Intervju med utbildningsgruppen 57

Vilka  var  dina/era  mål  i  projektet?  Vad  låg  till  grund  för  att  de  blev  just  dessa mål? 

Målen  var  densamma  som  projektmålen  och  hans  huvudmål  var  att  utbilda  användarna så att de hade tillräckligt med kunskap när projektet skulle gå  i  drift.     Hur gick utbildningen till? Vad hade ni för mål?    Respondenten berättar att de har något som kallas för ”Kom & Gå” vilket är  deras tidsredovisning. Det är alltså när de drar sina elektroniska stämpelkort  när  de  kommer  på  morgonen  och  när  de  går  på  kvällen.  Den  utbildningen  körde de interaktiv via deras intranät och den finns fortfarande kvar idag.   

Den  andra  formen  av  utbildning  var  allt  ifrån  en  till  fem  dagars  lärarledd  utbildning  med  handledarstöd  ute  i  verksamheten.  Han  berättar  vidare  att  som  de  resonerade  så  behövde  inte  t.ex.  verkstadsoperatörerna  någon  lärarledd  utbildning.  Den  bedömningen  gjordes  då  de  tittade  på  en  datormogen  människa  men  det  visade  sig  att  en  hel  del  inte  alls  var  så  datormogna  som  de  hade  antagit.  Det  var  ganska  många  som  behövde  mer  stöd då de inte kunde genomföra en interaktiv utbildning utan hjälp eller råd.   

Vad pratar vi om för tid, är det sista året som det implementerades? 

Utbildningsperioden  sträckte  sig  från  v.32  fram  till  v.  43.  Det  var  en  stor  utbildningsinsats  och  tanken  med  den  var  att  komma  så  nära  driftstart  som  möjligt. Visst kunde de haft utbildningen under en längre period men det var  två saker som talade emot det. Den ena var att de inte var färdiga så det fanns 

inte  mycket  att  utbilda  i  och  det  andra  var  att  ju  tidigare  de  utbildar  desto  svårare blir det för användarna att komma ihåg det viktigaste inför driftstart.   

Hur  tycker  du  att  kommunikationen  har  fungerat  mellan  de  olika  projektgrupperna? 

Kommunikationen  fungerade  jätte  bra  inom  projektet  och  mellan  delprojekten. Delprojektledarna  hade möten minst en gång i veckan och när  det  var  som  mest  arbete  kring  utbildningsfrågorna  så  hade  ”utbildning”  ett  eget delprojektmöte en gång i veckan. Förutom kommunikation via möten så  använde  de  sig  även  av  e‐post  och  telefon.  Han  nämner  också  att  granskningsgruppen gav deras delprojekt kritik för att de var sena med att få  fram utbildningsmaterial. 

Hur ser du på informationen om projektet till de anställda? 

Respondenten  säger  att  informationen  ut  till  användarna  skedde  via  deras  intranät där det fanns olika publikationer att ta del av. När de började närma  sig huvudutbildningsperioden så visades en informationsvideo i alla matsalar  samt på deras intranät. Den talade om för alla att i höst skulle ett nytt verktyg  införas  och  att  alla  kommer  få  olika  utbildningar  beroende  på  vilket  behov  man hade. 

Tycker du att utbildningen fått tillräckligt stor del i projektet?   

Det  finns  en  mängd  parametrar som  de måste  tas  hänsyn  till  vid  utbildning  t.ex. användarnas tillgänglighet, lärarnas tillgänglighet, budgeten samt övriga  resurser i form av lokaler och infrastruktur. Han berättar att även om pengar  finns för att köpa utbildningstid  så är det inte säkert att det går att undvara  den tiden pga. produktionsleveranser som måste hållas osv. Problemet är att  bemanningen  är  så  ”just  in  time”  så  det  är  svårt  att  ersätta  folk  som  är  på  utbildning och då kan det leda till andra effekter i verksamheten. 

Respondenten säger att det inträffade något ovanligt ur deras perspektiv och  det  var  att  det  kom  fler  på  utbildning  än  de  som  var  kallade.  Användarna  trodde de behövde gå fler kurser än vad de var i behov av så då tog de med  sig  extra  personer  till  kurserna.  Så  länge  det  fanns  stolar  så  var  det  inget  problem men han nämner att ibland blev det riktigt trångt i lokalerna. 

Ur ett utbildningsperspektiv så skulle han gärna vilja haft lite mer utbildning.  De  är  något  de  också  har  märkt,  att  utbildningen  inte  räckte  till  då  de  i  efterhand  har  fått  utbilda  vissa  grupper.  Tittar  han  däremot  på  det  hela  ur  företagets perspektiv så tycker han att det upplägget de hade var tillräckligt. 

Han säger att det är först när användarna fått jobba i systemet och förstått vad  det är de ska göra som de vet vad de ytterligare är i behov av. Hade det då  funnits pengar över så skulle han velat använda dem där.    Hur mycket resurser fanns tillgängliga för utbildning?    Han tar upp tillgängligheten av kurslokaler som den springande punkten. För  så länge det inte fanns lokaler så spelade det ingen roll hur många lärare som  fanns tillgängliga. Sedan kom tillgängligheten av lärare som en annan punkt  för de hade diskuterats att köra kurser kvällstid. Problemet var att lärarna var  samma  personer  som  skulle  systemtesta,  verifiera,  utveckla  och  skriva  processbeskrivningar i delprojekten. De var ju tvungna att ha ledigt då de inte  kunde jobba sju dagar i veckan. 

Hur  anser  du  att  projektet  fungerade?  Positivt/negativt  under  genomförandet? 

Respondenten  tycker  att  med  tanke  på  omfattningen  av  projektet  och  den  långa  tidsperioden  så  fungerade  det  övervägande  positivt.  Han  nämner  att  visst blev de oense om saker i projektet med det var aldrig så att de inte löste  det. Så han tycker det har fungerat jätte bra. 

Uppnådde delprojekt utbildning sitt syfte? 

Han  svarar  ja  på  frågan  och  tycker  att  de  lyckades  ge  användarna  förutsättningarna samt möjligheterna att inhämta kunskap. Sedan hänger det  väldigt mycket på individen, människan att ta tills dig det eller inte. Det går  inte  att  styra  om  de  inte  använder  sig  av  kontrollmekanismer  som  t.ex.  ”klarar du inte provet så får du inte lösenord till systemet”. Men det var ingen  metod de valde att använda sig av.