3. Teorier om språkutveckling
5.5 Intervju med en 1:e bibliotekarie och budgetansvarig på stadsdelsbiblioteket
Stadsdelsbiblioteket ligger i samma bostadsområde som den enspråkiga förskolan som omnämns i avsnitt 6.4. Stadsdelsbiblioteket ingår inte i något specifikt samarbete med förskolan.
Informanten berättar att syftet med stadsdelsbiblioteket är att ge en god biblioteksservice, att erbjuda ett aktuellt och brett barnboks- och mediebestånd för att främja läsning och bildning. Vidare vill stadsdelsbiblioteket genom sitt arbete försöka väcka barns läslust och fantasi och vara en mötesplats för bostadsområdets invånare. Målet är att stadsdelsbiblioteket ska fungera som en samlingspunkt för invånarna menar informanten. Barn och ungdomar anses vara den viktigaste målgruppen och det är av betydelse att de tidigt kommer i kontakt med läsning och kunskap. Stadsdelsiblioteket vill i samarbete med föräldrar nå barnen och få dessa medvetna
om bibliotekets möjligheter. Föräldrarna i kommunen får tidigt i barnets liv ett erbjudande om ”barnens första bok”. Barnet får en bok som kan hämtas på stadsdelsbiblioteket. Detta är ett samarbete mellan barnavårdscentralen och biblioteket, berättar informanten.
Stadsdelsbiblioteket försöker marknadsföra sig genom att samarbeta med förskolor och lokala företag för att på detta vis öka andelen utlån, enligt informanten sker ett samarbete med förskolan då förskolan bjuds in för bokprat, boklån sagostund och teaterbesök. Däremot förekommer inget språksamarbete som det gör i andra delar av staden eftersom detta
bostadsområde inte får del av de ekonomiska resurser som är avsedda för ett sådant ändamål. Informanten menar att det inte finns något större behov av ett samarbete för att utveckla barnens språk i detta bostadsområde eftersom alla pratar svenska och andelen invandrarbarn är låg. Dessutom är det än kostnadsfråga och man måste prioritera. Stadsdelsbiblioteket ordnar sommarläsning för barn och ungdomar och har utökat denna verksamhet så att den även omfattar högstadieelever eftersom sommarläsning är populärt. Det går ut på att barnen läser fem böcker under sommaren som de ska skriva om och recensera, därefter får barnet välja en pocketbok från En bok för alla serien. Ett gemensamt projekt för alla stadens bibliotek är sommarboken som återkommer varje sommar, ”läs fem, få en” från årskurs ett upp till högstadiet. Högstadieelever ingår som en ny grupp för 2003 års sommarboken. Det delades ut över 100 böcker förra sommaren på det här biblioteket.
Det förekommer ett bibliotekssamarbete mellan biblioteken i stan. Vi har mycket utlån, låntagarna kommer hit troget och ofta, säger informanten och syftar på förskolorna i området. Alla förskolor i området kommer till stadsbiblioteket och lånar böcker var fjärde vecka, men det pågår inget samarbetsprojekt som i andra delar av stan. Det finns en halvtidsanställd barnbibliotekarie. Det förekommer en dialog mellan förskolans personal och bibliotekets personal när förskolorna kommer till biblioteket. Det förekommer ingenting annat som uppsökande verksamhet exempelvis. Alla 6- årsgrupper bjuds in på våren för visning av biblioteket inför skolstarten, de får blanketter för lånekort och de blir visade biblioteket och får även veta hur böcker ska hanteras, barnen får också låna böcker vid detta tillfälle. Biblioteket arbetar inte specifikt med språkutveckling mer än i form av utlån av böcker och media. Pedagogerna får tips och hjälp när de är på biblioteket. Det finns inget behov av arbete med och kring tvåspråkighet eftersom alla som bor i området talar svenska även de invånare i bostadsområdet som har utländsk bakgrund. De är väl assimilerade och integrerade i det svenska samhället. Biblioteket ligger geografiskt nära ett mer mångkulturellt och invandrartätt område där det finns ett språkbibliotek som är mer anpassat när det gäller olika språk vilket innebär att personer med behov av litteratur på annat språk än svenska hänvisas dit.
Biblioteket i det mångkulturella området har det största beståndet när det gäller utländsk litteratur. Det är ett (vilket även nämns ovan) språkbibliotek och har fått statliga pengar för inköp av utländsk litteratur och språkarbete av olika slag. Det har inte stadsdelsbiblioteket där vår informant arbetar, vilket gör att personer med behov av media på andra språk än svenska hänvisas dit. Barnbibliotekarien har ansvar för förskolan och lågstadiet. Det köps in en del programverksamhet som exempelvis teaterföreställningar som visas i biblioteket. Dessa teaterföreställningar är prioriterade för förskolorna. Sagostund förekommer en gång i veckan, dagmammorna kommer till sagostunden med sina dagbarn men inte förskolorna eftersom de prioriterar annan verksamhet på förskolan, ”de kan ha problem att komma loss”. En annan anledning kan vara att barngrupperna är stora menar informanten. Vid valet av saga är det viktiga att det ska vara en saga som fängslar barnen, den berättas fritt, utan bok, vilket ibland leder till en dialog med barnen som lyssnar, kring ord som de inte begriper. Det berättas två till tre sagor per gång och sagostunden varar i en halvtimme. Det förekommer ett bra samarbete med specialpedagoger berättar informanten, när det gäller barn och läsning.
Stadsdelsbiblioteket har köpt in lättlästa böcker för nybörjarläsare. Läsförståelse övas också med hjälp av bok och band verksamhet. Det finns en speciell hylla med nybörjarböcker, lättlästa böcker för barn som precis håller på att lära sig att läsa, med olika svårighetsgrad både vad det gäller text och innehåll. Dessa böcker är frekvent utlånade. Utlåningsgraden av barnmedier är högre än när det gäller vuxenmedier Ett skäl kan vara att lärarna i området är aktiva när det gäller att ta del av stadsdelsbibliotekets möjligheter för barnen i
undervisningssyfte tror informanten. Stadsdelsbiblioteket tillhandahåller ”bok och band” vilket innebär att barnet läser exempelvis Emil i Lönneberga samtidigt som det lyssnar till kassettbandet där Emil i Lönneberga läses. Barnet ska läsa och lyssna samtidigt. Detta är en metod för att barnet ska lära sig att läsa. Det finns två kassettband som innehåller samma saga, ett med långsam uppläsning och ett med lite snabbare uppläsning så att barnet själv kan välja efter sina egna förutsättningar. Detta används ofta av specialpedagogerna. Det har bedrivits ett projekt för fem sex år sedan på detta bibliotek där nybörjarläsare prioriterades och det köptes in lättlästa böcker med pengar från statens kulturråd. 20-25000 kronor om året kan sökas. Då förbättrades bokbeståndet betydligt. Det totala bokanslaget är i genomsnitt, om man bortser från tidskrifterna, ca 120 000 kronor om året. Dessa pengar fördelas ungefär till hälften mellan barn och vuxen medier. Biblioteket ligger i anslutning till en skola och har varit skolbibliotek men är inte det längre. Fram till 1997 betalade skolan en halvtidsanställd skolbibliotekarietjänst men det görs inte längre. Stadsdelsbiblioteket är öppet 30 timmar i veckan och har dålig bemanning menar vår informant. Nu är det f.d. skolbiblioteket
stadsdelens folkbibliotek och skolan kan boka tid, annars tas skolans elever inte emot utanför öppettiderna. ”Biblioteket är ett folkbibliotek med väldigt bra placering för skolans elever” Stadsdelsbiblioteket är till för alla som bor i området, allmänhet, skolor, förskolor och företag etc. Det förekommer ingen högläsning på biblioteket. När det gäller uppsökande verksamhet bjuds alla sexåringar, alla i årskurs ett och två, fem och sju till biblioteket för olika aktiviteter som t ex bokprat, införskaffande av lånekort, utlån av böcker och vett och etikett på bibliotek. Det informeras också om stadsdelsbibliotekets regler. När det gäller de äldre skolbarnen ordnas tävlingar som bl.a. går ut på att hitta rätt och låna böcker på biblioteket. Samtliga barnbibliotekarier på stadens bibliotek träffas en gång i månaden och utbyter erfarenheter, tankar och idéer kring sitt arbete, detta trots att biblioteken i vissa fall har olika huvudmän. Det är väldiga skillnader mellan biblioteken när det gäller ekonomiska förutsättningar. Det beror mycket på statliga insatser menar informanten. Språkbiblioteken och språkförskolorna i staden har fått stort ekonomiskt stöd medan vårt bostadsområde som inte har lika stora sociala problem inte får lika mycket ekonomiskt stöd. Biblioteken i staden har ett gemensamt
bokbestånd som innebär att böcker som inte finns på ett bibliotek kan beställas av låntagaren och sedan skickas de till det bibliotek som efterfrågar boken och låntagaren kan komma till det närmaste biblioteket och hämta boken och slipper därmed åka långa vägar för att få tag i boken. Vilka böcker som ska köpas in bestäms helt och hållet av varje enskilt bibliotek, men det finns en gemensam katalog och böckerna skickas och beställs kors och tvärs mellan alla bibliotek i staden. Det går att låna böcker på ett bibliotek och lämna tillbaka dessa böcker på ett annat bibliotek inom kommunen
I bostadsområdet talas svenska i skolan. Befolkningen är till största delen personer med svenska som modersmål och undervisning i andra språk finns det inget behov av. De barn som talar ett annat modersmål än svenska lär sig automatiskt svenska språket i skolan där det svenska språket talas av majoriteten. Det är många barn från andra mer mångkulturella eller invandrartäta områden som söker sig till skolorna i detta området. På vissa skolor i området intervjuas de barn som har ett annat modersmål än svenska och bor i ett annat bostadsområde. Det krävs att barnen är studiemotiverade och verkligen vill lära sig för att de ska få en plats. Dessa elever visar väldigt goda resultat eftersom de är motiverade. Vi på biblioteket ser ingen skillnad säger informanten.
Dåliga öppettider på stadsdelsbiblioteket gör att det ofta förekommer klagomål från
allmänheten/föräldrar som förvärvsarbetar. Det är öppet två kvällar i veckan till kl. 19, då är det många föräldrar och barn som kommer. Videofilmsutlåningen är populär, liksom