Den intervjuade har studerat fem år på teknisk högskola. När projektet Röforsbron var aktivt hade den intervjuade samma roll som idag, projektchef och personen har 17 års erfarenhet i branschen. Inom företaget benämns arbetssättet som BIM och personens definition på vad som anses ligga under arbetssättet BIM är ”all information samlat på samma ställe”.
Innan projektet drog igång hade ingen av de inblandade arbetat med BIM och att hoppa in i ett helt nytt arbetssätt var en utmaning. De fördelar arbetssättet gav projektet var framförallt att all information fanns samlat på ett och samma ställe. Den intervjuade anser att tillämpning av BIM framförallt leder till mindre fel i produktionen. Arbetssättet ökar även planeringsmöjligheterna förklarar personen. De nämnda aspekterna ligger till grund för att arbetssättet är ett kostnadssäkert alternativ anser personen. Positivt är också möjligheten att inom projektet få fler parter inblandade med enkla metoder. Inom branschen finns ett stort motstånd till arbetssättet vilket är en utmaning enligt den intervjuade. Främst tros motståndet finnas i förvaltningsskedet där stora förvaltare inte kan ta emot digitala modeller. Förvaltarna kräver därför att handlingarna ska levereras på det traditionella sättet för att kunna hantera informationen. Ytterligare motstånd återfinns i tidiga skeden av projektet. Den intervjuade förklarar att beställarna måste i större grad precisera vad modellen ska användas till samt vilka funktioner som krävs. Personen upplever däremot inte att det finns något motstånd till BIM i produktionen. I framtiden tror den intervjuade att BIM kommer ha en större roll i branschen, däremot finns det en stor utmaning med att arbetssättet inte är komplett ännu. Personen tror på standardiserade format och att göra modeller hållbara över tid är något som behövs för att BIM ska bli en standard i branschen. Angående utbildning inom BIM är personen självlärd och inom företaget bygger det mycket på att lära sig arbetssättet genom att pröva sig fram. Den tillfrågade förklarar att utbildningsdagar fanns på produktionsplatsen för alla involverade. Utöver detta fanns även en beskrivning av mjukvaran som användes i produktionen.
Varför just detta projekt ansågs som relevant att utföras ritningslöst och BIM-baserat byggde enbart på en driven projektledare på beställarsidan. De största utmaningarna enligt personen var att klara av att bygga utan ritningar och istället med hjälp av en modell. Det handlade dessutom inte enbart om att bygga modellbaserat utan målsättningen var även att utveckla ett nytt arbetssätt, vilket var en utmaning. Personen spinner vidare på frågeställningen och ser en utmaning i framtiden gällande hur planering, ekonomi och inköpsflöden ska integreras i BIM. Den intervjuades uppfattning är att det idag är en hög mängd av dubbelarbete mellan de olika skedena.
Som projektchef fick personen lägga mer tid på planering i jämförelse med tidigare icke BIM- baserade projekt, utöver detta var arbetsuppgifterna likvärdiga. Personen berättar att det inte fanns några ritningar på arbetsplatsen men att det däremot producerades ett tiotal produktionsanpassade vyer för vissa detaljer. Företaget ansåg att surfplattor var bästa alternativet vid applicering av modellen i produktionen och tror att en framtida lösning är att modellen finns i yrkesarbetarnas telefoner och att kompletterande material finns utskrivet.
I projektet fanns några nya arbetsroller, som konsekvens av BIM, dels en BIM-samordnare och dels en BIM-koordinator. Att projektet skulle ha dessa roller var kravställt från beställaren men projektchefen tror att rollerna kommer försvinna i framtiden. Överlag var kompetenskraven i projektet annorlunda jämfört med traditionella projekt. Exempelvis var förståelsen för ritningar lönlös och alla involverade var istället tvungna att kunna hantera och förstå modeller. Hur väl de inblandade hanterade det nya arbetssättet varierade med åldern. De yngre hade många gånger
större förståelse för problemen och kunde ställa sig frågan ”Vad är det jag behöver?” och på så sätt kunna ta fram lämplig information i modellen.
Personen nämner att företaget idag har fortsatt att arbeta på samma sätt i liknande projekt och ser det som en självklarhet att arbeta med BIM även om det inte ställs några krav från beställaren. Anledningen är den enorma skillnaden i tillgänglighet av information, förklarar personen. Den intervjuade beskriver det traditionella arbetssättet som svårt och tidskrävande. Personen uttrycker det som att ”man måste leta hela tiden och det är hänvisningar hit och dit” och menar att ett modellbaserat arbetssätt är enklare att förstå. En utmaning med modellen, enligt personen, är dock måtten. Det är möjligt att ta fram mått i modellen men det blir lätt fel, vilket är en av anledningarna till lösningen med produktionsanpassade vyer.
Den intervjuade berättar att eftersom förkunskapen inte fanns hos medarbetarna fick de själva bidra med idéer och personen kände själv sig som en idékläckare. Vidare förklarar personen att arbetssättet underlättade i kommunikationen med kunder och leverantörer då en lättförståelig visualisering kunde utnyttjas med modellen. Intressant upplevde personen även inköp av armering. Där hade alla elementen namngivits och beställningen utfördes på så sätt via modellen. Viktigt poängterar personen är att tydligt visa vad modellen ska användas till, annars blir modellen oanvändbar. Personen förklarar att arbetssättet beror på projektets komplexitet, vilket innebär att det är möjligt att tjäna mer pengar i större och svårare projekt. Byggprocessens delar är identiska i ett traditionellt och modellbaserat projekt, däremot skiljer sig utförandet inom de olika delarna. Avslutningsvis berättar den tillfrågade att inom företaget finns en BIM- trappa innehållande sju steg och skulle denna sättas i jämförelse med den BIM-trappa som består av fyra steg ligger det företag som personen är anställd hos på steg två i dagsläget. Skulle steg tre uppnås finns stora pengar att tjäna och den intervjuade tror det handlar om en mental barriär då den teknik som behövs redan finns tillgänglig.