Intervju med David

När vi börjar med att fråga David vad han anser vara en bra manlig förebild menar han att man ska vara ”snäll men ändå bestämd”. Man ska inte själv hålla på med ”något hyss”, och det ska finnas ”tydliga regler” som ungdomarna måste förhålla sig till av typen: ”Funkar inte det vet du vad som gäller”. Men David betonar att det ”samtidigt ska finnas kärlek såklart i det hela”. Till slut nämner han tillit som en viktig del i att vara en manlig förebild. Att sätta gränser anser han vara viktigt, i synnerhet då kring romantiserat snack om

kriminalitet och droger: ”Det sätter vi tokstopp för, alltså det får inte förekomma”. I övrigt ser han till att ungdomarna sköter sig, ”så att det inte är nåt bråk eller stim”. Han finns också där för att stötta dem, ifall någon mår dåligt och vill ha hjälp. Då kan han erbjuda MI-samtal. David försöker prata om känslor med ungdomarna ”så mycket som möjligt (…) för det är det vi har kommit fram till som behöver göras. De behöver lätta på känslorna och

prata ut. Det är där man gjort fel många av oss, att man har utåtagerat i stället, hållit inne känslorna och sen exploderat”.

David tycker inte att det är självklart att det just är en man som är ungdomsledare. Han menar att det saknas kvinnliga ungdomsledare ”som fångar in tjejer. För det finns många tjejer som inte har någonstans att vända sig”. Kvinnliga ungdomsledare ”vore guld värt” menar David och tänker sig att de kan sörja för kvinnliga erfarenheter och problem. ”Kvinnor och tjejer tänker ju annorlunda, så är det ju”. Oftast funkar det bäst om personerna är av samma kön, menar David. Han ser en risk i att en man har hand om en ung tjej ”om det skulle bildas några känslor, (…), man får se väldigt stor skillnad på arbete och annat”.

Att David ser kön som olika blir tydligt i hur manliga och kvinnliga upplevelser och erfarenheter åtskiljs. Med detta kan även en likhetsidentifikation skönjas där lika gör lika. Ordningsregler och tydliga markeringar mot det som avviker är viktigt, likväl som ett bejakande av känslor och samtal; både något som kan ses som typiskt manligt och typiskt kvinnligt. Det tenderar åt det nostalgiska hållet, men med element av känsloprat och omvårdnad.

6.3.2 Intervju med Mikael

Mikael har svårt att förlika sig med bilden av sig själv som en manlig förebild. Han tycker att exempel är ett mer passande ord. Med ett exempel menar han både ett varnande

”exempel på att jag har strulat till mitt liv” men också ett gott exempel ”på väg att förbättra det, och det går om man vill”. Mikael hoppas att ungdomarna ”slipper göra samma

misstag, att slippa hamna på kåken och liksom inse att istället för att sitta och lalla runt kan man göra något vettigt av sitt liv”. När han svarar utifrån generella termer vad han anser vara en god manlig förebild menar han först att det ”handlar om att du ska få dom att lyssna på dig, att kunna prata tror jag är viktigt, att kunna vara stark som person och kunna vara ödmjuk är väldigt viktigt, en person som kan förstå dom är viktigt också, och inte dömer dom”. Mikael betonar även han vikten av att prata ut om känslor och svåra saker, och menar att det är bra ”när dom kan öppna sig”. Av egna erfarenheter vet han att det inte är bra att vara sluten och aldrig dela med sig av sitt inre. ”I slutändan är det inte bra för huvudet, du går runt som en tickande bomb hela tiden, med aggressioner...”.

Huruvida det skulle fungera med en kvinna som ungdomsledare menar Mikael är en ”klurig fråga”. Han skulle inte ha något emot det, och tror att det finns något kvinnor kan bidra med här. ”Vi tänker lite olika, det gör vi, och jag tror att det är en erfarenhet som i dagsläget föreningen saknar.” I mötena mellan ungdom och ledare menar han att det ”skulle gå lättare för en kvinna att prata med en kvinna. Jag tror det är bättre med en kvinna”. Han menar att kvinnor ”talar ett annat språk (…) och att det blir lite annorlunda”. Han tror att det är lättare för en ungdom att att ha en manlig förebild, men att det ”liksom beror på kvinnan också. Det kan vara en väldigt stark kvinna”. För att klara jobbet som ungdomsledare krävs beslutsamhet och fasthet. ”Just för unga killar som kommer in och svävar i himlen lite behöver dom någon som kan sätta ner foten”. Någon som kan ”bryta upp och sätta ner var gränsen går”. Gränssättning innebär för Mikael att klargöra ”vad som är acceptabelt och vad som inte är acceptabelt”.

Både David och Mikael betonar nödvändigheten av att ha en egen historia i kriminalitet och missbruk för att kunna fullt ut förstå och därmed kunna hjälpa andra. Mikael säger att det är som ”förklara hur det känns att bryta armen för en person som aldrig brutit sin arm, det blir inte samma känsla”. David säger att ”det är väldigt viktigt att vi verkligen har egna erfarenheter att prata om, och inte bara sånt man läst sig till. Vi som har ett gammalt förflutet kan ändå se på saker och ting på ett annat sätt jämfört med andra”.

Mikael ser likt David kön som olika, kvinnor har sin erfarenhet och männen sin. En

likhetsidentifikation gör klart att män talar med män och kvinnor med kvinnor, eftersom de har olika språk. Synen på kön tenderar det nostalgiska. Det finns ett fokus på gränssättning, men det betonas även vikten av känsloprat och relationer.

6.4 Socialtjänsten

Socialtjänsten är ett exempel på en juridisk/professionell organisation. Anställda inom socialtjänsten arbetar enligt lagstiftning och deras beslut leder fram till en lagpraxis, och deras legitimitet grundas på formell professionell kompetens; socionomexamen och myndighetsposition. I detta sammanhang är det personliga och informella begränsat till förmån för procedurförfaranden och lagpraxis. Relationen mellan socialsekreterare och ungdom formas efter en från socialsekreterarens sida avpersonifierad lagbundenhet, och synen på manliga förebilder är därför av en generell typ som beskriver en kontaktpersons funktion i förhållande till ung klient och vad dennes behov utgörs av. Relationen mellan socialsekreterare och klient är fullt ut formell och sett till maktfördelning asymmetrisk.