Intervju nummer två

Intervjun med respondenterna B och C ägde rum den 21 april 2017 i butikens konferensrum. Respondent B är handlare och respondent C är butikschef.

25

Mål och motivation till hållbarhetsarbete

Butiken ser det som en konkurrensfördel att arbeta med hållbarhet. Kunderna ställer högre och högre krav, både sortimentmässigt med krav på ekologiska varor och miljömässigt med förväntningar om att butiken ska vara energismart, enligt respondent B. Att spara på energin blir också lönsamt vilket de märkt när de gjort mätningar på elförbrukningen. Därför vill de byta ut belysningen till LED, men väntar tills tekniken utvecklats. Kvaliteten är för dålig i förhållande till kostnaden än så länge, säger respondent B.

Uppgifter från media om indragna stöd från kommunen till familjer med handikappade barn, är något som personligen upprör respondent B. På grund av detta har butiken valt att eko- nomiskt stödja familjer med handikappade barn och ungdomar som fått sina bidrag indragna.

Målkongruens

Respondent B har uppfattningen om att när ICA Gruppen bygger nya butiker vill de bygga så billigt som möjligt, utan att tänka på att små detaljer kan göra stor skillnad i framtiden. Till exempel när det gäller elförbrukningen, att sätta in strömbrytare med rörelsesensorer, kostar mer i början men blir billigare i längden. Det blir en stor kostnad som butikerna själva får ta om de vill byta ut det billigare alternativet i efterhand, för att bli mer miljövänliga, säger respondent B.

Något som blir motsägelsefullt, enligt respondent B, är att uppmuntra kunden till en nyttigare livsstil och samtidigt så marknadsförs chips i en kampanj. Då tycker respondent B att det är bättre att hålla låg profil när det gäller målet att inspirera kunden till hälsosammare val, annars blir det inte trovärdigt. Att sluta sälja chips är inte ett alternativ, eftersom konsumenterna efterfrågar dem, menar respondent B.

Styrmedel

Respondent B berättar att de beslut som berör deras butik i och med ICA:s goda affärer har fattats av ICA-handlarnas förbund. På ICA-stämman kan handlarna själva vara med och besluta vilka krav som ska finnas på butikerna genom en demokratisk process. De regler som finns kontrolleras inte av ICA Gruppen utan det är andra, externa instanser som kontrollerar butikerna. Det är först om butiken skulle missköta sig och det uppdagas, som ICA Gruppen blir inblandade, enligt respondent B. ICA:s goda affärer diskuteras inte, varken i butiken eller i profilrådet, där hen är med. Det som riktlinjerna har gett är ett tänk om att de aldrig vill göra fel i butiken, vare sig det handlar om personal eller leverantörer. ICA:s goda affärer sitter enligt respondent B i ryggmärgen, i form av en känsla att vilja göra rätt.

De övergripande hållbarhetsmålen för hela organisationen är inget som de känner sig särskilt involverade i utan de sätter egna mål för butiken, säger respondent B. Det fungerar inte så att ICA Gruppen berättar för butikerna vilka mål som satts, till exempel beslutet om klimatmålet. De målen finns att hitta, även om de inte synliggörs särskilt tydligt, enligt respondent C. Det är ingen som kommer ut och säger att nu är det här beslutet taget och då måste ni göra det här, berättar hen vidare.

Ett verktyg som ICA Gruppen erbjuder butikerna är ett egenkontrollprogram, kallat IDE. Det används i dagsläget för säker livsmedelshantering och arbetsmiljöfrågor, berättar respondent

26

C. I programmet finns både riktlinjer och rutiner och det blir enkelt för butiken att följa dessa. ICA Gruppen följer inte upp det som butiken skriver in i programmet, det är bara butiken som ser det och som ansvarar för att det blir rätt, säger respondent C.

Respondent B upplever att leverantörsdatabasen som ICA Gruppen tillhandahåller är till stor hjälp. De litar till fullo på att ICA Gruppen kontrollerat leverantören efter alla de krav som finns om den är med i databasen. Leverantören måste vara godkänd för att få sälja sina produkter i butiken. Kan leverantören inte uppfylla kraven är det ingen som de vill ha något att göra med, säger respondent C.

Hållbarhetsstrategier

Hållbarhetsarbetet i butiken drivs som en process, med undantag för vissa projekt. Framförallt blir det till projekt när det gäller ombyggnader eller energinätverket, men oftast är det i det dagliga arbetet som en löpande process, enligt respondent B. Båda respondenterna tror att hållbarhetsarbetet ger positiva ekonomiska resultat i längden, men de mäter inte några resultat i dagsläget. Det handlar mer om att vara en aktiv spelare på den lokala marknaden och att vara med i samhället, säger respondent B. Historiskt sett har butiken inte marknadsfört sitt hållbar- hetsarbete särskilt mycket, men nu har de börjat göra det mer ofta, berättar respondent C. Det gäller bara att tala om det på rätt sätt, de vill inte att det ska framstå som skryt, fortsätter hen.

Aktiviteter

Butiken har tillsammans med andra butiker i närheten, på eget bevåg, satt ett gemensamt krav att minska sin energiförbrukning med 15 procent de närmsta tre åren. Tillsammans stöttar de varandra och delar med sig av olika tips för att minska energiförbrukningen, berättar respondent C. Inom den region butiken tillhör samarbetar de med andra MAXI-butiker och har regelbundna möten. Där diskuteras bland annat hållbarhet med jämna mellanrum, enligt respondent B. Det handlar främst om det sociala engagemanget där butikerna arbetar mycket tillsammans men även leverantörer diskuteras.