Internets styrning

I principförklaringen från Genèvemötet (DP) avhandlas den centrala frågan om Internets styrning endast med breda penseldrag. Dessutom har dokumentet till skillnad från TA, som bör ha framgått i texten, endast en symbolisk betydelse i egenskap av utgångspunkt för WSIS-processen. Den slutgiltiga handlingsplanen har en annan vikt eftersom den uttrycker vägen framåt mot det inkluderande informationssamhället. Det är dock väsentligt att man redan i den första nyckelprincipen i DP lyfter man fram nationalstaterna och FN-systemets roll i beslutsordningen:

―[…] We agree that these are the key principles for building an inclusive Information Society‖ (DP § 19, WSIS 2012).

―Governments, as well as private sector, civil society and the United Nations and other international organizations have an important role and responsibility in the development of the Information Society and, as appropriate, in decision-making processes. Building a people-centred Information Society is a joint effort which requires cooperation and partnership among all stakeholders‖ (DP § 20, WSIS 2012).

Premissen för ett inkluderande globalt informationssamhälle är att alla parter och intressenter bidrar till dess skapande. Vidare betonas att det tekniska

standardiseringsarbetet ska verka för flexibla och öppna lösningar:

―Standardization is one of the essential building blocks of the Information Society. There should be particular emphasis on the development and adoption of international standards. The development and use of open, interoperable, non-discriminatory and demand-driven standards that take into account needs of users and consumers is a basic element for the development and greater

diffusion of ICTs and more affordable access to them, particularly in developing countries. International standards aim to create an environment where

consumers can access services worldwide regardless of underlying technology‖ (DP § 44, WSIS 2012).

108

Denna paragraf är oklart skriven och uttrycker i mångt och mycket status quo. Däremot kan tydas, vilket är relevant för de följande momenten, att

utvecklingsländerna måste få ta del av IKT. Paragraf 48 betonar återigen nationalstatens roll och vikten av en internationalisering av Internets styrning:

―The Internet has evolved into a global facility available to the public and its governance should constitute a core issue of the Information Society agenda. The international management of the Internet should be multilateral, transparent and democratic, with the full involvement of governments, the private sector, civil society and international organizations. It should ensure an equitable distribution of resources, facilitate access for all and ensure a stable and secure functioning of the Internet, taking into account multilingualism‖ (DP § 48, WSIS 2012).

Nästa paragraf gör också gällande en ordning där nationalstaten ges en tydligare roll, men samtidigt befästs rollerna som existerande institutioner redan har i fråga om regelverk och standardiseringsarbete:

―The management of the Internet encompasses both technical and public policy issues and should involve all stakeholders and relevant intergovernmental and international organizations. In this respect, it is recognized that: a) Policy authority for Internet-related public policy issues is the sovereign right of States. They have rights and responsibilities for international Internet-related public policy issues.

b) The private sector has had, and should continue to have, an important role in the development of the Internet, both in the technical and economic fields. c) Civil society has also played an important role on Internet matters, especially at the community level, and should continue to play such a role.

d) Intergovernmental organizations have had, and should continue to have, a facilitating role in the coordination of Internet-related public policy issues. e) International organizations have also had, and should continue to have, an important role in the development of Internet-related technical standards and relevant policies‖ (DP § 49, WSIS 2012).

I paragraf 50 riktas sedan en begäran till FN:s general-sekreterare om att skapa en arbetsgrupp som inför Tunisrundan ska producera en rapport med

rekommendationer gällande Internets styrning (WGIG, se även avsnitt 5.2.1):

―International Internet governance issues should be addressed in a coordinated manner. We ask the Secretary-General of the United Nations to set up a working group on Internet governance, […], to investigate and make proposals for action, as appropriate, on the governance of Internet by 2005 [in Tunis] ‖ (DP § 50, WSIS 2012).

109

Detta initiativ ger intrycket av en viss oenighet eller möjligen okunskap bland mötesdeltagarna om respektive parts roll i Internetpolitiken. Till sist söks en aktiv roll för ITU i byggandet av informationssamhället:

―The core competences of the International Telecommunication Union (ITU) in the fields of ICTs — assistance in bridging the digital divide, international and regional cooperation, radio spectrum management, standards development and the dissemination of information — are of crucial importance for building the Information Society‖ (DP § 64, WSIS 2012).

Frågan är dock vilka konkreta åtgärder detta initiativ ledde till i den slutgiltiga handlingsplanen (TA) vid den andra fasen. I dokumentet (TA) avhandlas Internets styrning i över femtio allmänt hållna paragrafer rörande olika aspekter av det globala informationssamhället (TA § 29-82). Mycket av språket känns igen från DP rörande nationalstat, FN-systemet och internationalisering. TA § 29 och DP § 48 använder i det närmaste identiska formuleringar:

―We reaffirm the principles enunciated in the Geneva phase of the WSIS, in December 2003, that the Internet has evolved into a global facility available to the public and its governance should constitute a core issue of the Information Society agenda. The international management of the Internet should be multilateral, transparent and democratic, with the full involvement of

governments, the private sector, civil society and international organizations. It should ensure an equitable distribution of resources, facilitate access for all and ensure a stable and secure functioning of the Internet, taking into account multilingualism‖ (TA § 29, WSIS 2012).

Dock har texten nyanserats för att reflektera den rådande regimen. I paragraf 30 får exempelvis USA och teknikersamfundet ett erkännande för deras roll i

utbyggandet av Internet:

―We acknowledge that the Internet, a central element of the infrastructure of the Information Society, has evolved from a research and academic facility into a global facility available to the public‖ (TA § 30, WSIS 2012).

Därefter tar man tillfället i akt för att tacka FN:s generalsekreterare för initiativet till ”Working Group for Internet Governance” (WGIG, se även avsnitt 5.2.1) och framhåller deras rapports betydelse som diskussionsunderlag i samband med Tunisrundan:

―We take note of the WGIG report that has endeavored to develop a working definition of Internet governance. It has helped identify a number of public policy issues that are relevant to Internet governance. The report has also enhanced our understanding of the respective roles and responsibilities of governments, intergovernmental and international organizations and other forums as well as the private sector and civil society from both developing and developed

110

Samtidigt om det uttrycks bifall för ett inkluderande informationssamhälle finns det ytterst få indikationer i texten för att reella strukturella förändringar, vad beträffar styrningen av Internet, verkligen fått gehör i WSIS-processen. Paragraf 31 i TA är typiskt för dokumentet:

―We recognize that Internet governance, carried out according to the Geneva principles, is an essential element for a people-centred, inclusive, development-oriented and non-discriminatory Information Society. Furthermore, we commit ourselves to the stability and security of the Internet as a global facility and to ensuring the requisite legitimacy of its governance, based on the full

participation of all stakeholders, from both developed and developing countries, within their respective roles and responsibilities‖ (TA § 31, WSIS 2012).

Genom att lyfta fram stabilitet och säkerhet för ett fungerande Internet samt vidmakthållandet av en existerande struktur bör globala aktörer handla inom sina respektive roller och ansvarsområden om de ska delta i Internet styrning. Paragraf 35 förstärker detta intryck genom att i princip postulera respektive aktörers roller i relation till ovan:

―We reaffirm that the management of the Internet encompasses both technical and public policy issues and should involve all stakeholders and relevant

intergovernmental and international organizations. In this respect, it is recognized that:

a) Policy authority for Internet-related public policy issues is the sovereign right of States. They have rights and responsibilities for international Internet-related public policy issues.

b) The private sector has had, and should continue to have, an important role in the development of the Internet, both in the technical and economic fields.

c) Civil society has also played an important role on Internet matters, especially at community level, and should continue to play such a role. d) Intergovernmental organizations have had, and should continue to have, a

facilitating role in the coordination of Internet-related public policy issues. e) International organizations have also had, and should continue to have, an important role in the development of Internet-related technical standards and relevant policies‖ (TA § 35, WSIS 2012).

Så länge aktörer håller sig till sina respektive gebit och förhåller sig till

spelreglerna har de en roll att spela i styrningen av Internet. Föregående TA § 35 är identisk med DP § 49, men än en gång ser vi en liknande nyansering som tidigare (se TA § 29-30) i TA § 36:

―We recognize the valuable contribution by the academic and technical

communities within those stakeholder groups mentioned in paragraph 35 to the evolution, functioning and development of the Internet‖ (TA § 36, WSIS 2012).

111

Emellertid uttrycks det en konsensus i TA i ämnen relaterade till den digital klyftan och en allmän internationalisering av informationsamhället:

―In view of the continuing internationalization of the Internet and the principle of universality, we agree to implement the Geneva Principles regarding Internet governance‖ (TA § 66, WSIS 2012).

Från det perspektivet har WSIS-processen bidragit med belysning av nord- och sydproblematiken och den kulturella mångfalden i det inkluderande globala informationssamhället90. Vidare kan det tydas en vilja till att inkludera utvecklingsländerna i styrningen av Internet. Paragraf 52 och 65 uttrycker klarligen denna avsikt:

―In order to ensure effective participation in global Internet governance, we urge international organizations, including intergovernmental organizations, where relevant, to ensure that all stakeholders, particularly from developing countries, have the opportunity to participate in policy decision-making relating to Internet governance, and to promote and facilitate such participation‖ (TA § 52, WSIS 2012).

―We underline the need to maximize the participation of developing countries in decisions regarding Internet governance, which should reflect their interests, as well as in development and capacity building‖ (TA § 65, WSIS 2012).

Det verkar självklart att ett inkluderande informationssamhälle också ska

inbegripa fattiga länder, men som en pendang till ovan framhåller TA § 57 och § 69 att inga nya arrangemang får äventyra Internets infrastruktur:

―The security and stability of the Internet must be maintained‖ (TA § 57, WSIS 2012).

―We further recognize the need for enhanced cooperation in the future, to enable governments, on an equal footing, to carry out their roles and responsibilities, in international public policy issues pertaining to the Internet, but not in the day-to-day technical and operational matters, that do not impact on international public policy issues‖ (TA § 69, WSIS 2012).

Ett av få institutionella tillskott från WSIS-processen till den rådande ordningen, ”Internet Governance Forum” (IGF), får en del utrymme i slutet av avsnittet (TA § 72-82). Det nya forumet, vars arbetssätt påminner mer om existerande

institutioner inom ICANN- och ISOC-sfärerna än traditionella FN-organ med dess

90 Ett exempel på internationalisering i praktiken gäller hantering av internationella domännamn (IDN): Domännamn med specialtecken, t.ex. kinesiska och kyrilliska alfabetet, stöds i roten av

domännamnssystemet (DNS) sedan 2009 (ICANN 2013b). Den svenska delen av DNS introducerade likande stöd för det svenska alfabetet redan 2003, medan tecknen som förekommer i de officiella svenska minoritetsspråken tillkom 2007 (Stiftelsen för Internetinfrastruktur 2013). För att återanknyta till Lessigs fyra modaliteter av reglering förefaller detta vara ett utomordentligt exempel på

arkitekturbaserad reglering utanför FN-systemet och dess medlemsstaters direkta kontroll (se avsnitt 3.3.1).

112

betydandande statliga inblandning, ska verka för förfäktandet av WSIS principer inom Internetsamfundet som helhet:

―We ask the UN Secretary-General, in an open and inclusive process, to

convene, by the second quarter of 2006, a meeting of the new forum for multi-stakeholder policy dialogue — called the Internet Governance Forum (IGF). The mandate of the Forum is to:

[…]

b) Facilitate discourse between bodies dealing with different cross-cutting international public policies regarding the Internet and discuss issues that do not fall within the scope of any existing body.

[…]

f) Strengthen and enhance the engagement of stakeholders in existing and/or future Internet governance mechanisms, particularly those from developing countries.

[…]

i) Promote and assess, on an ongoing basis, the embodiment of WSIS principles in Internet governance processes.

[…]‖ (TA § 72, WSIS 2012).

I paragraf 73 görs förtydliganden om IGF:s transparenta och demokratiska förfaringssätt samt hur det ska fungera inom ramen för rådande strukturer:

―The Internet Governance Forum, in its working and function, will be

multilateral, multi-stakeholder, democratic and transparent. To that end, the proposed IGF could:

a) Build on the existing structures of Internet governance, with special

emphasis on the complementarity between all stakeholders involved in this process – governments, business entities, civil society and

intergovernmental organizations.

b) Have a lightweight and decentralized structure that would be subject to periodic review.

[…]‖ (TA § 73, WSIS 2012).

IGF:s schematiska förhållande till framförallt ICANN-sfären ter sig oklart i TA. Utöver en möjligen rådgivande funktion är det dock mycket tydligt att forumet och därmed FN-systemets reella makt är ytterst begränsad i förhållande till

förvaltningen av Internets strategiska resurser. Både i paragraf 77 och 79 uttrycks detta mycket tydligt:

―The IGF would have no oversight function and would not replace existing arrangements, mechanisms, institutions or organizations, but would involve them and take advantage of their expertise. It would be constituted as a neutral, non-duplicative and non-binding process. It would have no involvement in day-to-day or technical operations of the Internet‖ (TA § 77, WSIS 2012) .

Det finns starka krafter i detta avseende som är ovilliga till att ge upp kontrollen över Internets strategiska resurser och infrastrukturen. Den existerande

113

ingenstans i dokumenten refereras till någon organisation inom ICANN eller ISOC-sfären:

―Diverse matters relating to Internet governance would continue to be addressed in other relevant fora‖ (TA § 79, WSIS 2012).

IGF utvärderades fem år efter det första mötet i Athen 2006 och än idag är forumet aktivt91 (TA § 76, § 82, WSIS 2012). Möjligen har WSIS processen

påbörjat händelsekedja mot en internationellt legitim regim för Internets styrning, likväl verkar vägen dit lång och krokig.