Intervju

Intervju med tre av de fyra, utöver författarna, facilitatorer som arbetat med projektet DO TANK:s kopplat till innovationstävlingen Smart Lunch. Intervju utförd den 21 Maj 2012.

Följande intervju kommer att presenteras som en sammanfattning av vad som sagts. En del citat som är av relevans kommer att lyftas upp. Respondenterna kommer att namnges som R1, R2 och R3 i sammanställningen. Gruppen betyder i detta sammanhang den konstellation om tre till fyra personer som deltagit i DO TANK:s. Individer betyder således en enskild ur gruppen.

Egenskaper av Storyboard

Intervjun börjar med en diskussion om Storyboards egenskaper i en DO TANK-process. De tre respondenterna har en enad bild av vilka dessa egenskaper är. Den främsta egenskapen som respondenterna lyfter fram är att den tydliggör de tankar som varje individ i gruppen har. R2 menar att det kan vara svårt att få en enad bild när man bara samtalar i en grupp men genom att visualisera och skissa öppnar man upp för alla i gruppen att förstå vad som menas. Det bidrar till att alla pratar samma språk, alla ser samma bilder och alla har möjlighet att fylla i. R2 beskriver vidare att när individerna får börja rita sätts fantasin igång på ett annorlunda sätt än ner gruppen samtalar. Respondenterna menar att ord kan betyda olika för olika personer, medan när orden blir ritade beskriver de tydligare hur man menar.

R3 menar att Storyboard kan användas på flera sätt i DO TANK-processen. Antingen genom att beskriva den framtid som individen först funderat kring, att beskriva ett händelseförlopp eller ett problemområde. Storyboard ger en bra överblick och ger gruppen en chans att förstå och se samma saker, oavsett vilket fokus den har eller hur man vinklar den.

”Fantasin sätts igång bättre när individerna ritar än bara beskriver med ord”

Respondenterna tror att användandet av Storyboard stärker gruppens sammanhållning och bidrar till en mer enad grupp. Dels för att det är ett annorlunda och roligt sätt att arbeta på menar R1. Även för att alla i gruppen interagerar med varandra. R3 har uppmärksammat att det ibland kan upplevas som att någon individ har hållit sig i bakgrunden och inte riktigt fått sin röst hörd. De andra respondenterna håller inte riktigt med utan menar istället att även om de inte är de som samtalar mest eller högst, eller är den som fattar pennan så finns deras åsikter oftast representerade ändå. I och med att individernas individuella inspiration plockas in i Storyboarden är alla delaktiga. Respondenterna enas tillslut om att det mest vanliga är att alla är med i diskussionen, även om alla i gruppen inte är lika drivande. Respondenterna dividerar om att de gånger det har blivit så att någon har varit i bakgrunden, har det oftast berott på att de är skolklasser som är fast i sina vanliga

EMPIRISKT MATERIAL DO TANK

27

rollfördelningar. Ett exempel på när en individ har hållit sig i bakgrunden är med skolklasser, det har då blivit så att en individ som tar mycket plats hamnar i en grupp tillsammans med en individ som är väldigt tyst och blyg. Vid de tillfällen är det ofta den första individen som diskuterar och bestämmer mest. Om gruppkonstellationen hade omformats så att den tysta individen hamnat i en mer anpassad grupp hade denne säkerligen kommit med mer input. De ansvariga lärarna har delvis ett ansvar för det här, då de inför en DO TANK blivit informerade om att de ska dela in klasserna i grupper så att hamnar i en grupp där de känner sig bekväma. Vidare diskuteras det mellan respondenterna att skolklasserna ibland har varit svåra att hantera eftersom de är vana vid att skolan ser ut på ett visst sätt. När facilitatorerna kommer med sina kreativa verktyg och påpekar att det inte finns några rätt eller fel uppstår en förvirring bland skoleleverna. Ofta är det väldigt uppskattat och går bra, men ibland går det överstyr och klassen blir svår att hantera. Det är en av de svårigheter vi ställts inför menar respondenterna.

En annan svårighet kan vara att förklara var händelseförloppet börjar, berättar respondenterna. Det var mest svårt i början, innan man visste hur man skulle presentera det, fyller R3 i. De andra enas om att så var fallet. Om temat för DO TANK:en är paketering exempelvis, då skiljer det sig mycket mellan grupperna. Vissa börjar redan i fabriken, där förpackningarna tillverkas, medan andra börjar först i affären där varor inhandlas. Respondenterna menar att de kan själva inte kan bestämma var gruppernas händelseförlopp ska börja, de måste gruppen göra själv.

”

Det viktigaste är inte var de börjar eller slutar, utan att de lyckas få ner sina

tankar på papper och öppnar upp för samtal. Det är det viktiga!”

Storyboards påverkan av idéutveckling

Samtalet leder vidare till att diskutera om eller hur Storyboard bidrar till gruppens fortsatta idéutveckling. Respondenterna menar att den bidrar väldigt mycket och att det ofta är i Storyboarden som idégenereringen börjar. R3 menar att ofta har gruppen en idé när Storyboarden är påbörjad, om inte en idé så en tanke om en idé, vad Storyboarden bidrar till då är att tillsammans i grupp utveckla och få en klarare och gemensam bild av vad de menar. Respondenterna diskuterar vidare och kommer fram till att det är med Storyboarden som eventuella spärrar och nervositet släpper hos grupperna.

”Jag tycker att man brukar se att

Storyboarden ligger till grund för konkretiseringen” - R1

”Ja! Man ser nästan alltid i slutet att

Storyboarden ligger i grund till konkretiseringen,

alltså den färdiga idén”

”Ofta har grupperna redan bestämt sig för sin idé när de gjort sin Storyboard.

Storyboarden är den avgörande delen.”

EMPIRISKT MATERIAL DO TANK

28

Storyboard – Divergent eller konvergent

Respondenterna för ett resonemang kring huruvida de anser att Storyboard är ett verktyg för divergent eller konvergent tänkande. Deras spontana svar är att Storyboard är ett verktyg anpassad för ett konvergent tänkande, eftersom det är i Storyboard som gruppen smalnar av och försöker komma överens om sitt problemområde och samla sina tankar. Verktyget Storyboard hjälper till att konkretisera gruppens inspiration och lösa tankar om ämnesområdet.

Allt eftersom diskussionen fortlöper kommer respondenterna in på ett annat spår. De menar då att Storyboard även främjar det divergenta tänkande eftersom att det bildas ny input och man söker efter en lösning på ett problem. De resonerar sig fram till två motiveringar som lyder:

Efter att ett problemområde fastställts i den konvergenta fasen öppnar man upp igen för ny

input för att komma på en lösning på problemet, då hamnar man i den divergenta fasen. I

nästa steg har en idé uppkommit, då hamnar gruppen i den konvergenta fasen igen.

Samtalet börjar leda till sitt slut och respondenterna börjar diskutera om det finns något som känts svårt i arbetet med DO TANK-processen och då främst Storyboard. Respondenterna återkommer till problematiken med att få alla i gruppen delaktiga. De menar att trots allt är det ju den som håller i pennan och ritar som har mest inflytande på hur Storyboarden utformas. R2 har en annan syn och menar att valet att själv greppa pennan och rita vad man egentligen menar finns. Snarare menar R2 att det är ett tillfälle för diskussion och att gruppens medlemmar kan berätta och förklara vad de menar för resten av gruppen, genom att rita och förklara själva.

Fler synpunkter än så har inte respondenterna om Storyboard och författarna tackar för att de tagit sig tid att samtala kring verktyget och processen.

EMPIRISKT MATERIAL DO TANK

29