Intervju 2 med Patrik Myrberg från Bonava

Patrik Myrberg har arbetat som arkitekt i drygt 20 år. Han säger att Bonava är sprunget ur NCC som funnits länge, sen cirka år 1980. “Bonava blev eget börsnoterat bolat år 2016”, säger han. Myrberg säger att NCC har erfarenhet av att bygga med gröna tak. Enligt honom påverkades deras val av tak av myndighetskrav, krav på grönytefaktor, bättre miljöval och annat. I de flesta av deras projekt har tankar om gröna tak funnits, även om det inte gäller alla. Fördelarna med gröna tak är många, enligt Myrberg. Framförallt fungerar det bra som buffert för kraftiga skyfall. Välplanerade gröna tak är ett utmärkt tillfälle att arbeta för en biologisk mångfald, menar Myrberg. Han säger: “gröna tak är vackra att titta på för de som har utsikt mot ett grönt tak “.

Orsakerna till då NCC har valt att inte bygga med traditionella tak beror bland annat på att vegetationstak är tyngre och kraftigare. Det innebär att konstruktionen oftast blir högre än andra konstruktioner med traditionella tak, vilket inte alltid ryms inom detaljplanerna. En annan anledning som han nämner är att ett grönt tak kostar mer. Anledningen till varför fastighetföretagare väljer att inte bygga med vegetationstak beror dels på att det kräver mer planering och är dyrare initialt, alltså kortsiktigt. Enligt Myrberg avskräcks vissa fastighetsägare även av skötseln som gröna tak behöver. Det handlar om kunskapsbrist menar han och avslutar med att säga att “Gröna tak sköter sig till stor del själva”.

27

4 Diskussion

4.1 Resultatdiskussion

Malmö stad kommer i likhet med många andra städer i framtiden att behöva vidta åtgärder för att hantera det växande hotet om översvämningar. En ökning av mängden hårda ytor är en av anledningarna till att hotbilden har ökat. Denna studie har visat att gröna tak kan motverka risker för översvämningar i samband med ett kraftigt tioårsintensitetregn. Dessa beräkningar samstämmer med tidigare forskning. För att detta ska uppnås måste gröna tak implementeras på en större skala än vad det gör idag. Till skillnad från traditionella tak fördröjs avrinningen från gröna tak eftersom vegetationen absorberar vattnet. Vegetationstak fungerar som ett slags vattenmagasin. Det bör dock tas i beaktning att det finns skillnader mellan de olika typerna av vegetationstak som kan påverka. Många känner inte till att det finns olika sorters gröna tak och dess varierande förmågor. Extensiva gröna tak är så pass tunna att de inte kan absorbera mycket vatten. Enligt beräkningarna som vi gjort visas det att det gör skillnad på kraftigt tioårsregn, men vid kraftigare regn gör extensiva gröna tak troligtvis inte så mycket. Hade alla tak i Malmö stad varit extensiva gröna tak hade det troligen gjort skillnad. Vegetationstak besitter således stort potential då det ur ett större perspektiv skulle kunna bidra med att lösa några av de utmaningar som förväntas ske till följd av klimatförändringar.

Denna studie har studerat vilka de främsta orsakerna till att man inte väljer att bygga gröna tak i Malmö. Intervjuer, enkät- och litteraturstudier användes för att ge ett så mångfacetterat och trovärdigt svar som möjligt. Enligt litteraturstudien framgick det att kostsamhet var en av de främsta anledningarna till att fler inte väljer att bygga med gröna tak. Enkäten var till stor hjälp för att skapa en bild av fastighetsföretagares inställning och kunskap om vegetationstäckta tak. Enkätstudien visade att ca 50% av fastighetsföretagarna avskräcks av skaderisk (ex. fuktskador), takbelastning och dyra underhåll. Det bekräftas även i intervjun med Gustav Nässlander. Komplicerad projektering och brandsäkerhet lyfts fram som ytterligare orsaker. Källorna uppgav liknande förklaringar, vilket understödjer dess trovärdighet.

Det råder brist i kunskap om gröna tak och dess fördelar, den bilden bekräftas både av intervjuerna och enkäten. Okunskapen är i sig en stor anledning till att fler inte bygger gröna tak. Gröna tak är inget nytt och har funnits länge, men ändå känner många fastighetsföretagare sig tryggare med traditionella tak. Enkätsvaren från fastighetsföretagarna visar att deras inställning till gröna tak är positiv, men att rädslan finns kvar. Detta är fullt förståeligt då gröna tak framförallt gynnar kommunen och inte fastighetsägaren. Därför väljer fastighetsföretagare det som känns tryggast. Att minska belastningen på dagvattensystemet är egentligen inte fastighetsföretagens uppgift. Nässlander anser att kommunen bör ställa krav på fastighetsägare att utöka byggandet av vegetationstak. Detta är intressant ur ett samhällsnyttigt perspektiv, då gröna tak bevisligen har många positiva effekter. Gröna tak erbjuder ett hållbart byggande som bidrar till att minska andelen hårda ytor i staden och på sikt förebygger översvämningar. Allt detta påverkar samhället i stort, inte bara fastighetsföretagare. Det är möjligt att lagstiftning krävs för att förändring ska ske. Gröna tak och allmänna grönytor bör därför ingå i kommunens planering. Annars riskerar sådant som vinstintresse förmodligen överskugga allmännyttiga fördelar i samband med valet av tak. Exempel på detta återfinns bland annat hos MKB, ett kommunalt bolag som valt att bygga med vegetationstak.

Byggandet av vegetationstak innebär både för- och nackdelar utifrån ett fastighetsföretagarperspektiv. Både tidigare forskning och materialet från intervjuerna tyder på att fördelarna överväger nackdelarna. Enligt enkätundersökningen är många

28

fastighetsföretagare medvetna om gröna taks fördelar som bland annat den estetiska, luftrengörning, dagvattenhantering och att det är långsiktigt ekonomisk.

Men ur ett kortsiktigt perspektiv är den ekonomiska aspekten det som avskräcker många fastighetsföretagare att investera i vegetationstak. Det är nämligen billigare att investera och anlägga papptak, vilket dessutom kräver samma underhåll som gröna tak. Våra kostnadsberäkningar som gjordes på det utvalda området visar dock att gröna tak sparar fastighetsföretagare närmare en halv miljon kronor efter 30 år. Ytterligare besparingar görs efter 60 år. Om fastighetsföretagare hade tänkt ur ett mer långsiktigt än kortsiktigt ekonomiskt perspektiv hade antagligen fler valt att bygga med vegetationstak.

4.2 Metoddiskussion

Denna studie fann mycket gemensamt med tidigare litteraturstudier gällande för- och nackdelarna med gröna tak. Vår studie var speciellt inriktad på implementeringen av gröna tak och attityden bland verksamma fastighetsföretagare i Malmö, vilket mättes genom en enkätstudie. Totalt kontaktades 38 fastighetsföretagare, varav 25 besvarade enkäten. Deltagarna hade skilda erfarenheter och tid inom branschen, bland annat som projektchefer, projektledare, regionchefer och liknande. Alla var verksamma i Malmö. Flera av enkätfrågorna gav deltagarna möjlighet att svara med egna ord, men majoriteten valde att enbart använda sig av flervalsalternativ för att besvara frågorna. Det innebär att vissa frågor har en mindre svarsgrad, då alla deltagare inte valt att besvara dessa. Detta kan betraktas som en svaghet då många deltagare inte utvecklade sina svar ytterligare. När flera deltagare formulerade identiska svar (exempelvis ”ja”), räknade enkätsystemet det som ett svar, istället för två eller flera.

Det var svårt att få tag på personer med rätt meriter som var villiga att ta sig tid att besvara enkätundersökningen. Därför valde vi att komplettera datainsamlingen med två intervjuer med representanter från Scandinavian Green Roof Institute och Bonava. Det gav djupare och mer utvecklade svar kring deras tankegångar. Scandinavian Green Roof Institute är ett drivande i utvecklingen av gröna tak, vilket givetvis reflekterar deras ståndpunkt. De är kunniga på området och har betydligt större erfarenhet av implementeringen av gröna tak än ett genomsnittligt fastighetsbolag. Bonava är således mer representativa då är ett “vanligt” fastighetsbolag. Det kan dock poängteras att dessa två personer inte kan prata för en hel bransch. Dock så bekräftades mycket av det som de sa av både tidigare forskning på området och vår enkätundersökning.

29

5 Slutsats

Gröna tak kan motverka översvämningar, men det är viktigt att skilja mellan de olika typerna av gröna tak. Extensiva gröna tak gör en skillnad, men som man ser i denna studie gör det inte så stor skillnad om man jämför med papptak. Det är förmodligen de intensiva gröna taken som gör de stora skillnaderna och som har en stor påverkan att motverka översvämningar.

Enkätstudien visar att fastighetsföretagare har en positiv inställning till gröna tak och dess fördelar, men det finns en viss osäkerhet eller rädsla när det gäller underhåll, läckage och fuktskador. Det råder även brist i kunskap om gröna tak och fastighetsföretagare väljer det enklare alternativet, men majoriteten av fastighetsföretagarna visar att det finns en stor chans att de bygger med gröna tak i framtiden.

För att fler skall implementera gröna tak i sina projekt bör riksdagen sätta lagar om detta då fastighetsägarna väljer det som är tryggast för dem. Kommunen bör ställa krav på hur det skall göras så att det blir fler grönytor i städerna. Kostnadsberäkningen visade att implementering av gröna tak är lönsamt långsiktigt.

5.1 Vidare forskning

Framtida forskning skulle kunna undersöka vad som skulle motivera fastighetsföretagare att öka implementeringen av gröna tak. Det vore även intressant att studera hur kommunen förhåller sig till utvecklingen av vegetationstak och hur deras framtida strategier ser ut. Något som hade varit intressant att undersöka är de intensiva gröna taken med djupa beräkningar om hur de påverkar klimatet i staden och hur de kan minska belastningen på dagvattensystemet.

30

Referenser

Berndtsson, J. (2010). Green roof performance towards management of runoff water quantity and quality: A review. Ecological Engineering, 36(4), ss. 351-360.

Boverket (2019). PBL Kunskapen, Gröna tak. https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster/praktiken/grona/grona-tak/ [2020-07-24]

Byggros (2008). Planeringsvägledning för gröna tak och takträdgårdar, Önnestad: Byggros. Byggros (2015). Urban Heat Island - Urban värmeö - vad är det?.

https://www.byggros.com/se/urban-varmeo-urban-heat-island [2020-07-19]

Byggstart (2019). Takpapp: Den kompletta guiden. https://www.byggstart.se/guide/takpapp [11-08-2020]

Cantor, S. (2008). Green Roofs, in sustainable landscape design. New York: W.W. Norton & Company.

Danielsson, P. (2013). Kvalitetssäkring av sedumtak, Malmö: Skanska.

Galbrun, L. & Scerri, L. (2017). Sound insulation of lightweight extensive green roofs.

Building and Environment, 116, ss. 130-139.

Getter, K. & Rowe, D. (2006). The role of extensive green roofs in sustainable development.

Hort Science, 41, ss. 1276-1288.

Hallberg, E. (2019). Biologisk mångfald på gröna väggar och gröna tak, Alnarp: SLU. Jeroen, M., Dirk, R. & Hermy, M. (2006). Green roofs as a tool for solving the rainwater runoffproblem in the urbanized 21st century?. Landscape and Urban Planning, 77(3), ss. 217- 226.

Kirby, V. & Russel, S. (2015). Cities, green infrastructure and health, London: Landscape Institute.

Liu, K. (2003). Engineering performance of rooftop gardens through field evaluation.. proc.

of the 18th international convention of the roof consultants institute. , ss. 93-103.

Malmö Stad (2020). Bostadsstatistik för år 2019. https://malmo.se/Sa-arbetar-vi-

med.../Bostadsbrist-och-hemloshet/Bostadsforsorjning/Lagesrapport-2020/Bostadsstatistik- for-ar-2019.html [2020-08-08].

Mentens, J., Raes, D. & Hermy, M. (2006). Green roofs as a tool for solving the rainwater runoff problem in the urbanized 21st century. Landscape and Urban Planning, 77, ss. 217- 226.

Meulen, S. (2019). Costs and Benefits of Green Roof Types for Cities and Building Owners.

31 Miljöbarometer (2020). Hårdgjord yta.

http://miljobarometern.malmo.se/klimat/klimatanpassning/hardgjord-yta/scb [2020-08-11]. Miljöbarometer (2020). Malmö nederbörd miljöbarometer.

http://miljobarometern.malmo.se/klimat/klimat-och-vaderstatistik/nederbord/ [2020-08-08]. Miljömål, S. (2020). God bebyggd miljö.

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/ [2020-08-12].

Moran, A., Hunt, B. & Greg, J. (2004). A North Carolina field study to evaluate greenroof

runoff quantity, run quality, North Carolina: s.n.

MSB. (2011). Identifiering av områden med betydande översvämmningsrisk. MSB. Naturtak, S. (2020a) Svenska naturtak, sedumtak.

https://www.svenskanaturtak.se/taklosningar/sedum-0-2 [2020-07-02]. Naturtak, S. (2020b) Naturtak , biotop , äng.

https://www.svenskanaturtak.se/taklosningar/naturtak-sedum-gras-ort-ang [2020-07-02]. Norelid, C. & Eliasson, B. (2005). Projektkalkylen - praktisk handbok i projektekonomi. Malmö: Liber.

SCB. (2014). Markanvändning/marktäcke inom tätortsgräns, procent av totalareal. SCB. SCB. (2015). Urbanisering – från land till stad SCB.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till

stad/#:~:text=%C3%85ren%20runt%20slutet%20p%C3%A5%201800,000%20inv%C3%A5n are%20100%20%C3%A5r%20tidigare. [2020-07-20].

SGRI. (2019). Om gröna tak. https://greenroof.se/om-grona-tak/ [2020-07-05]. Skog, P., Malmberg, J., Emilsson, T., Jägerhök, T. & Capener, M. (2017).

Grönatakhandboken Växtbädd och Vegetation, Malmö: Vinnova.

SMHI. (2017). Luftkvalitet och klimat i städer.

https://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/luftmiljo/luftkvalitet-och-klimat-i-stader- 1.128481 [2020-07-19].

SMHI. (2019). Gröna tak, fördjupning. https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa- samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/grona-tak-fordjupning-1.116956 [2020-08-20]. SMHI. (2020). Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/analys-av-historiskt-klimat [2020-07-19]. Snodgrass, E. & Snodgrass, L. (2006). Green Roof Plants: A Resource and Planting Guide. Portland: Timber Press.

32

Sörensen, J. & Emilsson, T. (2019). Evaluating Flood Risk Reduction by Urban Blue-Green Infrastructure Using Insurance Data. Journal of Water Resources Planning and Management, 2(145).

Upphandlingsmyndigheten (2018). Olika typer av investeringskalkyler.

https://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/lcc/perspektiv/olika-typer-av- investeringskalkyler/ [07-08-2020].

VaSyd (2017). Åtgärdsplan för Malmös avloppsledningsnät 2017, Malmlö: VaSyd. VaSyd (2019). Vasyd plats för vattnet, Gröna tak.

https://platsforvattnet.vasyd.se/atgard/grona-tak/ [2020-08-03].

Vijayaraghavan, K. (2015). Green roofs: A critical review on the role of components, benefits,limitations and trends. Renewable and Sustainable Energy Reviews, ss. 740-752. Øyvind, H. (2012). Gammel torvtak [fotografi].

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gammel_l%C3%B8e_med_torvtak_p%C3%A5_M aihaugen.JPG [2020-06-21]

Urbangreenbluegrids (2017). Intensive green roofs [fotografi].

https://www.urbangreenbluegrids.com/measures/green-roofs/intensive-green-roofs/ [2020-06-21]

SMHI (2016). Semi-intensiva gröna tak [fotografi].

https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/grona- tak-fordjupning-1.116956 [2020-06-23]

Byggros (2015). Urban värmeö [fotografi]. https://www.byggros.com/se/urban-varmeo- urban-heat-island [2020-06-27]

VaSyd (2017). Åtgärdsplan för Malmös avloppsledningsnät [fotografi] https://www.vasyd.se/-/media/Documents/Informationsmaterial/Vatten-och-

33

Bilagor

Bilaga 1

Colebrook diagram

Bilaga 2

Inställning om gröna tak enkät

Bilaga 3

Scandinavian Green Roof intervju frågor

Bilaga 4

Bonova intervju frågor

Bilaga 5

Figur 4.3 och Tabell 4.6 / 4.7

34

35

43

Bilaga 3

Scandinavian Green Roof intervju frågor

1. Hur länge har ni varit med i branschen?

2. Hur ser de ekonomiska fördelarna ut jämfört med traditionella papptak? 3. Varför tror du att fastighetsägare väljer papptak istället för gröna tak?

4. Vad är de största fördelarna som gör att fastighetsägare väljer att bygga med gröna tak? 5. Hur vanligt är det med gröna tak i Sverige eller specifikt malmö?

6. Hur mycket underhåll krävs det för gröna tak? Extensiva/intensiva

7. Vad kan man göra för att fler fastighetsägare ska välja gröna tak istället för traditionella papptak?

8. Går det att implementera ett grönt tak på en befintlig byggnad med traditionellt papptak? Är det ekonomiskt gynnsamt?

9. Gröna tak har fördelen att minska risken för översvämningar, varför tror du att fastighetsägare ändå väljer traditionella tak?

44

Bilaga 4

Bonova intervju frågor och svar

1. Hur länge har ni varit med i branschen?

2. Har ni byggt med ett grönt tak förut? Isåfall, vad påverkade valet av taket?

3. Kom idén om att bygga med ett grönt tak upp i projekteringen på alla era projekt?

4. Vad är den största anledningen till att ni väljer att bygga med ett traditionellt svart tak och inte ett grönt tak?

5. När ni hör namnet ”grönt tak”, vilka är era tankar om dess fördelar respektive nackdelar?

6. Det är bevisat att gröna tak kan minska risken för översvämningar vid kraftig regn, varför tror du att fastighetsägare ändå väljer att bygga med andra sorts tak?

45

Bilaga 5

Figur 4.3 och Tabell 4.6 / 4.7

46

Bilaga 6

Företag lista

▪ MKB ▪ Trianon ▪ Willhem ▪ Stena fastigheter ▪ Nevsten Fastigheter ▪ Haga Gruppen ▪ Lifra ▪ Kanslihuset ▪ CA fastigheter ▪ Hemsö fastighets AB ▪ Contentus AB ▪ Wihlborgs Fastigheter AB

▪ Henning Persson Förvaltnings AB ▪ Mäklarfirman Nordström AB ▪ Skandia Fastigheter ▪ Akademiska hus ▪ Akelius ▪ Heimstaden ▪ Kungsleden ▪ Hallonqvist ▪ Bonova ▪ PEAB

In document Gröna taks potential - Fastighetsföretagares inställning till gröna tak (Page 34-54)