Intervju med Joel

Joel arbetar för närvarande som auktoriserad revisor på en av de stora revisionsbyråerna i Sverige. Han har varit aktiv revisor sedan arton år och innehaft auktorisationstiteln i tolv år.

5.3.1 Allmän diskussion

Joel ser revisorns oberoende som en förutsättning för att det över huvudtaget ska vara möjligt att åta sig revisorsrollen, då det skapar seriositet och trovärdighet för den finansiella marknadens intressenter. Revisorns roll stimulerar även behovet av aktuell och oberoende information vilket Joel definierar som informationsflödesmarknaden. Revisorn ska således kunna verifiera att informationen till dessa intressenter är rätt och riktig. Det finns dock enligt Joel problem med oberoendebegreppet, såsom det är tänkt att tillämpas i praktiken. Han menar att problemet ligger i att reglerna för de allra största bolagen och de allra minsta bolagen i Sverige är ungefär desamma och att det i praktiken blir svårt att leva upp till den lagstadgande nivån gällande oberoendet för de mindre företagen. Han utvecklar resonemanget med att revisorn trots regelverket ofta hamnar i en roll som rådgivare. Kundmöten med de mindre bolagen ser annorlunda ut än de med större bolag och om reglerna bokstavstolkades så skulle man hela tiden göra avsteg från oberoendet. Detta blir konsekvensen av att regelverket täcker ett så pass stort “spann”. Joel menar att det för dessa mindre kunder är viktigare att revisorn är en duktig rådgivare än helt oberoende. Han anser att revisorn fortfarande ska ha en oberoende funktion, men att man samtidigt bör anta en mer pragmatisk syn gällande mindre företag. Joel tror att begreppet revisorns oberoende kommer förändras genom avskaffandet av revisionsplikten och att denna diskussion inte fått ett tillfredställande utrymme i revisionspliktsutredningen. Det kommer förmodligen bli väsentliga förändringar angående begreppet som vi inte vet konsekvenserna av idag, säger Joel. Han ser ett scenario framför sig där kunderna efterfrågar revisorernas kompetens utan att för den skull ha en vald revisor i bolaget. Han syftar då på bolag med en omsättning mellan 5-100 miljoner vilket är inom spannet av bolag som kommer att påverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Dessa bolag kommer troligen fortsätta att efterfråga revisorernas tjänster.

50 tänka till angående huruvida han är oberoende eller inte. Revisorn brukar sålla bort dessa bolag ganska direkt. Det handlar istället oftast om situationer där revisorn arbetar med ett bolag och där situationen förändras över tiden. Hoten är då ofta väldigt tydliga, menar Joel.

Han tillägger att det är väldigt sällan bolagen hamnar i den här situationen för byråerna är väldigt försiktiga gällande dessa frågor. På Joels byrå arbetar de hårt för att inte få sitt oberoende ifrågasatt. De använder sig av analysmodellen och prövar oberoendet inför varje uppdrag de har .

Det vanligaste scenariot som enligt Joel ändå är väldigt ovanligt, är i de fall där kundens bolag har gått dåligt. De har kanske inte betalat fakturan till revisionsfirman, vilket kan leda till ett oberoendehot om byrån då väljer att inte skriva på revisionsberättelsen. Det blir som ett påtryckningsmedel för att få in pengarna, säger Joel. Han tror också att detta är något som kommer att bli allt mer vanligt nu i dessa sämre tider. Respondentens byrå har också identifierat att flera kunder har fått försämrad betalningsförmåga, vilket skulle kunna leda till ett sådant dilemma. Joels revisionsbyrån har som policy att inte fullgöra revisionsuppdraget för nästa verksamhetsår om inte tidigare fakturan av genomförd revision är betald. Han påpekar att byråns kunder har en tendens att betala leverantörer först och revisionsfakturan hamnar långt ner i högen av obetalda skulder.

5.3.2 Case 1

Föreningen har inget krav på auktorisation och då anser Joel att det inte finns något hinder att skriva på revisionsberättelsen. Detta mot bakgrund av att föreningen inte omsätter särskilt mycket pengar i sin affärsrörelse. Det är enligt Joel inte ovanligt att en medlem i bostadsrättsförening är revisor i föreningen och det torde inte föreligga något hinder i det här fallet heller. Han påpekar dock att det alltid är bäst om föreningen kompletterar med en extern revisor också. Den föreningsvalda revisorn är oftast inte den bästa analytikern eller besitter de relevanta ekonomiska kunskaperna. Därför köper ofta bostadsrättsföreningar externa revisorstjänster för att få ta del av dennes kompetens. Om föreningen skulle ha lån och en extern finansiär skulle det dock hamna i ett sämre läge. Då finns ett intresse utöver medlemmarnas intressen.

“Det finns alltid en risk för att någon uppfattar situationen som sådan att du är medlem, så du kan inte skriva under.”

Det räcker med att man misstänker att någon tror någonting som kan få denne att ifrågasätta revisorns oberoende så då faller det på det, menar Joel.

5.3.3 Case 2

Joel anser att detta är en inte allt för ovanlig situation och att det skulle kunna gå till såhär i verkligheten. Han tycker att det enkla svaret vore att säga att det finns ett direkt oberoendehot i detta fall men anser vidare att det inte är så enkelt i praktiken. Det finns alltid risk för oberoendehot och det räcker enbart att någon anser sig att revisorn inte är oberoende för att ett hot ska föreligga. Men i denna typ av fall anser Joel att det ofta går till på detta sätt ute bland byråerna. Revisorn genomför inte arbetet själv, men någon annan på byrån tillhandahåller tjänster av detta slag. Det ligger då på byråerna att upprätta policys, rutiner och processer för att hålla reda på vem som gör vad. Detta för att inte oberoendehot, jäv och andra oegentligheter ska kunna förekomma. Har revisorn varit och hjälpt till på bolaget tidigare så anser Joel att denne inte kan anses vara oberoende och därför inte heller bör vara delaktig i revisionsarbetet. På Joels byrå har de löst problemet genom att tillsätta olika team som arbetar mot samma kund men med olika arbetsuppgifter.

Arbetsuppgifterna måste vara tydligt åtskiljda. Han menar att det finns interna lösningar på de flesta oberoendeproblem, men att de samtidigt måste vidtas största möjliga försiktighet i dessa ärenden. Problem kan uppkomma om det tidigare har handlat om värdering av något slag. De övriga omständigheterna i caset är mildare än om det rört sig om värderingar, menar Joel. Det en revisor gör är att intyga att årsredovisningen är korrekt. Revisorn följer upp räkenskaper, organisation och

51 mycket annat. Det skulle vara problematiskt om revisorn gjorde förändringar i skuldmassan eller tillgångsmassan.

5.3.4 Case 3

Joel anser att ingen av omständigheterna i caset är bra. Det viktiga är dock att revisorn inte deltagit i beslutsfattandet, värderat skulder eller tillgångar i något avseende. Han anser dock att det borde vara i sakens natur att en revisor gör bedömningen av avskrivningsbelopp då denne måste göra den bedömningen i vilket fall. Men ska man dra det hela till sin spets och revisorn självständigt har bedömt avskrivningsbelopp eller nedskrivningsbelopp och bokat detta åt sin kund, så kan inte revisorn säga att informationen är rätt eller riktigt utifrån oberoendet. I detta fall är revisorn väldigt illa ute och detta är inte acceptabelt. Joel menar vidare att revisorn inte ska utföra några tjänster gällande bokslutsdispositionerna annat än att enbart kontrollera att beloppen är korrekta och riktigt bokade. Om de inte är korrekta ska revisorn komma med förslag på åtgärder, men får inte boka dem själv. Han ställer sig frågan om revisorn då har granskat eller hjälpt till i revisionsarbetet? Granskningen efter åtgärden är då baserade på revisorns egen rådgivning. Svaret låter Joel vara osagt.

5.3.5 Case 4

Joel har inte så mycket att säga om detta fall mer än att det är problematiskt i fall att det finns ett visst intresse för klubben, exempelvis att sonen eller dottern spelar i klubben. Då är oberoendet skadat och då ska man inte vara revisor där, menar Joel.

5.3.6 Case 5

Respondenten är lite osäker på vilken volym som är acceptabel men tror att belopp under 10% kan vara rimligt. Han menar att det inte är helt ovanligt att vägar korsas mellan bolag i verkligheten . Ett redovisningsbolag måste också ha en revisor konstaterar han. Om kunden däremot aktivt skickade över kunderna till vårt revisionsbolag så skulle det inte vara acceptabelt, då vi har en affärsmässig relation. Oberoendet skulle då vara hotat, menar Joel.