8.1 Utvärderingsblanketter
8.3.4 Intervju med elever
Som jag nämnde tidigare var elevernas frågor på svenska och på modersmålet (Bilaga 4 & 5). Här redogör jag elevernas svar med citrater från denna intervju. Eleverna hade olika åsikter om den svenska skolan, läraren, undervisningen och studiehandledningen beroende på hur länge de har varit i Sverige och deras skolbakgrund. IVIK- och FBK-elever som var ganska nöjda med undervisningen hade ganska splittrad skolgång eller ingen alls, men de tyckte att själva undervisningen går lite långsamt. FBK-elever som hade gedigen skolbakgrund var missnöjda med undervisningen och att läraren inte tar till vara på deras tidigare erfarenheter och kunskap.
25
- ”Jag har varit i FBK i ett och ett halvt år, jag tycker att jag klarar att läsa matte i en reguljär klass,
och även andra ämnen som jag redan har läst i hemlandet, men läraren tycker att jag måste lära mig mer svenska först”.
Högstadieelever som varit i reguljär klasser mindre än två år, samt IVIK-elever jämförde mellan skolsystemet i hemlandet och i Sverige. Ibland har de svårt att lära sig ämnen och språk samtidigt som man försökte anpassa sig till nya klassituationer och ett nytt arbetssätt.
- ”Vi måste jobba mycket självständigt, man är van vid att läraren har ansvar för att förklara allt
som står i boken”,
- ”Jag är inte van vid att argumentera och reflektera över det man lärde sig, i hemlandet brukar man
kunna allt utantill och sen skriva som det står i boken”,
- ”Vid prov om man skriver exakt som det står i boken får man dåligt betyg för att man har ’skrivit
av’ från boken ”
- ”Jag tycker att redovisning är sämst, det är pinsamt att stå framför hela klassen särskilt när man
pratar dålig svenska med brytning”.
Alla elever från IVIK beskrev hur det känns att vara utanför det svenska samhället och även vara isolerade i skolan. De tyckte att bristen på kontakt med svenska elever hämmar kommunikationsspråksutvecklingen,
- ”Vi läser svenska hela tiden, men vi har nästan ingen chans att praktisera språket eftersom vi inte
har några svenska kompisar”.
En del som går IVIK 4 hade svårigheter på grund av språket. De som hade svårighet med själva ämnet var de elever som hade för lite skolbakgrund i det landet de kom ifrån.
Nästan alla elever på IVIK och FBK, och även de fyra elever som intervjuades från reguljära högstadieklasser tyckte att studiehandledning hjälper dem ganska mycket att förstå alla ämnen och lära sig termer och begrepp som behövs. De säger dock att,
- ”En timme per vecka är inte alls tillräckligt”, de har önskat minst 2-3 gånger i veckan för att
kunna klara alla ämnen.
- ”Vi förstår ämnet mycket bättre när det förklaras på eget språk, och ännu bättre när vi läser texten
i förväg. Då har vi möjligheter att delta i diskussionen i klassrummet.”
26
Ämneslärare som matte och fysik kan hjälpa eleverna genom bra samarbete med studiehandledare, och att överlämna planering och material i förväg. Flera elever som får studiehandledning i ett eller två ämnen som SO, NO eller matte vill ha det i fler eller alla ämnen.
- ”Jag har svårigheter med språket, jag får studiehandledning bara i SO-ämnet, men jag behöver
förstå alla ämnen på mitt eget språk för att klara skolan”.
Däremot finns andra elever i högstadiet som får studiehandledning fast de är antingen födda i Sverige eller flyttat när de var små barn och kan mycket bättre svenska än arabiska.
- ”Jag har svårigheter med matte, men inte på grund av språket, jag behöver stöd i matte men
istället fick jag studiehandledning, jag känner mig besviken eftersom jag fattar ingenting av mattebegreppen på arabiska”.
Det finns många elever som tar skolan på allvar. De läser och studerar mycket och gör sitt bästa i skolan för att få bra betyg, ”men oavsett hur mycket jag jobbade så fanns svårigheterna kvar”. De brukar ha svårt ibland att förstå frågorna på prov. De tycker att läraren inte tar hänsyn till deras situation och tänker inte på att eleverna inte har varit länge i Sverige och inte behärskar språket så bra. Jag frågade då på vilket sätt de ville att lärarna ska ta hänsyn till deras problem med språket. Svaret var, att det minsta som en ämneslärare kunde göra var att försöka välja lätta ord och synonymer så att eleverna förstår frågorna på ett prov.
9 Slutsats och diskussion
Syftet med arbetet var att undersöka framförallt om studiehandledning på modersmål gynnar elevens språk- och kunskapsutveckling. Jag ska börja med att presentera resultaten av modersmålsundervisnings betydelse för elevers språk- och identitetsutveckling. Forskarna från skolverket olika rapporter och utvärderingar anser att de flerspråkiga eleverna ska få modersmålsundervisningen parallellt med svenskan för att de ska kunna fortsätta att utvecklas i båda språken. Kursplanen betonar modersmålsundervisnings betydelse för att främja elevernas
27
utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet81. Myndigheten för skolutveckling understryker att modersmålsundervisningen har betydelse för fortsatt begreppsutveckling82. Ändå visade intervjun med modersmålslärare att modersmålsläraren har låg status på skolorna. Praktiska problem som har med tider, lokaler och grupper att göra påverkar undervisningen negativt. Modersmålslärarna tycker att tiden är knapp för att kunna samarbeta med klass/ämnesläraren.
Skolverket lägesbedömning visar att många elever med utländsk bakgrund inte når målen i skolan83. I min undersökning kom jag fram till att de flesta nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund har en hel del svårigheter i skolan i första hand på grund av språket. Enkätundersökningen och intervjuerna med eleverna bekräftar detta faktum. Även i de fall där eleverna hade svårigheter på grund av att själva ämnet var svårt, hade språket betydelse eftersom nya termer och begrepp försvårar förståelsen av ämnet. Thomas & Colliers forskning som nämns i flera skolverkets rapporter tyder på att de elever som inte fått någon undervisning i och på sitt modersmål har betydligt sämre skolresultat i senare skolår än majoritetsspråk elever84, vilket framhäver vikten av studiehandledning för elevens språk och kunskapsutveckling. Inger Lindberg betonar i sin diskussion om hur dagens skola tenderar att betrakta flerspråkiga elever i första hand som elever med problem och brister85. Egentligen skulle ett annat modersmål än majoritetsspråket kunna, med rätt stöd, vara en resurs i kunskapsinhämtningen snarare än en brist86.
Utvärderingsblanketterna i min undersökning samt intervjuerna med samtliga lärare pekar på svårigheter för nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund i främst språket. Det är viktigt att ge dessa elever hjälp och stöd redan från början, annars följer svårigheterna mycket troligt med dem från år till år. Dessutom var alla eniga om att studiehandledning på modersmål är en förutsättning för ett lyckat skolarbete, eftersom den främjar elevernas språk och kunskapsutveckling. Klass/ämneslärare tycker att eleverna presterar bättre efter
81 Skolverket, 2000 82 Myndigheten för skolutveckling, 2003 83 Skolverket, 2006 84 Uppsala kommun, 2006 85 Lindberg, 2005 86 Ibid.
28
studiehandledning, inlärningen går lättare och den hjälper eleverna att fördjupa sina ämneskunskaper och förstärker därmed elevens självkänsla och identitetsutveckling. Ju mer studiehandledning eleven får desto bättre blir skolresultaten.
Elevernas enkätundersökning och intervju visade att de flesta var nöjda och tycker att studiehandledning på eget språk underlättar ämnesförståelsen och att de klarar sig bättre med skolarbetet efter studiehandledning. De flesta tycker inte att 60 min/vecka räcker. Som flera studier från skolverket visar får många nyanlända elever inte studiehandledning på modersmålet, en stödåtgärd de har rätt till87. Jag tycker att det är skolans skyldighet att eleverna får den undervisning och stöd de behöver. Det är många språklärare i dagens skola kan se dessa problem och ge eleven rätt hjälp och stöd för att fortsätta och till och med förbättra deras språkutveckling. Men det finns också fler som inte gör det antingen på grund av bristande kunskap om studiehandledningens roll i språk och kunskapsutveckling, eller brist på resurser och pengar.
Hur upplever nyanlända elever svenska skolan? Resultaten visade att en del av problemen som nyanlända elever träffar på i stora drag handlar om att skolan koncentrerar sig för mycket på de nyanlända elevernas brister i det svenska språket och för lite på de kunskaper de har med sig i övriga ämnen. Det är uppenbart att skolans fokus på elevernas brister påverkar elevers självbild negativt. Cederberg fastslår att om man har negativ bild om sig själv brukar negativa reaktioner bli en bekräftelse,
”Negativa reaktioner från signifikanta andra tenderar att förändra beteende hos människor med i grunden positiv självbild, eftersom dessa reaktioner är inkongruenta. För dem som redan har en negativ självbild brukar negativa reaktioner inte bli något än en bekräftelse på det han redan vet
om sig själv – att hon är en dålig människa”88.
Många FBK- och IVIK- elever känner sig exkluderade och utanför skolan och det svenska samhället. Det får de att känna att de inte är lika välkomna i skolan eller Sverige. De har stort behov att ha svenska kompisar för att lära känna, integrera och få kontakt med det svenska samhället och för att kunna använda språket. Att kunna möta svenska språket i realistiska och vardagliga situationer gör det
87
Skolverket, 2008
29
”Möjligt att förstå åtminstone väsentliga delar av det som sägs och att dessa situationer så
småningom blir tillräckligt varierade”89
.
När jag tittar närmare på resultatet jag kommit fram till angående hur samarbetet fungerar mellan klass/ämneslärare och studiehandledningslärare, inser jag att samtliga lärare har god vilja, i olika grad, att samarbeta. Dock finns det olika faktorer som förhindrar samarbetet, som att modersmålslärarens arbetstider ligger efter skolans tid, då de flesta klass/ämneslärare inte är tillgängliga. Studiehandledaren måste på grund av sitt schema och antal skolor flytta mellan skolor och har inte tillräckligt med tid att träffa klass/ämnesläraren, även om hon/han önskar det. Studiehandledaren får ofta ingen planering eller ens materialet i förväg. Den enda kontakten mellan studiehandledaren och klass/ämnesläraren sker direkt före eller direkt efter studiehandledningslektionerna. Klass/ämnesläraren har svårt att samarbeta med modersmåls/ studiehandledningslärare, då det inte finns tid till alla. Ändå finns det mer samarbete med klassläraren än med ämneslärare. Klass/ämnesläraren hade så mycket ansvar i skolan, så som planering, rätta prov, utvecklingssamtal, med mera att de inte orkar ta på sig mer ansvar. Därför framkommer flera områden som bör förbättras för att måluppfyllelsen ska öka. Ibland är det bra om skolverket lägger fram mål som är realistiska att nå säger några lärare, eftersom för höga mål kan orsaka problem som gör att lärarna blir trötta och inte orkar med.
Jag tycker att modersmål och studiehandledning är mycket väsentlig för elevernas språkutveckling. Denna kunskap har fått begränsad omfattning. För att bedriva studiehandledning med positiv förutsättning behöver skolor, lärare och skolledare bättre information om studiehandlednings betydelse.
30
10 Referenser
Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Cederberg, Meta (2006). Utifrån sett- inifrån upplevt: Några unga kvinnor som kom till Sverige i
tonåren och deras möte med den svenska skolan.
Hyltenstam, Kenneth (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och
minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Myndigheten Lindberg, Inger (2005). Om skolans flerspråkiga kapital. I Forssell, A. (ed), Boken om
pedagogerna. Stockholm: Liber.
Lpo 94. Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Myndighet för skolutveckling (2003). Modersmål och svenska som andraspråk i Att läsa och
skriva.
Paulin Arja, m.fl. (1993). Mer än ett modersmål, Studiehandledning. HLS: Staten Skolverket.
Skollag (1985: 1100). (1985).
Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier Skolverkets rapport (2002) ”Flera språk – fler möjligheter”.
Skolverkets Lägesbedömning (2006) Elever med utländsk bakgrund måste få bättre stöd Skolverket (2007a). Artikeln Brister i undervisningen för nyanlända elev.
Skolverkets rapport (2007b). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever, Redovisning av
ett regeringsuppdrag. Stockholm.
Skolverket rapport (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm Stukat, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Uppsala kommun undersökning (2006) Riktlinjer, åtgärder och kompetensutveckling Barn och
31
11 Bilagor
11.1.1 Bilaga 1
Intervju med modersmålslärare
1- Tycker du att modersmålsundervisning gynnar elevernas språkutveckling? 2- Tycker du att modersmålsundervisning gynnar elevernas identitetsutveckling? 3- Tycker du att modersmålsläraren har bra status i skolan?
4- Förekommer det någon form av samarbete med klassläraren? 5- Brukar ni komma fram till något bra resultat?
6- Får du terminsplanering från klassläraren?
7- Diskuterar du problem som rör elevens situation? 8- Vad vet du om dina elevers bakgrund?
9- Vad vet du om dina elevers resultat?
10- Diskuterar du elevens utveckling med ämneslärare?
32
11.1.2 Bilaga 2
Intervju med studiehandledare
1- Tycker du att studiehandledning gynnar elevernas språk/kunskapsutveckling utveckling? 2- Har du kontakt med ämnes lärare?
3- På vilket sätt tar ni kontakt med varandra (möte, E-post etc.)? 4- Hur ofta kontaktar ni varandra?
5- Tror du att det räcker (ifall det finns kontakt)? 6- Får du terminplanering, veckoplanering? 7- Får materialet du ska jobba med i förväg?
8- Förekommer det någon form av samarbete med klassläraren? 9- Hur samarbetar ni?
10- Gav samarbetet bra resultat?
11- Diskuterar du problem som rör elevens situation (studier studiehandledning, prov och olika aktiviteter)?
12- Vad vet du om dina elevers bakgrund? 13- Vad vet du om dina elevers resultat?
14- Diskuterar du elevens utveckling med ämnes lärare?
33
11.1.3 Bilaga 3
Intervju med ämneslärare
1- Tycker du att modersmålsundervisning gynnar elevernas språk/ identitetsutveckling? 2- Tycker du att studiehandledning gynnar elevernas språk/kunskapsutveckling utveckling? 3- Har du kontakt med modersmålslärare/studiehandledningslärare?
4- På vilket sätt brukar ni kontakta varandra (möte, E-post etc.) 5- Hur ofta kontaktar ni varandra?
6- Tror du att det räcker (ifall det finns kontakt)?
7- Förekommer det någon form av samarbete med modersmållärare? På vilket sätt samarbetar ni? 8- Förekommer det någon form av samarbete med studiehandledningslärare? På vilket sätt
samarbetar ni?
9- Brukar ni komma fram till något bra resultat?
10- Vad har eleverna för åsikter angående skolan/ämnen. Vilka problem har de? 11- Förmedlar du dessa problem till modersmållärare/studiehandledningslärare?
12- Diskuterar du problem som rör elevens situation (studier, studiehandledning, prov och olika aktiviteter) med studiehandledningslärare eller modersmålslärare?
13- Samarbetar du med modersmålslärare/studiehandledningslärare? 14- Gav samarbetet bra resultat?
34
11.1.4 Bilaga 4
Intervju med elever
1- Hur länge har du varit i Sverige? 2- Vad tycker om skolan i Sverige? 3- Har du svenska kompisar?
4- Har du svårigheter med dina studier?
5- Är dessa svårigheter på grund av ämnet eller språket? 6- Får du någon form av stöd?
7- Vad kan svenska lärare bidra med för att kunna hjälpa dig?
8- Vad kan ämnes lärare som matte, fysik lärare bidra med för att kunna hjälpa dig? 9- Får du studiehandledning på modersmål?
10- Tycker du att studiehandledning hjälper dig?
11- Vilka ämnen får du hjälp med? Finns det andra ämnen som du skulle vilja få extra hjälp med? 12- Hur många gånger i veckan får du studiehandledning?
14- Räcker studiehandledningens tid? 15- Har du något att tillägga?
35
11.1.5 Bilaga 5
Intervju med elever
På elevernas modersmål (arabiska)
ميكح زيزع ىنإ مونيب فلأ للها نكلو موبولق ينب تفلأ ام اعيجم ضرلأا في ام تقفنأ ول موبولق ينب فلأو نورصبي لا موف مهانيشغأف ادس موفلخ نمو ادس مويديأ ينب نم انلعجو 1 . ؟دَىسلا ٍف كدىجو ًلع ًضه نم 2 . ٍف تسردولاب لَأر اه ؟دَىسلا 3 . ؟يَُدَىس ءاقدصأ لَدل له 4 . ؟تساردلا ٍف ثابىعص لهجاىح له ؟ةداولا ببسب مأ تغللا ببسب تبىعصلا له . 5 . ؟ةدعاسولا يه عىً ٌأ ًقلخح له 6 7 . ؟ لحدعاسول هلعف تَدَىسلا تغللا ذاخسأ عُطخسَ اذاه 8 . ةداولا ذاخسأ عُطخسَ اذاه ( ثاُعاوخجا ءاَزُف ثاُضاَر خلا ) ؟ لحدعاسول هلعف 9 . ؟ملأا تغللاب ةدعاسه سورد ًقلخح له 11 . ؟تَدجه ملأا تغللاب ةدعاسولا سورد ىآ دقخعح له 11 . ؟ اهب ةدعاسولا ٍقلخب بغرح يرخأ داىه كاٌه له ، ةدعاسولا اهب ًقلخح ٍخلا داىولا ٍه اه 12 . ؟ ملأا تغللاب ةدعاسولا سورد ًقلخح عىبسلأاب ةره نم 13 . له ؟ ٍفام ملأا تغللاب ةدعاسولا سورد ثاره ددعو جقو 14 . ؟هخفاضإ دىح اه كاٌه له
36
11.1.6 Bilaga 6
Enkäter till eleverna
1: Finns det några svårigheter som du brukar träffa på vid dina studier?
Ja Nej Ibland
- Om det finns vilka är det då?
2. Har du svårighet på grund av ämnet eller språket?
Språket Ämnet Båda två
3. Brukar du få den hjälp som du behöver av ämnets lärare?
Ja Nej Ibland
37
4. Tycker du att studiehandledningen hjälper dig med olika ämnen?
Ja Nej Ibland
- På vilket sätt då?
5. Tycker du att studiehandledningen hjälper dig med annat?
Ja Nej Ibland
- På vilket sätt då?
6. Vad anser du, räcker det med 60 min/vecka för studiehandledningen?
Ja Nej Ibland
7. Tycker du att det räcker att ha studiehandledning bara en gång per vecka?
Ja Nej Ibland
- I så fall hur många gånger tycker du att ni ska ha?
38 Ett Mer än två Alla ämnen - Vilka ämnen då?
39