4. Observationer och resultat
4.2 Intervjuer och studiebesök
4.2.5 Intervju med Hamid Karim, projekt och byggledare på
Hamid Karim arbetar som projektledare på Bjerking i Uppsala. Han var med som byggprojektledare för projektet Ångelsta förskola i Uppsala, där tanken om att skapa en flexibel byggnad fanns med under hela projektets gång. Hamid påpekar att det är väldigt viktigt att tänka på flexibiliteten i byggnaden redan i ett tidigt skede i planeringen, eftersom det i ett senare skede varken finns tid eller pengar att avvara.
Projektet med Ångelsta förskola började med att kommunen efterfrågade förskoleplatser och Bjerking fick ansvaret för nybyggnationen. Genom en kartläggning av behovet av förskoleplatser i det tänkta området kom de fram till att en förskola för 144 barn med fyra avdelningar och åtta barngrupper var lämpligt. Hamid berättar att tanken från början var att skapa en flexibilitet i byggnaden som skulle möjliggöra förändringar för själva förskoleverksamheten, men att de sedan tog det ett steg till genom
32
att fundera över hur byggnaden även skulle kunna fungera att göras om från förskola till skola. De utgick då ifrån kommunens generella lokalprogram för förskolor och skolor, som även Bjerking själva har varit med och utvecklat, och kom fram till att en förskola med 144 barn skulle kunna göras om till en skola med 240 barn.
Lokalprogrammen för de båda verksamheterna skiljer sig ganska mycket ifrån varandra och Hamid berättar att de vid sådana här flexibilitetslösningar, när två verksamheter ska kombineras, brukar utgå ifrån den verksamheten som är tänkt till en början och dimensionera utifrån dessa behov. Sedan ser de till att lokalerna även ska fungera för den eventuella framtida verksamheten. Men det går inte att tillgodose alla krav. Hamid menar att några av de krav som är svåra att tillgodose fullt ut i sådana här projekt är till exempel skolverksamhetens alla pedagogiska krav och krav från kommunen i form av storlek på utrymmen för ett visst antal barn och så vidare. Om man inte uppnår ett visst krav kan man skicka en avvikelse där man frågar om man kan kringgå kravet i fråga. Om man då får ett nej så får man tänka ett steg till.
Något som Hamid menar är extra viktigt att tänka på när man planerar en sådan här typ av flexibel byggnad är alla tekniska krav såsom ventilation, brand och ljud, som kan vara olika för de olika verksamheterna. Dessa är viktiga att ha i åtanke redan i ett mycket tidigt skede. Det är också viktigt att tänka på de olika verksamheternas krav på utrustning. Till exempel vid kombinationen förskola/skola så behöver skolan en dusch, vilket inte förskolan kräver, men där behövs istället skötrum. Även byggnadens konstruktion är viktig att tänka på, påpekar Hamid, för att skapa en flexibel byggnad. Genom att ha bärande ytterväggar och använda balk- och pelarsystem i kombination med så lite bärande innerväggar som möjligt kan man skapa en flexibel planlösning. De flexibla, icke bärande innerväggarna är lätta att ta bort, samtidigt som de fortfarande klarar ljudkraven. Att väggarna inte är fästa i golvet gör det möjligt att golvmattan under väggen kan behållas hel utan skarvar. Hamid påpekar dock att mycket av den flexibla planeringen beror på vilket tidsperspektiv man utgår ifrån. Om den tänkta verksamhetsändringen ska ske långt in i framtiden prioriterar man kanske att till exempel skapa en bra
33
ljudisolering för den tänkta verksamheten framför en flexibel lösning som inte ger lika bra ljudisolering.
Hamid menar att det i första hand är dessa två verksamheter, förskola och skola, som man vanligtvis fokuserar på att kombinera när man vill skapa en flexibilitetslösning som möjliggör en verksamhetsändring, både för att verksamheterna liknar varandra och för att barnkullarnas storlek varierar i perioder. Att skapa en flexibel byggnad där man kombinerar förskoleverksamheten med en annan typ av verksamhet, som till exempel studentboende eller äldreboende, tycker Hamid är en god tanke. Men då får man ha i åtanke att det ställs helt andra krav på studentboende/äldreboende i jämförelse med förskola/skola då till exempel övernattning i lokalerna ställer vissa speciella krav. Han tror inte riktigt på kombinationen förskola och studentboende, men att gå från förskola till äldreboende eller boende för funktionshindrade ser han som en bättre och billigare flexibilitetslösning. Samtidigt tycker han att om man ska ställa sådana flexibilitetskrav på en byggnad så måste man grunda det på att man kan se ett behov av en förändring i framtiden. Han ser också ett problem i att om behovet av lokaler inom den ena verksamheten ökar så är det inte säkert att behovet samtidigt minskar inom den andra verksamheten. Det kan även bli en väldigt kostsam lösning och då gäller det att övertala kommunen och politikerna att behovet av en verksamhetsändring kommer att finnas i framtiden och att de därför kan tjäna på att tänka långsiktigt och budgetera för en längre period framöver. Hamid har ännu inte varit med i något projekt där ett skifte av verksamhet i byggnaden har skett, men han menar att det är en trygghet för kommunen att möjligheten finns.
En annan typ av flexibla byggnader som Hamid tar upp, och som även Ångelsta förskola är ett exempel på, är byggnader som är uppbyggda av enheter som går att förflytta och placeras någon annanstans. Lösningen liknar tanken bakom barackmodulerna något, men Hamid påpekar att det finns stora skillnader mellan en permanent, enhetsuppbyggd byggnad och en tillfällig barackmodul. Barackerna är ett bra alternativt på kort sikt, men det blir en betydligt dyrare lösning på lång sikt och de uppnår inte alls samma kvalitet som en permanent byggnad. Hamid ser att barackerna
34
börjar bli allt mer permanenta och tycker inte att det är bra, bland annat eftersom de krav som ställs på byggnader, som till exempel att de ska vara energisnåla, inte gäller för barackerna.
Ett sätt att underlätta anpassningen av en förskola till annan verksamhet är att göra en förskola i två plan. Hamid tror att det kan fungera att ha en förskola i två våningar om man har olika avdelningar på olika plan, till exempel de yngre barnen på nedre plan och de äldre på övre plan. Han tycker också att det kan vara en bra idé att placera utrymmen som till exempel personalutrymmen på övre plan. Hamid säger att det är väldigt ovanligt med förskolor i två plan här i Uppsala, åtminstone i den offentliga sektorn. I den privata sektorn däremot så förekommer det och i Stockholm är det mycket vanligare. Hamid har varit med i ett projekt i Årsta där byggnaden består av fyra våningar och tanken är att de två understa våningarna ska vara förskola och de två övre våningarna en F-3 skola. Byggnaden ska även vara så pass flexibel att det går att ändra verksamhet, inte bara från förskola till skola och tvärtom utan även till andra verksamheter.