Carl är nybliven examinerad revisor och jobbar på en big-4 byrå i Sverige. Han har arbetat inom byrån i sex år och jobbar framförallt med banker samt små och medelstora aktiebolag. Kraven på oberoende är hårdare när det kommer till företag utav allmänt intresse och eftersom Carl delvis jobbar med banker är han väldigt insatt i oberoendefrågor.
4.3.1 Syn på oberoende
Carl tycker frågan om oberoende är väldigt intressant och aktuell i dagsläget eftersom det är någonting han stöter på dagligen och har reflekterat mycket kring. Kortfattat är oberoende för honom att han som revisor skall kunna avlämna en revisionsberättelse utan att ha blivit påverkad utav en extern part. Det skall inte finnas några yttre omständigheter som skall kunnat påverka hans slutsatser.
Carl testar sitt oberoende genom den så kallade analysmodellen som finns i revisorslagen och säkerställer samtidigt att det finns motåtgärder för eventuella hot som kan uppstå. Typexemplet för honom är ett så kallat kombiuppdrag, där byrån för ett litet aktiebolag gör både bokslut, årsredovisning och revision. Då är det ofta en redovisningskonsult eller revisorsassistent som upprättar bokslutet och för att skydda oberoendet får samma person inte vara inblandad i revisionen. Byrån säkerställer således att inget självgranskningshot föreligger.
Revisionslaget prövar sitt oberoende med hjälp av analysmodellen minst två gånger under ett uppdrag, dels när de inleder uppdraget och dels precis innan de avlämnar revisionsberättelsen. Laget testar även oberoendet kontinuerligt genom hela processen och gör en ny analysmodellprövning om det uppkommer något som kan hota oberoendet. Hänsyn tas även till storleken utav klienten; ju större företag, desto fler intressenter och revisionsmedarbetare måste tas i beaktning. Är det dessutom företag utav allmänt intresse eller större företag får ingen i deras team eller teamets närstående ha någon som helst koppling till bolaget. Carl tillägger även att regleringen i USA är hårdare och mer noggrann. Om han skulle anta ett uppdrag med ett amerikanskt moderbolag kan oberoendeprövningen ta flera veckor, medan det i Sverige brukar ta några timmar.
4.3.2 Faktorer som kan påverka revisorns oberoende
Byrån erbjuder mycket konsulttjänster, bland annat skatterådgivning, internrevision, redovisning och corporate finance. Carl har själv jobbat med internrevision utav sparbanker och säger att en internrevision i de fallen kan vara ungefär fyra gånger så stora som externrevisionen. Med hänsyn tagen till oberoende och storleken på den typen av uppdrag tycker han det är uppseendeväckande att byråer förr tilläts göra både intern- och externrevision åt exempelvis banker. Det står numera tydligt i IESBAS-etikkod att byråer inte får kombinera dessa två tjänster i samma uppdrag.
24
De största fördelarna när byrån kombinerar både konsulttjänster och revision är enligt Carl ekonomiska. En utomstående konsult måste lära sig hur verksamheten fungerar innan han eller hon kan konsultera på ett effektivt sätt, utför revisionsbyrån konsultationen blir uppstartsfasen mycket kortare eftersom de redan besitter mycket kunskap om klienten. Om revisionsbyråer utför mycket konsulttjänster finns det dock en oberoendeproblematik, främst ett självgranskningshot. Det är därför viktigt för revisorn att hela tiden testa oberoendet och veta vilken typ av konsulttjänster som byrån utför. När det kommer till revisionsnära rådgivning menar Carl att det enda revisorn får göra är egentligen att justera fel. Inom byrån är de väldigt noga med att skilja på revision och rådgivning, det händer även att de får tacka nej till viss typ av rådgivning eftersom de anser att det kan riskera revisorns oberoende. Carl tror dock att revisorer och byråer kan utföra mycket mer konsultation än vad som egentligen är tillåtet.
“Om du har ett mindre företag som inte besitter hög redovisningsmässig kunskap kan de fråga lite snällt om jag vill följa med till banken, det kan jag göra men jag kommer aldrig föra kundens talan och liknande. Jag tror dock att det är vanligt att revisorer kan följa med till banken och ha åsikter, vilket inte är tillåtet.”
Carl anser att klientens betydelse är intressant ur två aspekter, klientens ekonomiska betydelse och klientens möjlighet att påverka revisorn. Han menar att ju större ekonomiskt intresse revisorn har för en kund, desto mer påverkbar kan revisorn tänkas vara och understryker att det är viktigt att en kund aldrig tar för stor del av den totala verksamheten.
“Jag vet en revisor i Borås som hade totalt tre kunder varav en kund var ett av de största företagen i staden med vilken han nästan arbetade heltid med. Då kan man ifrågasätta om det verkligen är rimligt, tappar revisorn kunden, går verksamheten i princip omkull. Ett annat exempel är om jag skulle börja jobba ihop med en redovisningsbyrå som ger mig kunder, där jag gör revisionen och redovisningsbyrån upprättar bokslut och liknande. Kan jag då vara revisor för redovisningsbyrån? Rimligtvis kan jag inte vara det för om redovisningsbyrån är en stor del av min inkomstkälla kan det påverka mitt oberoende.”
All anknytning till kunden påverkar oberoendet, men det är viktigt att komma ihåg motåtgärderna som finns i analysmodellen. Revisorer behöver inte per automatik avsäga sig uppdraget om oberoendehot uppstår, finns det motåtgärder kan hoten gå att avhjälpa. Hade redovisningsbyrån i exemplet ovan endast stått för en försvinnande liten del av den totala kundstocken, kanske det inte påverkar oberoendet.
Carl tycker att de främsta fördelarna med längre uppdrag är kunskapen revisorn får om det specifika företaget och om branschen. Över tid lär sig revisorn att förlita sig på företagets interna kontroller och hantera de komplexa IT-systemen som många bolag har, det ser Carl som en stor fördel. Han säger även att personkemin blir bättre med tiden, vilket underlättar arbetet med klienten, framförallt när det kommer till att ställa obekväma frågor och tyda klientens svar.
“Nu skruvar han här på sig, det känner jag igen, då ska vi nog snoka lite till i den här frågan.”
Det positiva med relationer och personkemi kan även bli en risk om det utvecklas till ett vänskapshot. Revisorer kan undvika de obekväma frågorna för att de har haft klienten så pass länge och känner sig för bekväma. Det skulle även kunna finnas en risk med att bli
25
hemmablind, har revisorn haft klienten länge och alltid gjort revisionen på samma sätt kan det vara svårt att vara öppen för nya infallsvinklar i samband med revisionen.
4.3.3 Attityd till reglering utav marknaden
Rent generellt tycker Carl att reglering utav marknaden kan vara positivt även om det finns saker i de nya regelverken han inte riktigt håller med om. Fördelen med byrårotation är framför allt att det ger en bättre insyn i stora företag, revisorer behöver bytas ut efter ett visst antal år för att få ny syn och nya infallsvinklar på revisionen i företaget. Även om det är positivt med rotation, tror Carl att den kommer bidra till antingen ökning av revisionsarvodet eller press på revisorerna att arbeta snabbare. I dagsläget är det stor prispress på revision i större bolag, vilket ställer höga krav på revisorer att både arbeta effektivt samtidigt som de lär sig bolaget och branschen. Tvingas revisionsbyråer rotera tror Carl att det antingen kommer bli högre revisionskostnad för klienten eller risk för sämre kvalitet på revisionen.
Angående den begränsade andelen konsulttjänster som införs tror inte Carl det kommer att ge någon större förändring, han menar att den konsultationen byrån tappar kommer de kunna få tillbaka genom att någon annan byrå också tappar konsultation hos andra klienter.
“Har vi utfört både revision och en hel del konsulttjänster till ett företag och sedan blir hindrade att utföra konsulttjänsterna vet vi att andra big-4 byråer sitter i samma situation med andra företag. Det leder helt enkelt till ett byte utav tjänster”
Carl tillägger även att det är viktigt att reglerna är tydliga med vad som räknas som konsulterande rådgivning. Ibland behöver revisorn granska till exempel prospekt, fusionsplaner eller emissioner och om det räknas som konsulterande rådgivning kommer det vara omöjligt för revisorn att utföra sitt jobb.
Sanktionsavgifterna som skall införas tycker Carl verkar orimligt stora, i synnerhet när det gäller mindre revisionsuppdrag hos små företag. Att riskera den typen av straff menar han gör uppdrag omöjliga för vissa revisorer, de skulle helt enkelt inte ha råd att betala ett sådant vite. Det riskerar även att skrämma bort revisorer från vissa typer av företag, där det helt enkelt inte är värt risken att utföra en revision.
4.3.4 Övriga åsikter kopplat till oberoendeproblematiken
Kopplat till den nya regleringen tycker Carl att den nya revisionsberättelsen är intressant, revisorn skall där ange de väsentliga riskerna för bolag utav allmänt intresse. Han ser det som en positiv förändring eftersom det ställer höga krav på revisorn att kunna formulera vilka väsentliga risker ett bolag har och hur de är granskade. Carl tror att regleringen kommer leda till att revisionsberättelser i företag utav allmänt intresse harmoniseras och att även oberoendet stärkts eftersom revisorerna måste granska de väsentliga riskerna.
Hårddraget anser Carl att det enda sättet att få revisionen helt oberoende är att förstatliga den, revisionsbyråer är företag och som med alla andra företag måste de tjäna pengar. Carl hoppas och tror dock att revisorer i de flesta fall är kompetenta och professionella nog att kunna ta yrkesmässigt korrekta beslut.
26