Beslut
Efter ytterligare inlägg av Veronica Kerr, Moa Brydsten, Arvid Lundberg, Lena Riedl, Daniell Andersson, Sven-Olov Edvinsson, Davis Kaza, Anders Norqvist och Peter Vigren beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Ärendebeskrivning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Veronica Kerr (KD) följande interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande.
Säkerställer vi att alla barn och unga har en god och säker skolgång?
Skolvägran, ångest, känsla av utanförskap, misslyckande och ren utmattning är vanliga symptom för barn med NPF-diagnoser som går i vanlig skolklass. För barnen innebär detta att de varken orkar vara i skolmiljön eller utföra sina skoluppgifter på ett bra sätt.
Ett färskt reportage i VK den 18 mars visar tydligt hur vardagen kan se ut för en familj där barn på grund av sina diagnoser inte kan hantera skolans arbetsmiljö. Redan i lågstadiet kan barn börja vägra gå till skolan och bli hemmasittare, vilket gör att en del föräldrar måste gå ner i arbetstid för att vara hemma med barnen som inte tar sig till skolan. Föräldrar berättar att deras barn hamnat i utanförskap, blivit mobbade och till och med drabbats av självmordstankar senare i livet.
Något som är vanligt är att när barn med särskilda behov går i en traditionell skolklass, utan att ha förutsättningarna för det, blir socialt segregerade och upplever att skolgången blir övermäktig. En
medlemsundersökning från 2020 av Autism- och Aspergerförbundet om skolan visar att 60 procent av barnen i lågstadiet i dagsläget får ett
otillräckligt stöd, och en lika stor andel av föräldrarna ansåg att en särskild
Justerares sign: Utdraget bestyrks:
undervisningsgrupp eller resursskola behövs för att barnet ska klara av skolgången.
Med anledning av detta ställer jag följande frågor:
Hur många barn uppskattar Umeå kommun har särskilda behov inom autismområdet inom grundskolan?
Hur tänker ni säkerställa att barn med autism i Umeå kommun får det stöd som de behöver om de inte erbjuds skolgång i särskild undervisningsgrupp eller en kommungemensam resursklass?
Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
För- och grundskolenämnden har precis som övriga skolsverige identifierat och satt fokus på stödinsatser som ges för elevers möjlighet att nå
kunskapsmålen. Därför har nämnden gemensamt fattat beslut om ett uppdrag att utreda hur kommungemensamma resursklasser ska organiseras avseende behov av antal klasser, lokaler och omfattning.
Upprätta samtidigt en plan för att anpassa lärmiljöerna efter barn med särskilda behov, med särskilt fokus på NPF. Detta uppdrag kommer att redovisas till nämnden under 2021 och jag vill varken föregå den utredningen eller nämndens arbete med frågan. Jag ska dock försöka redogöra för mina svar på interpellantens frågor.
Hur många barn uppskattar Umeå kommun har särskilda behov inom autismområdet inom grundskolan?
Det är idag inte möjligt att ta fram dessa uppgifter vare sig för en kommun eller för riket. Det är också en svårighet som framförs i de statliga
utredningar som berör detta område. I Sverige förs inte statistik över vilka elever som har och inte har funktionsnedsättning. Vi kan därför inte veta något om skillnader mellan elevgrupperna, till exempel om deras
kunskapsnivåer och betyg skiljer sig åt. Att statistik som gäller elever med funktionsnedsättning inte samlas in hänger samman med
personuppgiftsregleringen, tidigare personuppgiftslagen (1998:204) och numer dataskyddsförordningen och därtill anknuten nationell lagstiftning.
Regelverket innebär att det är otillåtet för myndigheter och andra organisationer, även de med sekretesskydd, att samla in, registrera och behandla data betecknade som ”känsliga personuppgifter”, till exempel
Justerares sign: Utdraget bestyrks:
hälsotillstånd och funktionsnedsättning med vissa undantag, bland annat för hälso- och sjukvården. Avsaknaden av registerdata över elever med funktionsnedsättning minskar möjligheten att på såväl nationell som lokal nivå belysa skolsituationen för elevgruppen. Därför är det också mycket svårt att utvärdera om de insatser som görs inom utbildningsväsendet får avsedd effekt för elever med funktionsnedsättning. Det går inte heller att studera förändringar över tid.
Gillbergscentrum vid Göteborgs Universitet
(https://www.gu.se/gnc/autismspektrumtillstand) uppskattar dock att ungefär 1% av barn och nästan lika många vuxna har autism eller Aspergers syndrom eller ett annat autismspektrumtillstånd. Detta borde då
uppskattningsvis vara tillämpligt även i Umeå kommun. 1% av Umeås grundskoleelever inklusive eleverna i friskolor motsvarar cirka 150 barn.
Hur tänker ni säkerställa att barn med autism i Umeå kommun får det stöd som de behöver om de inte erbjuds skolgång i särskild
undervisningsgrupp eller en kommungemensam resursklass?
Alla elever ska ges det stöd de behöver för att nå målen i skolan. Det handlar om att elever som riskerar att inte nå målen behöver erbjudas stödinsatser. Dessa stödinsatser är inte beroende av diagnoser utan bedöms utifrån individuella behov och beslutas av rektor i samråd med elevhälsan. Det kan handla om både anpassningar i lärmiljön och i undervisningen eller särskilt individuellt stöd.
Utbildningsförvaltningen har i samverkan med regionen tagit fram en vägledning Elevers utveckling mot målen som ska underlätta rektorernas arbete med stödinsatser.
När det gäller undervisning i särskild undervisningsgrupp så är det enligt skollagen ett särskilt stöd som rektor beslutar om. Rektor ansvarar för att om en elev behöver särskilt stöd så görs en utredning om behov och stöd beslutas i samråd med elevhälsan. Ett sådant stöd kan vara undervisning i särskild undervisningsgrupp på skolan. Skolhuvudmannen har inte rätt att fatta beslut om undervisning i särskild undervisningsgrupp men kan hjälpa till att organisera kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper eller resursskolor.
Justerares sign: Utdraget bestyrks:
När det gäller behov av platser i kommungemensam resursskola så ingår detta i den utredning som nämnden har initierat i sin uppdragsplan.
Det har nyligen presenterats två statliga utredningar som bidrar till ökad kunskap och kommer finnas med som underlag inför nämndens vidare arbete med stödinsatser. SOU 2020:42 En annan möjlighet till särskilt stöd och SOU 2021:11 Bättre möjligheter för elever att nå målen.