Intervjuer genomfördes med konservatorer från fyra olika konserveringsa-teljéer; Västsvensk konserveringsateljé (SVK), Acta, Auxilia och Lunds His-toriska museum (LUHM). Urvalet gjordes utifrån dels konserveringsateljéer som under ett flertal år tagit externa uppdrag, dels geografisk spridning. Kontakt med de fyra konserveringsateljéerna togs inledningsvis per mail då också frågeformuläret skickade med. Samtliga ställdes sig positiva till att bli intervjuade. Tre av intervjuer genomfördes per telefon och ett i form av ett möte. Samtalen pågick i 30-60 minuter och utfördes under perioden
12 till 22 oktober.
Sammanfattning intervjuer konservatorer Kontakt med undersökare inför en undersökning
I vilken mån undersökare inför upprättande av undersökningsplan tar kon-takt med en konservator skiljer sig både avseende typ av undersökning, om den aktuella undersökningen är föremål för ett anbudsförfarande eller ett direktval och i vilket län undersökningen kommer att utföras. Konservato-rerna vid Acta och Auxilia blir i princip endast kontaktade i samband med slutundersökningar och då främst de som är föremål för ett anbudsförfa-rande. Konservatorerna vid LUHM menade att det finns skillnader mellan undersökare i hur och när kontakt med konservator tas. I Västra Götaland kontaktas SVK alltid av undersökarna då det är frågan om för- och slutun-dersökningar, medan kontakten inför undersökningar i andra län varierar både beroende på typ av undersökning och undersökare. I vissa län är det mer vanligt att undersökarna tar kontakt först efter avslutat fältarbete. Enligt SVK går skillnaderna mellan länen tillbaka på vad länsstyrelsen har angett i förfrågningsunderlaget. Acta anser att länsstyrelsen allt oftare efterfrågar en konserveringsbudget i förfrågningsunderlagen.
Kontakten med undersökarna sker enligt flertalet konservatorer huvudsakli-gen per mail, även om förfrågningar per telefon också förekommer. Oftast i form av ”vad kostar det att konservera fem järnföremål?”. Underlagsmaterial som förslag till undersökningsplan eller länsstyrelsens förfrågningsunder-lag skickas sällan med utan kommer konservatorn till del först om han/ hon efterfrågar dessa handlingar. Bara konservatorerna vid Acta har varit delaktiga i utformningen av de fyndstrategier som ska ingå i undersök-ningsplanerna.
En återkommande uppfattning bland de intervjuade konservatorerna är att undersökarna är återhållsamma vad gäller kostnader för konservering på grund av rädslan att inte bli tilldelade undersökningar och då främst de som är föremål för ett anbudsförfarande.
På frågan om i hur stor andel av uppdragen konservatorerna för en dialog kring vad som ska konserveras svarar samtliga konserveringsateljéer mellan 80–90 %.
Kontakt med undersökare under pågående undersökning
Konservatorerna svarade samstämmigt att det sällan förekommer någon kontakt med undersökarna under pågående fältarbete. Ibland meddelar undersökaren att undersökningen påbörjats och vid enstaka tillfällen blir konservatorerna tillfråga om att komma ut exempelvis för att ta hand om något speciellt föremål. Endast cirka 5-10% av de undersökningar som man offererat konserveringskostnader för har konservatorerna sedan besökt under pågående fältarbete. Undantag finns dock och såväl SVK som Acta har haft konservatorer som kontinuerligt deltagit i fältarbetet i samband med större slutundersökningar.
Kostnader för konservering
Den generella bild som konservatorerna ger är att om det finns en konserve-ringsbudget så utnyttjas den så gott som alltid. I något enstaka fall kan bud-geten vara större än konserveringsbehovet, men det normala är att budbud-geten snarare är för liten vilket leder till att alla fynd med konserveringsbehov inte blir konserverade. En anledning till de otillräckliga budgeterna är enligt SVK att undersökaren gjort en felaktig bedömning av förväntade fyndmängder i samband med upprättandet av undersökningsplanen. En felaktig uppskatt-ning spelar mindre roll om det rör sig om ett litet fyndmaterial, men får långtgående konsekvenser vid stora fyndmängder.
I vissa fall kan undersökaren omfördela pengar inom ramen för undersök-ningens budget så att ytterligare medel kan tillföras konservering. Acta anser, trots otillräckliga budgetar, att situationen för konservering nu är bättre än tidigare i och med att det nu oftast finns en konserveringsbudget, även om det är liten. Auxilia är av en annan mening och anser att den generella trenden är att det konserveras allt färre fynd.
Urval och prioriteringar
Enligt flertalet konservatorer gör undersökarna själva initialt ett urval och vissa prioriteringar innan fyndmaterialet förs till konserveringsateljén. Even-tuella ytterligare urval/prioriteringar görs sedan i dialog med konservatorn. Även här finns dock skillnader mellan hur olika undersökare agerar, till om med skillnader mellan projektledarna hos en och samma undersökare. Endast SVK deltar mer regelbundet vid de inledande diskussionerna kring urval och prioritering, vilka ofta inbegriper röntgen av metallföremål. Trots att flera av de övriga konservatorerna förespråkar röntgen för att bestämma fyndens bevarandestatus görs av kostnadsskäl vanligen endast en okulär bedömning.
Ingen av konservatorerna vet exakt vad som händer med de fynd som priori-teras bort, men den allmänna uppfattningen är att de kasseras. Konservatorn på Auxilia ställer sig också frågande till hur fynden dokumenteras innan de kasseras.
Kontakt med länsstyrelsen
Ingen av det intervjuade konservatorerna har blivit kontaktade av någon länsstyrelse i samband med att de ska upprätta ett förfrågningsunderlag. Övriga synpunkter
Konservatorerna på Acta anser att kontakten mellan undersökare och kon-servator blivit allt bättre. Dialogen har ökat och undersökarna är numera öppna för de förslag som konservatorn för fram. Konservatorn på LUHM efterfråga en ökad dialog med både undersökare och länsstyrelse och sam-manfattar med att säga ”allt har numera att göra med pengar”.
Intervjufrågor till konservatorer
Fråga 1. Har ni blivit kontaktade av undersökare inför att de ska upprätta en undersökningsplan ? Om ja, i samband med vilken typ av undersökning? vilken typ av uppgifter vill undersökaren ha? vilken typ av underlag har ni fått från undersökaren? i hur stor andel av uppdragen har ni haft en dialog kring vad som ska konserveras?
Fråga 2. Har ni haft kontakt med undersökaren under undersökningens genomförande? Om ja, i samband med vilken typ av undersökning? i hur stor andel av de uppdrag som ni har offererat?
Fråga 3. I vilken mån har de konserveringskostnader som funnits med i undersökningsplanen utnyttjats? Har medlen enligt er uppfattning varit tillräckliga för att konservera de fynd som har haft konserveringsbehov? I vilka fall har de varit otillräckliga?
Fråga 4. I vilken mån har ni varit delaktiga i eventuella urval/ prioriteringar av vilka fynd som ska konserveras?
Fråga 5. Har ni blivit kontaktade av länsstyrelsen inför upprättandet av förfrågningsunderlag? Om ja, i samband med vilken typ av undersökning? hur många gånger?