenskaps-rådet medlem, liksom Formas och Forte, och står för nationell samordning och avstämning . Vetenskapsrå-det bidrog med 3,7 procent av medlemsavgifterna 2017 . Sedan tidigare är Vetenskapsrådet engagerat i Sci-ence Europes

era

-arbetsgrupper för Open Access to Scientific Publications, Research Data Management (ti-digare Open Access to Data) och Horizon 2020 . Den senare har under året fått ett utökat mandat till att omfatta även nästa ramprogram . Dessutom deltar Ve-tenskapsrådet fortsatt i ett så kallat High Level Policy Network on Cross-Border Collaboration . Fyra arbets-grupper som myndigheten varit engagerat i lades ner under året; Research Infrastructures, Research Integrity, Research Policy and Programme Evaluation samt Gender and Diversity Issues . Dock prioriterar Science Europe fortfarande själva områdena .

Science Europe ingår tillsammans med Conference of European Schools for Advanced European Educa-tion and Research (

cesaer

), European Association of Research and Technology Organisations (

earto

, Eu-ropean University Association (

eua

), och League of European Research Universities (

leru

) i ett så kallat

era

-partnerskap med Europeiska kommissionen . Sedan 2016 pågår ett arbete för att ge Science Eu-rope en mer fokuserad och strategisk inriktning . Det har resulterat i att man sett över statuterna och bland annat gett utökad exekutiv makt till chefen för orga-nisationen, vars titel ändrats från direktör till gene-ralsekreterare . Samtidigt har organisationens styrelse

JÄMSTÄLLDHET

Vetenskapsrådet deltar i det europeiska jämställd-hetsarbetet . Medarbetare från myndigheten ingick bland annat i arbetsgruppen Gender and Diver-sity vid Science Europe, som avslutade sitt arbete i februari med en workshop i Bryssel, där gruppens skrift Practical Guide to Improving Gender Equality in Research Organisations lanserades . En medarbetare deltog som talare i Europeiska kommissionens jäm-ställdhetsseminarium om bias i peer review i Bryssel i maj . Vetenskapsrådet ingår som partner i Gender-Net Plus, som är ett femårigt

era

-Net Co-Fund pro-gram som startade i september . Gender-Net Plus är en fortsättning på Gender-Net, ett

era

-Net som avslutades förra året . Där var en medarbetare från Vetenskapsrådet medlem i Expert Advisory Board . I den så kallade Helsinki-gruppen, som är rådgivande till Europeiska kommissionen när det gäller jäm-ställdhet, var en medarbetare från Vetenskapsrådet biträdande ledamot och biträdande statistikkor-respondent . Helsinki-gruppen övergick under 2017 i den nya

erac

Standing Working Group on Gender in Research and Innovation .

ÖVRIG INTERNATIONELL SAMVERKAN INTSAM

Vetenskapsrådet har deltagit i diskussioner kring hur Intsam ska utformas . Intsam är en nationell funk-tion för att finansiera och samordna internafunk-tionella forsknings- och innovationssamarbeten utanför

eu

. Vetenskapsrådet är med i styrgruppen för Intsam . Huvudansvaret har Vinnova .

ÖVERENSKOMMELSE MED BRASILIANSK FORSKNINGSFINANSIÄR

Sedan 2014 har Vetenskapsrådet ett Memorandum of Understanding (

m

o

u

) med den brasilianska ningsfinansiären Capes, om samarbete inom forsk-ningsfinansiering . I mars 2017 möttes representanter från Vinnova, Formas, Vetenskapsrådet och

stint

i Sverige samt de brasilianska organisationerna

cnp

q, Capes,

finep

och

confap

. På mötet, som hölls på Vetenskapsrådet, diskuterades möjligheter till vidgat bilateralt forskningsfinansieringssamarbete . Det be-slutades att ett nytt gemensamt Memorandum of Un-derstanding skulle undertecknas av de organisationer som var intresserade av detta .

GEMENSAMMA UTLYSNINGAR MED KINA OCH INDIEN

I februari besökte Vetenskapsrådet sin kinesiska mot-part National Natural Science Foundation of China

In document Vetenskapsrådet Årsredovisning (Page 61-68)