4. Diskussion
4.4. Studiens styrkor och svagheter
4.4.5. Interventionen
Studieperioden begränsades till åtta veckor på grund av att seriespelet avslutades kring slutet av mars/början på april för de fyra olika serierna som inkluderades i studien. Den neurogena anpassningen vid träning sker redan efter två till tre veckor varför en intervention på åtta veckors förebyggande träning ansågs kunna ge positiva effekter hos individen. Självklart spelar individens grundförutsättningar en stor roll för interventionens påverkan och möjliga resultat. Axelsmärta och dysfunktioner hos ”overhead athletes” kan orsakas av olika faktorer såsom till exempel impingement, instabilitet, ledkapselskada, dysfunktioner i AC-leden eller rotatorkuffskador. Orsakerna är många och riskfaktorerna bakom var och en av dessa tillstånd kan variera. Variation av tillstånd, och dess innebörd, för spelarna i studien är något som inte har tagits hänsyn till vid skapandet av det förebyggande träningsprogrammet. För att minska risken att redan befintliga tillstånd av axelsmärta eller dysfunktioner orsakade av andra anledningar än överbelastningsskada skulle påverka spelarnas inrapporterade symtom eller möjligheten att utföra träningsprogrammet i interventionsgruppen samt dess resultat så exkluderades spelare med tidigare akut trauma mot axelled och skuldergördel.
Det förebyggande träningsprogrammet instruerades av forskaren själv vid ett tillfälle per lag. Utförandet av övningarna kontrollerades vid två tillfällen. Huruvida övningarna utfördes avseende god teknik och korrekt repetitionsantal under
interventionsperioden är inte säkerställt. Antalet utförda förebyggande träningsprogram varje vecka kontrollerades genom att spelarna besvarade en specifik fråga i enkäten. De lag som utförde programmet gemensamt i grupp hade i större utsträckning fullföljt instruktionerna om att utföra programmet tre gånger i veckan. Motivationen att utföra träningsprogrammet ser ut att minska under studieperioden baserat på antal utförda pass, se tabell 4. Anledning till den minskade motivationen kan vara att tävlingssäsongen avslutades för de flesta i samband med slutet av studieperioden. Instruktionen i framtida studier bör därför vara att lagen ska utföra träningsprogrammet gemensamt i grupp för att få bättre följsamhet. Rapporteringssystemet får anses som godkänt trots att det finns risk för felrapportering. Om denna experimentella studie hade utförts i en isolerad miljö där samtliga deltagare hade tränat likadant under samma förutsättningar hade dessa problem kontrollerats. Forskning på preventiva åtgärder mot korsbandsskador är typexempel på där verklighetsförankrade insatser utvärderats med goda resultat av preventionen trots att deltagarna inte befinner sig i en isolerad miljö.
Enligt den inrapporterade datan har spelarna i kontrollgruppen inte förändrat sitt beteende gällande förebyggande träning för axel/skuldra. Medelvärdet för antal utförda pass
37 per vecka varierade mellan 1,1-1,3 under studieperioden vilket tyder på att deras motivation till att utföra förebyggande träning inte förändrades i och med deltagande i studien.
4.5. Framtida forskning
Denna pilotstudie avsåg undersöka hur prevalensen av överbelastningsskador i axelleden påverkades genom utförandet av ett preventivt träningsprogram mot axelskador på
elithandbollsspelare i Sverige. Studien undersökte nio lag under åtta veckor i slutskedet av tävlingssäsongen. Framtida forskning skulle förslagsvis kunna undersöka detta
träningsprogram vidare, då genom att observera flera elithandbollslag under en längre period av säsongen.
5. Konklusion
Resultaten av denna studie visar på att prevalensen av allvarlig överbelastningsskada i axelleden hos elithandbollsspelare i Sverige möjligtvis kan reduceras genom utförande av ett preventivt träningsprogram två eller fler än två gånger per vecka under åtta veckor.
Prevalensen av allvarliga symtom för överbelastningsskada, vilket innebär moderata till allvarliga förändringar eller symtom gällande deltagande, prestation eller smärta i idrottsaktivitet, visade på förändring för både interventions- och kontrollgruppen.
Interventionsgruppen uppvisade en något lägre prevalens av allvarliga överbelastningsskador än kontrollgruppen vid studiens slut. Skillnaden för prevalens av allvarlig
överbelastningsskada inom interventiongruppen, undergrupperade på antal utförda förebyggande träningspass (<2 och ≥2), var signifikant (p = 0,044) och visade på att ≥2 utförda pass per vecka gav en lägre prevalens av allvarlig överbelastningsskada.
Allvarlighetspoängen minskade för de båda grupperna under studien. Det fanns en tendens till signifikant skillnad mellan grupperna (p = 0,064), där kontrollgruppen förbättrades något mer trots ett högre värde vid mätning vecka 8. Det preventiva träningsprogrammet konstruerades utefter resultat från tidigare forskning vilka har tagit fram riskfaktorer för axelskador hos ”overhead athletes”. Axelskada och dysfunktioner hos ”overhead athletes” kan orsakas av olika faktorer vilket innebär att även riskfaktorerna bakom var och en av dessa tillstånd kan variera. Det är därför viktigt att upplysa om träningsprogrammet påverkan på individnivå kan se annorlunda ut jämfört med resultatet på gruppnivå i den större populationen.
38
6. Tack till…
Jag vill rikta ett stort tack till samtliga deltagande i studien det vill säga spelare, tränare, fystränare och medicinskt ansvariga i lagen. Jag vill också tacka Ewa Heidvall och Marie Wedberg för hjälp och information inom forskningsområdet.
7. Referenser
Agel, J., Dompier, T.P., Dick, R., Marshall, S.W. (2007). Descriptive Epidemiology of Collegiate Men’s Ice Hockey Injuries: National Collegiate Athletic Association Injury Surveillance System, 1988-1989 Through 2003-2004. Journal of Athletic Training, 42 (2), ss. 241–48.
Almeida, G.P.L., Silveira, P.F., Rosseto, N.P., Barbosa, G., Ejnisman, B., Cohen, M. (2013). Glenohumeral range of motion in handball players with and without throwing-related shoulder pain. Journal of Shoulder and Elbow Surgery / American Shoulder and
Elbow Surgeons, 22, ss. 602–607.
Andersson, M., Johansson, K. (2014). En utvärdering av styrkan i skuldermuskulaturen hos flick-/damhandbollsspelare efter axelträning enligt KAP – En randomiserad
kontrollerad studie (Masteruppsats). Linköping: Linköpings universitet.
Andrade, M.D.S., Fleury, A.M., de Lira, C.A.B., Dubas, J.P., da Silva, A.C. (2010). Profile of isokinetic eccentric-to-concentric strength ratios of shoulder rotator muscles in elite female team handball players. Journal of Sports Sciences, 28, ss. 743–749.
Andrade, M.S., Vancini, R.L., de Lira, C.A.B., Mascarin, N.C., Fachina, R.J.F.G., da Silva, A.C. (2013). Shoulder isokinetic profile of male handball players of the Brazilian National Team. Brazilian Journal of Physical Therapy, 17, ss. 572–578.
Bahr, R. (2009). No injuries, but plenty of pain? On the methodology for recording overuse symptoms in sports. British Journal of Sports Medicine, 43, ss. 966–972.
Bojsen-Møller, F., Dyhre-Poulsen, P. (2000). Rörelseapparatens anatomi. Stockholm: Liber, ss. 175-188.
Burkhead, W.Z., Rockwood, C.A. (1992). Treatment of instability of the shoulder with an exercise program. The Journal of Bone and Joint Surgery. American Volume, 74, ss. 890–896.
Byram, I.R., Bushnell, B.D., Dugger, K., Charron, K., Harrell, F.E., Noonan, T.J. (2010). Preseason Shoulder Strength Measurements in Professional Baseball Pitchers
Identifying Players at Risk for Injury. The American Journal of Sports Medicine, 38, ss. 1375–1382.
Chillemi, C., Franceschini, V., Dei Giudici, L., Alibardi, A., Salate Santone, F., Ramos Alday, L.J., Osimani, M. (2013). Epidemiology of Isolated Acromioclavicular Joint Dislocation. Emergency Medicine International, 2013 January.
Clarsen, B., Bahr, R., Andersson, S.H., Munk, R., Myklebust, G. (2014a). Reduced glenohumeral rotation, external rotation weakness and scapular dyskinesis are risk factors for shoulder injuries among elite male handball players: a prospective cohort study. British Journal of Sports Medicine, 48, ss. 1327–1333.
Clarsen, B., Bahr, R., Heymans, M.W., Engedahl, M., Midtsundstad, G., Rosenlund, L., Thorsen, G., Myklebust, G. (2014b). The prevalence and impact of overuse injuries in five Norwegian sports: Application of a new surveillance method. Scandinavian
39 Clarsen, B., Myklebust, G., Bahr, R. (2013). Development and validation of a new method for
the registration of overuse injuries in sports injury epidemiology: the Oslo Sports Trauma Research Centre (OSTRC) Overuse Injury Questionnaire. British Journal of
Sports Medicine, 47, ss. 495–502.
Cools, A.M., Witvrouw, E.E., Declercq, G.A., Danneels, L.A., Cambier, D.C. (2003). Scapular Muscle Recruitment Patterns: Trapezius Muscle Latency with and without Impingement Symptoms. The American Journal of Sports Medicine, 31, ss. 542–549. Downar, J.M., Sauers, E.L. (2005). Clinical Measures of Shoulder Mobility in the
Professional Baseball Player. Journal of Athletic Training, 40, ss. 23–29.
Edouard, P., Degache, F., Oullion, R., Plessis, J.-Y., Gleizes-Cervera, S., Calmels, P. (2013). Shoulder strength imbalances as injury risk in handball. International Journal of
Sports Medicine, 34, ss. 654–660.
Ekman, E., Frohm, A., Ek, P., Hagberg, J., Wirén, C., Heijne, A. (2013). Swedish translation and validation of a web-based questionnaire for registration of overuse problems.
Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 2013 December.
Ellenbecker, T.S., Roetert, E.P., Bailie, D.S., Davies, G.J., Brown, S.W. (2002).
Glenohumeral joint total rotation range of motion in elite tennis players and baseball pitchers. [Miscellaneous Article]. Medicine & Science in Sports & Exercise, 34, ss. 2052–2056.
Feneis, H., Dauber, W., Spitzer, G., Brinkman, I. (2006). Anatomisk bildordbok. Stockholm: Liber, ss. 112-113.
Fuller, C.W., Ekstrand, J., Junge, A., Andersen, T.E.M., Bahr, R.M., Dvorak, J., Hagglund, M.P., McCrory, P.M., Meeuwisse, W.H.M. (2006). Consensus Statement on Injury Definitions and Data Collection Procedures in Studies of Football (Soccer) Injuries. [Miscellaneous Article]. Journal of Sport Medicine, 16, ss. 97–106.
Genevois, C., Berthier, P., Guidou, V., Muller, F., Thiebault, B., Rogowski, I. (2014). Effects of 6-week sling-based training of the external-rotator muscles on the shoulder profile in elite female high school handball players. Journal of Sport Rehabilitation, 23, ss. 286–295.
Glousman, R., Jobe, F., Tibone, J., Moynes, D., Antonelli, D., Perry, J. (1988). Dynamic electromyographic analysis of the throwing shoulder with glenohumeral instability.
The Journal of Bone & Joint Surgery, 70, ss. 220–226.
Gohlke, F., Lippert, M.J., Keck, O. (1993). [Instability and impingement of the shoulder of the high performance athlete in overhead stress]. Sportverletzung Sportschaden:
Organ Der Gesellschaft Für Orthopädisch-Traumatologische Sportmedizin, 7,
ss. 115–121.
Haddix, A.C., Teutsch, S.M., Corso, P.S. (Eds.) (2003). Prevention effectiveness: a guide to
decision analysis and economic evaluation, 2nd ed. ed. Oxford; New York: Oxford
University Press, ss. 1-27.
Hallqvist, A., Classon, J., Rakovic, E., Wedberg, M. (2015). Redo för handboll - optimera din
uppvärmning [WWW Document]. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
URL http://www.sisuidrottsbocker.se/Redo-för-handboll-optimera-din- uppvärmning.aspx (accessed 1.16.15).
Hallqvist, A., Heidvall, E., Lagerquist, A., von Porat, A. (2007). Knä- och axelkontroll -
Prestera bättre [WWW Document]. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
URL http://www.sisuidrottsbocker.se/Kna-och-axelkontroll--Prestera-battre-cd-rom- 5047.aspx (accessed 3.24.15).
Handoll, H.H.G., Almaiyah, M.A., Rangan, A. (2004). Surgical versus non-surgical treatment for acute anterior shoulder dislocation. The Cochrane Database of Systematic
40 Hayes, K., Callanan, M., Walton, J., Paxinos, A., Murrell, G.A.C. (2002). Shoulder
instability: management and rehabilitation. The Journal of Orthopaedic and Sports
Physical Therapy, 32, ss. 497–509.
Horst, N. van der, Smits, D.-W., Petersen, J., Goedhart, E.A., Backx, F.J.G. (2015). The Preventive Effect of the Nordic Hamstring Exercise on Hamstring Injuries in Amateur Soccer Players A Randomized Controlled Trial. The American Journal of Sports
Medicine, 2015.
Kaplan, L.D., Flanigan, D.C., Norwig, J., Jost, P., Bradley, J. (2005). Prevalence and Variance of Shoulder Injuries in Elite Collegiate Football Players. The American
Journal of Sports Medicine, 33, ss. 1142–1146.
Kibler, W.B., Ludewig, P.M., McClure, P.W., Michener, L.A., Bak, K., Sciascia, A.D., Bak, K., Ebaugh, D., Kibler, W.B., Ludewig, P., Kuhn, J., McClure, P., Mazzocca, A., Michener, L., Bailey, L., Sciascia, A.D., Borstad, J., Seitz, A., Cools, A., Uhl, T., Cote, M. (2013). Clinical implications of scapular dyskinesis in shoulder injury: the 2013 consensus statement from the “scapular summit.” British Journal of Sports
Medicine, 47, ss. 877–885.
Laudner, K.G., Sipes, R.C., Wilson, J.T. (2008). The Acute Effects of Sleeper Stretches on Shoulder Range of Motion. Journal of Athletic Training, 43, 359–363.
Lear, L.J., Gross, M.T. (1998). An Electromyographical Analysis of the Scapular Stabilizing Synergists During a Push-up Progression. Journal of Orthopaedic & Sports Physical
Therapy, 28, ss. 146–157.
Leggin, B.G., Sheridan, S., Eckenrode, B.J. (2012). Rehabilitation after surgical management of the thrower’s shoulder. Sports Medicine and Arthroscopy Review, 20, ss. 49–55. Levangie, P.K., Norkin, C.C., Levangie, P.K., eds. (2011). Joint structure and function: a
comprehensive analysis, 5th ed. Philadelphia: F.A. Davis Co, ss. 233-271.
Ludewig, P.M., Hoff, M.S., Osowski, E.E., Meschke, S.A., Rundquist, P.J. (2004). Relative Balance of Serratus Anterior and Upper Trapezius Muscle Activity During Push-Up Exercises. The American Journal of Sports Medicine, 32, ss. 484–493.
Maenhout, A.G., Mahieu, N.N., De Muynck, M., De Wilde, L.F., Cools, A.M. (2013). Does adding heavy load eccentric training to rehabilitation of patients with unilateral subacromial impingement result in better outcome? A randomized, clinical trial. Knee
Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy: Official Journal of the ESSKA, 21,
ss. 1158–1167.
Manske, R.C., Meschke, M., Porter, A., Smith, B., Reiman, M. (2010). A Randomized Controlled Single-Blinded Comparison of Stretching Versus Stretching and Joint Mobilization for Posterior Shoulder Tightness Measured by Internal Rotation Motion Loss. Sports Health, 2, ss. 94–100.
Mark, D.T. (2008). The Clinical Efficacy of Kinesio Tape for Shoulder Pain: A Randomized, Double-Blinded, Clinical Trial. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 38, ss. 389–395.
Martetschläger, F., Imhoff, A.B. (2014). [Shoulder dislocation in athletes. Current therapy concepts]. Der Orthopäde, 43, ss. 236–243.
McClure, P., Balaicuis, J., Heiland, D., Broersma, M.E., Thorndike, C.K., Wood, A. (2007). A Randomized Controlled Comparison of Stretching Procedures for Posterior Shoulder Tightness. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 37, ss. 108–114.
41 McConnell, J., Donnelly, C., Hamner, S., Dunne, J., Besier, T. (2011). Effect of shoulder
taping on maximum shoulder external and internal rotation range in uninjured and previously injured overhead athletes during a seated throw. Journal of Orthopaedic
Research: Official Publication of the Orthopaedic Research Society, 29,
ss. 1406–1411.
McMaster, W.C., Long, S.C., Caiozzo, V.J. (1991). Isokinetic torque imbalances in the rotator cuff of the elite water polo player. The American Journal of Sports Medicine, 19, ss. 72–75.
Michaelidis, M., Koumantakis, G.A. (2014). Effects of knee injury primary prevention programs on anterior cruciate ligament injury rates in female athletes in different sports: A systematic review. Physical Therapy in Sport, 15, ss. 200–210.
Moller, M., Attermann, J., Myklebust, G., Wedderkopp, N. (2012). Injury risk in Danish youth and senior elite handball using a new SMS text messages approach. British
Journal of Sports Medicine, 46, ss. 531–537.
Myers, J.B., Laudner, K.G., Pasquale, M.R., Bradley, J.P., Lephart, S.M. (2005). Scapular Position and Orientation in Throwing Athletes. American Journal of Sports Medicine, 33, ss. 263–271.
Myers, J.B., Oyama, S., Hibberd, E.E. (2013). Scapular dysfunction in high school baseball players sustaining throwing-related upper extremity injury: a prospective study.
Journal of Shoulder and Elbow Surgery, 22, ss. 1154–1159.
Myklebust, G., Hasslan, L., Bahr, R., Steffen, K. (2013). High prevalence of shoulder pain among elite Norwegian female handball players. Scandinavian Journal of Medicine &
Science in Sports, 23, ss. 288–294.
Niederbracht, Y., Shim, A.L., Sloniger, M.A., Paternostro-Bayles, M., Short, T.H. (2008). Effects of a Shoulder Injury Prevention Strength Training Program on Eccentric External Rotator Muscle Strength and Glenohumeral Joint Imbalance in Female Overhead Activity Athletes: Journal of Strength and Conditioning Research, 22, ss. 140–145.
Noffal, G.J. (2003). Isokinetic Eccentric-to-Concentric Strength Ratios of the Shoulder Rotator Muscles in Throwers and Nonthrowers. The American Journal of Sports
Medicine, 31, ss. 537–541.
Orchard, J., Hoskins, W.M.C. (2007). For Debate: Consensus Injury Definitions in Team Sports Should Focus on Missed Playing Time. Journal of Sport Medicine, 17, ss. 192–196.
Osterås, H., Sommervold, M., Skjølberg, A. (2014). Effects of a strength-training program for shoulder complaint prevention in female team handball athletes. A pilot study. The
Journal of Sports Medicine and Physical Fitness, 2014.
Oyama, S., Myers, J.B., Wassinger, C.A., Daniel Ricci, R., Lephart, S.M. (2008). Asymmetric Resting Scapular Posture in Healthy Overhead Athletes. Journal of Athletic Training, 43, ss. 565–570.
Pallis, M., Cameron, K.L., Svoboda, S.J., Owens, B.D. (2012). Epidemiology of
Acromioclavicular Joint Injury in Young Athletes. The American Journal of Sports
Medicine, 40, ss. 2072–2077.
Pulavarti, R.S., Symes, T.H., Rangan, A. (2009). Surgical interventions for anterior shoulder instability in adults. The Cochrane Database of Systematic Reviews, 2009.
Radwan, A., Francis, J., Green, A., Kahl, E., Maciurzynski, D., Quartulli, A., Schultheiss, J., Strang, R., Weiss, B. (2014). Is there a relation between shoulder dysfunction and core instability? International Journal of Sports Physical Therapy, 9, ss. 8–13.
Reeser, J.C., Joy, E.A., Porucznik, C.A., Berg, R.L., Colliver, E.B., Willick, S.E. (2010). Risk Factors for Volleyball-Related Shoulder Pain and Dysfunction. PM&R 2, ss. 27–36.
42 Reinold, M.M., Macrina, L.C., Wilk, K.E., Fleisig, G.S., Dun, S., Barrentine, S.W.,
Ellerbusch, M.T., Andrews, J.R. (2007). Electromyographic Analysis of the Supraspinatus and Deltoid Muscles During 3 Common Rehabilitation Exercises. Journal of Athletic Training, 42, s. 464.
Saccol, M.F., Gracitelli, G.C., da Silva, R.T., Laurino, C.F. de S., Fleury, A.M., Andrade, M. dos S., da Silva, A.C. (2010). Shoulder functional ratio in elite junior tennis players.
Physical Therapy in Sport, 11, ss. 8–11.
Salamh, P.A., Kolber, M.J., Hanney, W.J. (2015). Effect of Scapular Stabilization During Horizontal Adduction Stretching on Passive Internal Rotation and Posterior Shoulder Tightness in Young Women Volleyball Athletes: A Randomized Controlled Trial.
Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 96, ss. 349–356.
Scapular Summit 2009, July 16, 2009, Lexington, Kentucky.’ 2009. Journal of Orthopaedic
& Sports Physical Therapy 39 (11): A1–13.
Seil, R., Rupp, S., Tempelhof, S., Kohn, D. (1998). Sports injuries in team handball. A one- year prospective study of sixteen men’s senior teams of a superior nonprofessional level. The American Journal of Sports Medicine, 26, ss. 681–687.
Souza, M.C. de, Jorge, R.T., Jones, A., Júnior, I.L., Natour, J. (2009). Progressive resistance training in patients with shoulder impingement syndrome: literature review.
Reumatismo, 61, ss. 84–89.
Struyf, F., Nijs, J., Meeus, M., Roussel, N., Mottram, S., Truijen, S., Meeusen, R. (2013). Does Scapular Positioning Predict Shoulder Pain in Recreational Overhead Athletes?
International Journal of Sports Medicine, 35, ss. 75–82.
Thomeé, R., Swärd, L., Karlsson, J. (2011). Nya Motions- och idrottsskador och deras
rehabilitering. Stockholm: SISU idrottsböcker, ss. 285-298.
Tonin, K., Stražar, K., Burger, H., Vidmar, G. (2013). Adaptive changes in the dominant shoulders of female professional overhead athletes: mutual association and relation to shoulder injury. International Journal of Rehabilitation Research. Internationale
Zeitschrift Für Rehabilitationsforschung. Revue Internationale De Recherches De Réadaptation, 36, ss. 228–235.
Visste du... - Spelahandboll - IdrottOnline Forbund [WWW Document], (2014). URL http://www.svenskhandboll.se/Spelahandboll/Omhandboll/Visstedu/ (accessed 3.24.15).
Warby, S.A., Pizzari, T., Ford, J.J., Hahne, A.J., Watson, L. (2014). The effect of exercise- based management for multidirectional instability of the glenohumeral joint: a systematic review. Journal of Shoulder and Elbow Surgery / American Shoulder and
Elbow Surgeons, 23, ss. 128–142.
Warth, R.J., Martetschläger, F., Gaskill, T.R., Millett, P.J. (2013). Acromioclavicular joint separations. Current Reviews in Musculoskeletal Medicine, 6, ss. 71–78.
Wedberg, M., Wernersson, S. (2013). Förekomst av axelsmärta bland handbollsspelare i Sverige. Enkätundersökning av herrar i elitserien (Examensarbete i fysioterapi kandidatnivå). Göteborg, Sahlgrenska akademin vid Göteborg Universitet.
Wilk, K.E., Macrina, L.C., Fleisig, G.S., Porterfield, R., Simpson, C.D., Harker, P., Paparesta, N., Andrews, J.R. (2011). Correlation of glenohumeral internal rotation deficit and total rotational motion to shoulder injuries in professional baseball pitchers. The
American Journal of Sports Medicine, 39, ss. 329–335.
Wilk, K.E., Meister, K., Andrews, J.R. (2002). Current concepts in the rehabilitation of the overhead throwing athlete. The American Journal of Sports Medicine, 30, ss. 136–151. Zaremski, J.L., Krabak, B.J., (2012). Shoulder injuries in the skeletally immature baseball
pitcher and recommendations for the prevention of injury. PM & R: The Journal of
43
Bilaga 1: Bakgrundsinformation elithandbollslag
Bakgrundsinformation elithandbollslag
1) I vilken serie spelar laget, ange här även herr- eller damlag?
___________________________________________________________________________
2) Hur många timmar tränar laget tillsammans under en genomsnittlig vecka?
___________________________________________________________________________
2a) Hur många timmar av dessa är handbollsrelaterade? __________________________
2b) Hur många av dessa timmar är styrke-, grund-, konditionsträning osv?
___________________________________________________________________________
3) Utför laget någon förebyggande träning för tillfället? Om ja, vilken typ av träning? ___________________________________________________________________________
4) Hur många matcher kommer laget spela de kommande åtta veckorna?
___________________________________________________________________________
5) Har spelarna tilldelats anpassade träningsprogram som utförs på egen hand? Om ja, vilken typ av träning och hur många timmar per vecka?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Vid frågor kontakta Robin Gustafsson,
telefon: 0704393008, e-post: robin.gustafsson@student.gih.se Tack för svar!
44
45
48
Bilaga 4: Skriftlig information om studien
Prevention av överbelastningsskador i axelleden hos elithandbollsspelare
Bakgrund
Axelskador/-besvär är vanligt förekommande hos handbollsspelare. För två år sedan gjordes en undersökning av förekomsten av axelskador/-besvär hos herrelitspelare i Sverige. Nästan 70 % av spelarna uppgav aktuella eller tidigare skada/besvär. Axelbesvären uppstår ofta gradvis i form av en överbelastningsskada. Många spelare fortsätter att träna/spela match trots besvär, men tvingas till slut avstå eller förändra idrottsaktivitet då skadan blir värre. Det finns idag lite forskning om förebyggande träning mot axelskador. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett förebyggande träningsprogram påverkar förekomsten av
överbelastningsskador i axelleden hos elitspelare inom handboll.
Förfrågan om deltagande
Du är tillfrågad att delta för att du tillhör A-lagstruppens kontrakterade spelare, eller de som på regelbunden basis tränar och/eller spelar med laget. Du har ej tidigare drabbats av en axelskada genom trauma och är för tillfället frisk och så pass skadefri att du anses klara av normal träning/matchspel.
Hur går studien till?
Du fyller i utsänd enkät vid totalt sex tillfällen under en åttaveckors period. Enkäten skickas ut med e-post på söndagar, vid uteblivet svar skickas en påminnelse inom två dagar.
Om du under studieperioden drabbas av en akut skada, var god kontakta ansvarig forskare för vidare rapport. Om du inte hör av dig inom ett par dagar kommer forskaren ta kontakt med dig.
Om du är placerad i interventionsgruppen kommer du tillsammans med ditt lag att få instruktioner och genomgång av utförandet av ett förebyggande träningsprogram mot överbelastningsskador i axelleden.
Om du är placerad i interventionsgruppen kommer du få utföra det förebyggande träningsprogrammet tre gånger i veckan under åtta veckor. Du/ni som individ/lag är själva ansvariga för att träningen utförs.
De data som samlas in via enkäten kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att inga personuppgifter kommer att redovisas i uppsatsen. Endast forskaren har tillgång till materialet.
49
Vilka är riskerna?
Muskelstärkande övningar förväntas medföra en övergående lokal muskulär ömhet relaterat till en ökad belastning av den aktuella muskulaturen (så kallad träningsvärk).
Skulle träningsprogrammet i sig medföra obehag eller en ökad smärta i din axel tag kontakt med forskaren så snabbt som möjligt.
Finns det några fördelar med studien?
Förhoppningen är att denna studie ska ge tydligare riktlinjer i arbetet med skadeförebyggande träning hos handbollsspelare på elitnivå.
Hantering av data och sekretess