Intervju med elever

Som den ursprungliga tanken vore det vara intressant att intervjua en åldersblandad elevgrupper eller större elever än åk-1 eller åk-2 för att få fram deras upplevelse om sina skolgårdar utifrån exempelvis vuxnas närvaro, skolgårdens mölligheter/begränsningar, fritidshemmets innehåll och/eller platsbundna erfarenheter. Det finns oändliga möjligheter att utforska skolgården och fritidshemmet från olika synvinkel vilket kan bidra till förståelse och lärande för de implicita personer till exempel fritidspedagoger, fritidslärare, barnskötare, all skolpersonal och individ som vill vidga sitt syn om fritidshemmets innehåll och betydelse för elevernas kunskap- och socialutveckling.

9. Referenser

Aspelin, Jonas,. Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm. Gleerups. Aspelin, Jonas (2015).Inga prestationer utan relationer. Stockholm. Gleerups.

Barnsäkerhetsdelegationen (2003). Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling [Elektronisk resurs]: slutbetänkande. Bilagedel. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer

Bergström, S. Eriksson (2013). Rum, barn och pedagoger-Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö.Print & Media Umeå, Sverige 2013. http://umu.diva-portal.org/

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndighet för skolutveckling. Bliding, Marie (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik. En studie av barns relationsarbete i skolan. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Brügge, B. Glantz, M. Sandell, K. (2011). Friluftslivets pedagogik. En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber: Stockholm.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö

Boverket & Movium (2014). Utemiljöer för barn och unga - vägledning för planering, utformning och förvaltning av skol- och förskolegårdar. Tillgänglig: [2016-04-26] http://www.boverket.se/contentassets/13f6b8101e494b89a9e2bfca6b3d343b/

vagledningremiss.pdf

Boverket Movium (2015). Gör plats för barn och unga!: en vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Karlskrona: Boverket. Carr, Victoria & Luken, Eleanor (2014). Playscapes: a pedagogical paradigm for play and learning. International Journal of Play, 2014 Vol. 3, No. 1, 69–83, http://dx.doi.org/10.1080/21594937.2013.871965

Couper, Llyween (2011). Putting play back into the playground. New Zealand: Kairaranga.

Dahl, Marianne (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet: en studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter, Göterborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/25560

Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogernas handlingsreportoar. Pedagogisk arbete med barns olika relationer. Linneuniversitetet.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Heurlin-Norinder, Mia (2005). Platser för lek, upplevelser och möten: om barns rörelsefrihet i fyra bostadsområden. Avh. Stockholm: Stockholms universitetet, 2005. Ihrskog, Maud (2006). Kompisar och kamrater: barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen, Växjö University Press, Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006,Växjö, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-517

Johansson, Jan-Erik, (1986). Från arbetsstuga till fritidshem : ett bidrag till fritidshemmets historia. Liber Tryck AB Stockholm 1986. Upplaga 1:1

Johansson, Inge & Ljusberg, Anna-Lena (2004). Barn i fritidshem, Lärarhögsk., Stockholm.

Johansson, Bo; Svedner, Per-Olov (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala Kjaer Jensen, Mogens (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare.Lund: Studentlitteratur.

Kylèn, Jan-Axel (2004). Att få svar.Intervju-enkät-observation. Bonnier Utbildning AB. Stockholm.

Larsson, Anna, Norlin Björn & Rönnlund, Maria (2017). Den svenska skolgårdens historia: skolans utemiljö som pedagogiskt och social rum. Upplaga 1. Nordic Academic Press.

Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet i leken: en studie av utomhuslek på förskolegården. Diss. Alnarp : Sveriges lantbruksuniversitet, 2004. Tillgänglig på Internet: http://epsilon.slu.se/a464.pdf

Nilsson, Erika (2010). Möjligheter i skolskogen. Jönköping: Skogstyrelsen.

Norberg, Katarina (2004). The School as a Moral Arena. Constitutive values and deliberation in Swedish curriculum practice.Print & Media. Umeå universitet.

Norèn- Björn, Eva (1990). Våga satsa på leken.Liber AB. Stockholm.

Norén-Björn, Eva, Andersson, Inger & Mårtensson, Fredrika (1993). Uteboken. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning

Ogden, Terje (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan-kompetensutvecklande och problemlösamnde arbete. Liber AB: Stockholm.

Olsson, Titti. (1995). Skolgården - det gränslösa uterummet. Liber: Stockholm.

Pedagogiskt program för förskolan.. (1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl. [distributör]. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30947

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2013). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Liber AB: Stockholm.

Pihlgren , Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet-fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan.studentlitteratur AB, Lund.

Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur

Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemman : en nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholms universitets förslag 2012.

Sandberg, Anette (2002). Vuxnas lekvärld. En studie om vuxnas erfarenheter av lek. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Skolverket: Stockholm. Tillgänglig: http://ncm.gu.se/media/kursplaner/grund/Lpo94.pdf

Skolverket (2005). Skolverkets lägesbedömning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2005. (2005). Stockholm: Skolverket Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentar. Kvalitet i fritidshem. Stockholm. Fritzes

SFS (2010:800). Utbildningdepartamentet.Utfärdad:2010-06-23.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket 2011: Stockholm.

Skolverket (2011). Fritidshemmet: en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. 2. uppl. (2011). Stockholm: Skolverket

Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer.Fritidshem. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016).Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet , Lgr 11. (Reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.

SOU (1974:42) barns fritid- Fritidsverksamhet för 7-12 åringar.

SOU (1985:12). Skolbarnomsorgen. Betänkande av fritidskommitten. Stockholm: Liber. Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap lärares uppfattningar om

landskapet som lärandemiljö. Lic. avh. Linköping: Linköpings universitet

Skånfors, Lovisa (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. Karlstad: Karlstads Universitet.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed,Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011, Vetenskapsrådets publikation. https://www.epn.se/centrala-

etikproevningsnaemnden/anslagstavla/god-forskningssed-vetenskapsraadets-rapportserie-12011/

10. Bilaga

Bilaga A - Intervjufrågor

Allmänt om skolgården som används som fritidshemsgård

Berätta om hur skolgården används i fritidshemmets verksamhet syfte ?

Berätta om hur det kan se ut en vanlig dag när alla elever har kommit till fritidshemmet?

Hur många går ut och hur många stannar inne?

Vad gör oftast de som går ut?

Finns det några skillnader mellan hur olika grupper av barn använder skolgården under fritidshemmets verksamhet (ex. pojkar/flickor)?

Finns det något syfte med planerad lek utomhus/på skolgården, vad är det?

Använder ni er mest av fri lek eller planerade aktiviteter ? Varför?

Hur stor betydelse har skolgården för barnens lekar?

Vad uppfattar du att det finns för problem med barnens vistelse på skolgården?

Vad uppfattar du att det finns för positiva aspekter med att barnen går ut och leker på skolgården?

Skolgården och social inkludering

Om jag säger ”kamratrelationer” och ”barnens tillhörighet i fritidshemsgruppen”, vad skulle du säga då?

Vad gör du för att erbjuda barnen tillhörighet i barngruppen? Vilka metoder använder du? Ex. lek & rörelse? Varför du som du gör?

Berätta om hur du arbetar för att alla ska ha något meningsfull att sysselsätta sig med på fritidshemmet? Brukar du uppmuntra eleverna att ALLA SKA VARA MED? Varför eller varför inte är det viktigt för dig?

Planerade lekar i utomhusundervisningen -fördel och nackdel med de?

Finns det skillnader mellan planerade lekarnas effekt jämfört med fria lekarnas effekt, på elevernas sociala relationer? Och i så fall hur uttrycker det sig?

På vilket sätt får du in demokratiska värderingar i lekar och fysiska aktiviteter? Kan du utveckla det? Ge exempel?

Finns det begränsningar med skolgården som kan hindra elevers sociala interaktion/Inkludering? Och i så fall vilka är de?

Berätta om hur du kan påverka dessa hinder? Ge exempel!

Och som en avslutande mening, tror du att det finns någonting som jag missade eller inte tänkte på men du upplever att det skulle vara viktig, vad som gäller elevernas sociala relationer och interaktion på skolgården som en pedagogisk rum.