I detta kapitel sammanfattas datainsamlingen från intervjuerna.
4.3.1
Planering och kommunikation
Planering är A och O i ett projekt för att kunna effektivisera verksamheten och
produktionsprocessen. Både platschefen och arbetsledare tycker att det är viktigt med
planering för att inte stöta på sporadiska problem och lösningar. Oftast när ett arbete är dålig planerat och projektet stöter på ett problem är det dessa tillfälliga lösningar som är väldigt kostsamma och dyra.
På frågan om hur bygglogistiken fungerar i detta projekt så svarar platschefen att allt kan alltid förbättras och effektiviseras. Eftersom projektet är beläget i storstadsmiljö och större del av entreprenadområden är bebyggt, ska projektet logistikplaneras för att beakta den befintliga infrastrukturen och det gamla systemet av vatten-, EL- och optoledningar. Byta det gamla ledningsnätet mot det nya.
”Allting ligger här redan och vi ska byta ut det gamla mot det nya systemet. Vid ombyte av systemet ska det gamla transporteras bort samtidigt ska det befintliga systemet var ingång. Det är också viktigt att veta vilka delar som ska göras först och vilka delar som ska göras senare” säger platschefen.
Dock anser platschefen att hålla biltrafiken igång under produktionen har krävt mest logistikplanering. Den trafikerade tvåfiliga Johanneshovsvägen som löper genom
Årstastråkets (Etapp 1) arbetsområde behöver vara igång hela tiden utan att störa den intill liggande trafiken men framförallt att produktionen inte blir sårbar av trafikstörningar. Platschefen tillsammans med projektledningen har varje måndagsmorgon ett
veckoplaneringsmöte där de går genom veckans arbete och tre veckor framöver. Under mötet diskuteras noggrant vad alla ska göra och vilka dess arbetsuppgifter är samt föra
anteckningar om externa händelser som berör produktionen, exempelvis om vilket arbete som utförs av underentreprenör och sidoentreprenör. Även varje torsdagseftermiddag hålls ett produktionsmöte för att planera veckans jobb ytterligare. Dessa möten bidrar till att risken för att projektet stöter på oplanerade problem minskas.
Vidare säger platschefen att god planering utgör grunden för bra kommunikation inom projektet, så väl internt som externt. Kommunikation inom det egna företaget fungerar smidigt och bra. Arbetsledaren säger att kommunikationssättet som används för att
kommunicera mellan de olika aktörerna på byggarbetsplatsen är oftast genom telefon medan det används comradio system mellan lastbilschaufförerna. Platschefen säger att extern
kommunikations sätt exempelvis med beställaren sker genom byggmöten en gång i månaden. Under mötet presenterar platschefen tillsammans med projektledningen det utförda arbetet för beställaren och på så vis erhålls öppen och god extern kommunikationssätt.
4.3.2
Transport och materialleveranser
Svaret från intervjuerna tyder på att både det interna och externa material leveransen fungerar bra.
Just-In-Time leveranser är ett sätt att hantera materialflödet på byggarbetsplatsen. Metoden bygger på att leverera rätt vara i rätt kvantitet i rätt tidpunkt. Detta skapar de rätta
förutsättningar för att effektivisera produktionsprocessen. Men alla projekt är olika och har olika förutsättningar. Även om platschefen håller med om att det hade varit bättre med Just- in-Time leveranser så är detta ändå inte möjligt i detta projekt. Arbetsytan som finns
tillgängligt i projektet utnyttjas istället av maskiner och yrkesarbetarna och det gör att inte finns någon plats för att kunna hantera Just-In-Time leveranser. Istället utnyttjas
upplagsplatser för att kunna hantera externa materialleveranser och ge projektet möjligheten att utnyttja intern Just-In-Time leveranser. Oftast är det en lastbil som gör kortare vändor mellan produktionsfronten och upplagsplatsen som levererar material allteftersom till produktionen. Färre bilar i cirkulation på byggarbetsplatsen minskar risken för förseningar och störningar samt ökar framkomligheten. Svaren från intervjuerna tyder på att
framkomligheten i projektet är bra, just på grund av att det finns färre lastbilar i cirkulation. Möjligheten att ha och utnyttja intern Just-In-Time leveranser är också betydligt säkrare och effektivare system som inte påverkas av externa förseningar av materialleveranser.
Varje dag klockan 13.00 beställer arbetsledaren lastbilar till dagen efter, för antingen transportera bort eller hämta in nytt material från Gladökvarn exempelvis. För att
kontrollera att rätt material och mängd har levererats till projektet används checklistor av arbetsledarens för att kontrollera om rätt material och mängd har kommit.
Bergschakt från produktionsfronten transporteras direkt ut till Gladökvarn för nedbrytning och på så vis behöver inte materialet mellanlagras på upplagsplatsen. I returresan
transporteras även material tillbaka till projektet, vilket är ett effektiv och miljösmart transportsätt.
4.3.3
Slöseri
Andelen slöseri inom byggbranschen är väldigt högt. Oftast beror det på omedvetenhet om vilka aktiviteter som tillför mervärde för kunden och vilka som inte gör det. Icke-
värdeskapande aktiviteter är de aktiviteter som inte tillför något mervärde för kunde och ska därför helst elimineras för att erhålla högre effektivitet. Icke-värdeskapande aktivitet som finns i detta projekt är all väntetid. Svaret från intervju tyder på att det rådde delade
meningar. Platschefen ansåg att det råder mycket väntetid vid produktionsfronten då mycket material är under förflyttning. Detta kan ibland förhindra produktionen eftersom materialet måste flyttas för att produktionen ska kunna fortsätta. Platschefen menar även att det nödvändigtvis inte behöver vara att materialet står i vägen utan det kan också vara tekniska fel så som en grävmaskin inte fungerar eller lastbilen har fått motorstopp. Arbetsledaren ansåg däremot att det rådde långa väntetider när lastbilarna var iväg och bortkör eller hämtar material från Gladökvarn. Under denna process gick cirka 1 h/dag förlorad.
Andelen materialspill som förekommer i detta projekt är förhållandevis väldigt små. Platschefen förklarade att det är mer vanligare med materialspill i byggprojekt än i anläggningsprojekt eftersom i bygg är det mycket mer byggmaterial och arbetsverktyg inblandade. I detta projekt finns det inte många olika materialtyper heller vilket gör att andelen materialspill är oftast väldigt små och ibland försumbar.
”Exempelvis har vi köpt 540 meter stålrör och där kanske vi har slängt 2 meter, vilket är under 0.5 %. Likadant gäller det för asfalten, där spiller vi inte heller så mycket av kontra den totala volymen” förtydligar platschefen.