Intervju med Roland Svensson

4.3.6.1 Person & Yrkesroll

Roland Svensson jobbar på Deloitte, han är utbildningsansvarig i Sverige gällande interna kontroller inom den offentliga sektorn. Hans uppdrag är att ta fram utbildningsunderlag och även att åka runt och hålla i utbildningar. Svensson har även ett helhetsansvar gällande utbild-ningen i Svedala och Härryda kommun. På kommunerna ser han till att det utförs

granskning-46

ar och han håller ihop verksamheten inom sitt fält. Svensson har även skrivit fem stycken böcker om intern kontroll. Han jobbar endast med kommuner, landsting och kommunala bo-lag.

4.3.6.2 Syn på de interna kontrollerna

Svensson utförde ett uppdrag på MKB om intern kontroll på företaget mot mutor och korrup-tion. Han berättar att han har ett mycket tydligt minne av uppdraget på grund av att han möt-tes av en stor skylt i entrén som hälsade honom välkommen, Svensson berättar:

”Det är man inte van vid, det händer inte så ofta”

Förutom ett trevligt bemötande så vittnar Svensson om att MKB i varje fall har mycket goda förutsättningar att vara och bli en bra och stabil organisation. Svensson berättar om sin upple-velse av MKB utifrån COSOs ramverk utan att vi har ställt frågan utifrån COSO. Att han be-skriver det på det här sättet visar hur dominerande ramverket är. Det blir även enklare på grund av att diskussionen får givna ramar och alla samtalsdeltagare får en något sånär gemen-sam referensram, vilket är oerhört viktigt när det är subjektiva skeenden som det pratas om.

Svensson anser att vi i Sverige är väldigt duktiga på att bygga system, ta fram riktlinjer och regler.

”Att bygga system är vi absolut världsbäst på i Sverige, det är inte där skon klämmer, det är inte det som är avgörande om man ska lyckas med det här arbetet eller inte”

Svensson lyfter istället fram kontrollmiljö. Han belyser vikten av att lyckas skapa förståelse och acceptans i företaget gällande system, regler och kontroller:

”I min värld är kontrollmiljön den absolut viktigaste komponenten”

Svensson beskriver vidare att MKB har jobbat väldigt omfattande med sin kontrollmiljö. En-ligt honom har MKB bra förutsättningar för att lyckas med sina interna kontroller eftersom att de har funderat kring olika riskfaktorer och hur de ska hantera olika händelser. MKB är även en organisation som har hamnat i blåsväder, tidigare nämnt i presentationen av MKB, avsnitt 4.2. Vi frågar Svensson om hur han ser på utvecklingen kring de interna kontrollerna i offent-lig förvaltning i Sverige under de senaste 20 åren. Svensson tycker att utvecklingen går framåt men att det går alldeles för långsamt. Han gör en jämförelse med flygbranschen, om till ex-empel en motor på flygplanstypen DC10 krånglar och det verkar vara ett fabrikationsfel, då skickas information ut om det här till alla som innehar ett flygplan med samma motortyp:

”Lärandet inom flyget är helt enormt”

Svensson anser att MKB jobbar med riskhantering och interna kontroller på helt rätt sätt. Han jämför med den offentliga verksamheten, vilken inte alls har samma lärande.

47

”Titta inom sjukvården, skolan, äldreomsorgen eller vad det nu är, där tänker man inte så.

Man läser i tidningen att i Umeå hände det, i Östersund hände det, i Lund hände det men man drar inte lärdom av varandra”

Svensson menar istället att:

”Bra intern kontroll handlar om att förändra strukturera, processer och rutiner som inte är optimala, att tänka riskhantering när man tittar på olika skeenden och processer”

Svensson tar upp andra problemområden, bland annat ger han ett exempel där en kommun som Svensson har jobbat med. Kommunen fick betala två miljoner kronor extra utöver över-enskommen taxa gällande leasade bilar, skälet var att bilarna hade missköts grovt. För att komma till rätta med sådana problem och minska slösandet av skattemedel tror Svensson att människorna måste lyckas bli engagerade:

“Det är det som krävs för att åstadkomma resultat, att folk faktiskt bryr sig”

4.3.6.3 Kommunikation kring de interna kontrollerna

Svensson gör jämförelse med sjukvården kring hur man kan tänka gällande kommunikationen i organisationer. Han tar upp patientsäkerheten som exempel. Med en enkel checklista desig-nad av Peter Pronovost, en framstående forskare på patientsäkerhet, så hade antalet dödsfall kunnat halveras per år (Dreifus C. 2010). Dödsfallen förekommer därför att personal som har hand om patienterna inte tvättar händerna, har piercingar och har fel kläder på sig för att bara nämna några exempel. Svensson förklarar vidare att vid en undersökning var undersköterskor jättebra på att följa rutinerna som gäller, sjuksköterskor var bra, AT-läkare är hyfsade och läkare är slarviga med att följa rutinerna. Svensson menar att ju högre upp i hierarkin som du kommer inom sjukhusvärlden, desto sämre blir de på att följa dessa enkla hygienrutinerna. En befogad fråga att ställa är varför det faktiskt är så. Svensson säger att han ofta får till svar att det råder tidsbrist och att det tar för lång tid. Han berättar:

”Man skyller på tidsbrist och det köper jag inte över huvud taget, man vinner tid om man jobbar bra med intern kontroll”

Svensson hävdar att sådana problem är kulturfrågor inom organisationen. I exemplet så kom-mer inte en sjuksköterska ifrågasätta hur en läkare gör. Finns det för mycket strikt hierarki inom organisationen så finns det en risk att felaktigt beteende från personer högt uppsatta i organisationen inte ifrågasätts. Inom organisationer är samtliga individer både kulturspridare och kulturbärare. Svensson menar att tonen mellan personer och beteenden sprids omedvetet och skapar kulturen som finns inom organisationen. Ledningen för MKB har, tillsammans med alla anställda, diskuterat mycket kring olika dilemman i organisationens så kallade värde-ringsverkstäder. Alltså pratat om värderingar, hur personer kan betrakta samma skeende på olika sätt och hur du som anställd har ett stort ansvar som kulturbärare i organisationen. Or-ganisationen måste hela tiden jobba med kontrollmiljön, annars riskerar den att bygga en

ne-48

gativ kultur. Om en anställd inte får reaktioner från ett negativt beteende så kommer den an-ställde fortsätta med sitt beteende.