Internationellt perspektiv på vattenreglering i östersjöområdet

Den totala magasineringskapaciteten ger en överblick av i vilken omfattning regleringar sker. Tabell 6 visar den totala mängd vatten som kan lagras i reservoarer, med dammar av en höjd

högre än 15 meter eller en volym större än 3 miljoner m3, för respektive länder inom

östersjöområdet. För samtliga länder motsvaras siffran av de regleringar som påverkar tillrinningen till Östersjön. Sverige svarar här för en magasineringskapacitet på ca 28 miljarder m3 och står till synes för den största andelen inom området följt av Finland på ca 19 miljarder m3, Ryssland på 17,5 miljarder m3, Polen på ca 3,6 miljarder m3 och Tyskland på ca 31 miljoner m3. I Ryssland motsvaras den beskrivna siffran av endast en damm vilket är en följd av regleringen av Ladoga, Europas största sjö.

Tabell 6. Totala magasineringskapaciteten för länder i Östersjöområdet i tusentals m3 för dammar med en höjd högre än 15 meter eller en volym större än 3 miljoner m3 (ICOLD, 1998), (Angelin, 1987).

Land Total magasineringskapacitet (1000 m3)

Polen 3 597 650

Finland 19 029 540

Tyskland 30 610

Ryssland 17 500 000

Sverige 28 339 000

Sverige, Finland och Ryssland står alltså för den största andelen regleringar inom Östersjöområdet och borde därmed också stå för den största påverkan på tillrinningen till Östersjön. Sverige och Finland har tämligen goda förutsättningar för produktion av vattenkraft med stora andelar sjöar älvar som kan utnyttjas. I Finland är det främst de stora sjöarna som används för produktion av vattenkraft (Carlsson och Sanner, 1996) medan Sverige i större omfattning även utnyttjar landets älvar. I Finland står vattenkraften för 16 % av den totala mängd energi som produceras i landet (Helsingfors Energi, 2002). Andelen regleringar styrs, förutom av de naturliga förhållandena i landet, även av hur energisystemet är uppbyggt. I Sverige står kärnkraften som baskraft för landets kraftproduktion och vattenkraften tjänar som toppkraft för att täcka den mer svårreglerade kärnkraften. Graden av påverkan styrs också av vilka vattenregleringsstrategier som tillämpas inom landet.

Att reda ut i vilken omfattning regleringar inom östersjöområdet sker är tämligen komplicerat då detaljerade uppgifter för flera länder saknas. Data för de baltiska staterna har ej gått att få tillgång till och det är högst troligt att regleringar även sker i dessa länder.

5

Slutsats

I denna studie har tillrinning till Östersjön från tillrinningsområden i Sverige som mynnar ut i Bottniska viken vid naturliga oreglerade förhållanden samt vid reglerade förhållanden under perioden 1979-2000 undersökts. Detta arbete innebär en fördubbling av tidsperioden av den tidigare genomförda studien av Carlsson och Sanner, (1996). Vidare har storleksordningen av regleringar i Östersjöområdet kvantifierats. Vad som kan utrönas av studien är att regleringar har en tämligen kraftig påverkan på tillrinningen till Östersjön, en påverkan som direkt kan sägas vara en följd av mänsklig aktivitet. Effekten av regleringar ger sig till känna som följer:

? En kraftig utjämnad vattenföring över året där vårfloden i flera fall nästintill försvinner. Ett ökat flöde vintertid som följd av att efterfrågan på elkraft stiger under denna period på året och därmed också produktionen av vattenkraft. Under sensommar och höst är effekten mindre och i flera fall är älvarnas vattenföring likt det naturliga.

? Effekten av regleringar ökar med regleringsgraden och är därmed mer tydlig i fjällområdena till följd av att de flesta större regleringsmagasin är lokaliserade inom detta område och att regleringsgraden därmed ökar. I fjällområden karakteriseras effekten av en mycket kraftig reducering av vårfloden samt ett ökat flöde vintertid.

? För Östersjön som helhet står Sverige för den största andelen regleringar med en total

magasineringskapacitet på 28 miljarder m3 för de områden som mynnar ut i Östersjön följt av Finland på ca 19 miljarder m3 och Ryssland på ca 17,5 miljarder m3.

? Detaljerade uppgifter om regleringars omfattning inom östersjöområdet är få och bör vara mål för vidare undersökningar.

6

Slutord

Ett stort tack riktas till SMHI och personalen vid enheten för forskning och utveckling.

Ett stort tack riktas speciellt till min handledare Sten Bergström och till Phil Graham vid SMHI som varit ett stort stöd vid genomförandet av denna studie. Ett stort tack riktas också till Göran Lindström vid SMHI som tillhandahållit data för Dalälven och till Bengt Carlsson vid SMHI som ställt upp då frågor uppstått.

Ett stort tack riktas även till Skellefteälvens Vattenregleringsföretag samt till Vattenregleringsföretagen i Östersund som bidragit med data till denna studie.

7

Referenser

Tryckta referenser:

Angelin, S. (1987) Hydropower in Sweden. Svenska kraftverksföreningen. Stellan Ståls Tryckerier AB. Stockholm 1987

Bergström, S. (1999) Höga flöden i reglerade älvar. SMHI Fakta nr 1 mars 1999

Bergström, S. (1993) Sveriges hydrologi- grundläggande hydrologiska förhållanden.

SMHI/Svenska hydrologiska rådet fjärde upplagan. Direkt Offset, Norrköping 2001

Bergström, S., Carlsson, B. (1993) Hydrology of the Baltic Basin. Inflow of freshwater from

rivers and land for the period 1950-1990. SMHI reports Hydrology No.7 April 1993,

Norrköping, 1993

Bergström, S., Carlsson, B. (1994) River runoff to the Baltic Sea: 1950-1990. Ambio Vol.23 No.4-5, July 1994

Bergström, S., Graham, L.P (1998) On the scale problem in hydrological modelling. Journal of Hydrology 211 (1998) 253-265

Carlsson, B., Sanner, H. (1994) Influence of River Regulation on Runoff to the Gulf of Bothnia. SMHI Reports hydrology No.9 August 1994, Norrköping, 1994

Carlsson, B., Sanner, H. (1996) Modelling Influence of River Regulation on Runoff to the Gulf of

Bothnia. Nordic Hydrology, 27, 1996, 337-350

Forsgren, N. (1992) Krafttag i norr. En krönika om energi från Vattenfall Mellersta Norrland. Christer Persson Tryckeri AB i Köping 1992

Gotthardsson, M., Rystam, P., Westman, S-E. (1992) Svenskt vattenarkiv- Hydrologiska

stationsnät. SMHI Hydrologi Nr.36 1992 SMHIs tryckeri, Norrköping 1992

Graham, L.P. (2000) Large-Scale Hydrologic Modelling in the Baltic Basin. Doctoral Thesis, KTH Högskoletryckeriet, Stockholm 2000

Graham, L.P. (1999) Modeling Runoff to the Baltic Sea. Ambio Vol.28 No 4, June 1999

Hellström, B. (1945) Kompendium i vattenbyggnad efter föreläsningar vid Kungl. Tekniska

Högskolan. Byrån SERVICE, Stockholm 1945

Helsinki Commisson (1996) Third periodic assessment of the state of the marine environment of

the Baltic Sea, 1989-93; Background document. Oy Edita Ab, Helsinki 1997

Humborg, C., Ittekott, V., Cociasu, A., von Bodungen, B. (1997) Effect of Danube River dam on

Humborg, C., Conley, D.J., Rahm, L., Wulff, F., Cociasu, A.,Ittekott, V., (2000) Silicon retention

in river basins: reaching effects on biogeochemistry and and aquatic food webs in coastal marine environments. Ambio Vol .29 44-49.

ICOLD (1998) International Commission on large dams. World register of dams 1998. LOUIS- JEAN France 1998

Larsson, P., Rahm, L., Wulff, F. (2001) A Systems Analysis of the Baltic Sea. Springer-Verlag, Berlin Heidelberg 2001

Lindström, G. (1993) Floods in Sweden- Trends and occurrence. SMHI Reports Hydrology No.6 May 1993, Norrköping 1993

Melin, R. (1970) Hydrologi i Norden. Svenska Reproduktions AB, Stockholm 1970

Mikulski, Z. (1970) Inflow of river water to the Baltic Sea in the period 1951-1960. Nordic Hydrology 4, 1970, 216-227

NE (1996) Nationalencyklopedin Band 4,12. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs 1996

Reinius, E. (1969) Vattenbyggnad del 2. Hydrologi och vattenreglering. Föreläsningar av

professor Erling Reinius. Repro Print AB Stockholm 1969

Rolén, M., Bodén, B. (2000) Dragkampen om vattenkraften- Studier kring en omstridd

naturresurs. Elanders Gotab, Stockholm, 2000

Simonson, P.E., Bergström, T. (1961) Kompendium i reglering för vattenkraftsändamål. Indalsälvens och Faxälvens vattenregleringsföretag IVF-FVF 61:391&393

SNA, Raab, B., Vedin, H. (temaredaktörer) (1995) Sveriges National Atlas. Klimat sjöar och

vattendrag. SNA. Stockholm 1995

SOU 1974:22, Vattenkraft och miljö: Ett betänkande om vattenkraftsutbyggnad i Klarälven,

Dalälven, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven. Gotab Stockholm 1974

SOU 1976:28, Vattenkraft och miljö: Ett betänkande om vattenkraftsutbyggnad i norra Norrland. Gotab Stockholm 1976

Sundborg, Å. (1977) Älv kraft miljö, vattenkraftbyggnadens miljöeffekter. Borgströms Tryckeri AB, Motala 1977

Svenskt vattenarkiv (1994) Vattenföring i Sverige Del 3. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi Nr 43, 1994, Grafik Studion, Svalöv 1994

Vedung, B., Brandel, M. (2001) Vattenkraften staten och de politiska partierna. AIT Falun, Falun 2001

Vörösmarty, C.J., Sharma, K.P., Fekete, B.M., Copeland, A.H., Holden, J., Marble, J., Lough, J.A. (1997) The Storage and Aging of Continental Runoff in Large Reservoir Systems of the

World. Ambio Vol.26 No.4, June 1997

Muntliga referenser:

Lindström, Göran. (2002-05-16) SMHI enheten för forskning och utveckling. 011-495 80 00

Sjödin, Nils. (2002-04-18) SMHI enheten för samhälle observationer. 011-495 80 00

Internet referenser:

Helsingfors Energi (2002) http://www.helsinginenergia.fi/svenska/El/vattenkraft.html

Programvaror:

Microsoft Excel-97 SR-2