I vår metod presenterade vi de intervjuade pedagogerna, men vi vill även här göra läsaren uppmärksam på vilken verksamhet de arbetar i: Susanne och Stina arbetar på Solstrålens Förskola. Karin arbetar på Kaprifolskolan.
6.6.1 Hur pedagogerna arbetar tematiskt
Susanne svarar att de arbetar med sagan som tema.
Stina svarar att sagan är en röd tråd i allt de gör. De arbetar utifrån en upplevelsebaserad
inlärning, att man börjar med en upplevelse och tar lärandet därefter. Stina säger även att när man läser böcker får man bearbeta det på avdelningen, genom att barnen får möta
handdockor, sagofigurer och där blir även leken och lustfylldheten viktig. Sagan blir alltså metoden för att uppnå alla målen i läroplanen.
Karin talar om att de koncentrerat sitt tema sagor, till en dag i veckan och att all personal
i arbetslaget i årskurserna 0-1-2 är delaktiga. Hon säger också att varje pedagog gör lite vad den vill av temat i sin barngrupp. På temadagarna är barnen på tre olika stationer, med fyra veckor på varje station. Den fjärde gången är det uppvisning, syftet med tvärgrupper är att ruljansen skall ske långsamt så att det inte blir ryckigt och otryggt för barnen.
6.6.2 Fördelar och nackdelar med arbetssättet
Susanne anser att huvudsyftet med att arbeta med teman eller sagan är att man får en röd tråd
i allt man gör. Det blir begripligt för barnen, de ser den röda tråden lätt med sagans hjälp, och det är ett väldigt bra användningssätt. Med sagans hjälp kan vi få in allting som finns i
läroplanen och sagan blir ett redskap för att få med allt. Det är inspirerande för barnen och för oss vuxna. Det negativa är att det ibland kan vara lite väl vuxenstyrt och det är då viktigt att vara lyhörd att även haka på det som kommer ifrån barnen själva.
Stina kan inte komma på några negativa aspekter. Men hon tycker att de positiva
aspekterna är att barnen får en låtsasdimension, vilket innebär att barnen får fantisera och leva sig in i en annan värld. Hon tror att barnen genom detta arbetssätt kommer att bli kreativa problemlösare i framtiden och att man genom arbetssättet sagan kan lyfta fram de sociala aspekterna.
Karin tycker att för barnen är den stora vinsten att få vara i en ny gruppkonstellation och att
de får träffa fler pedagoger. Det som är negativt är att de barn som har svårt att klara frihet i vanliga fall har svårare att klara detta nu också fast både och för när man kommer i en ny gruppkonstellation brukar de skärpa sig. Nackdelarna tycker Karin är pedagogernas olika avtal. Viljan att samarbeta är större än möjligheterna, men man tror ofta att det är tvärtom. Det ges inte riktigt utrymme för att viljan ska få rum.
6.6.3 Hur man kan integrera olika kunskapsfält i ett temaarbete
Susanne berättar att när hon började arbeta på förskolan sa hennes rektor att huvudsaken är
att hon tänker sagan som en röd tråd i allting hon gör. Susanne berättar att hon har matte, miljö och naturkunskap som sina huvudämnen. Susanne kan inte tänka sig något kunskapsfält som är svårt eller som inte skulle kunna gå att få med i sagan.
Stina talar om att handdockorna kan ha olika problem som barnen kan lösa och att barnen
då tränar problemlösning och kreativitet. Vidare säger Stina att det också handlar om att få in det kognitiva tänkandet såsom matematik. Hon tycker inget var svårt att få med men att det som är abstrakt som till exempel teknik och naturkunskap ofta glöms av, men att de dem senaste åren fått in det bra.
Karin tycker att ett tematiskt arbetssätt med sagan är oändligt och att bilden blir väldigt
naturlig. Karin talar också om att det är svårt att tydliggöra kopplingen till kunskapsfältet eller det man gör till själva det specifika kunskapsändamålet, tillexempel vad har ni lärt er nu? Här menar Karin att man kanske får ett annat svar än vad man förväntat sig som till exempel det var kul att måla. Karin säger också att det var fysik, kemi och no som är de kunskapsfält som inte är helt självklara att få med.
6.6.4 Hur man kan tillgodose alla barns behov i ett temaarbete
Susanne lyfter vikten av att utgå ifrån barngruppen och dess behov. Hon menar att man med
sagans hjälp kan lyfta problem som råder i barngruppen, genom att vara observant och
reflektera över vad som sker kan man bli medveten om vad som händer bland barnen. Hon ser sagan som ett hjälpmedel. Ett annat verktyg är handdockan som man kan belysa problem med genom att diskutera dockans känslor och upplevelser, för att sätta igång tankebanor hos barnen.
Stina tycker att det är lätt att få med sig alla barn, men tillägger att hon alltid arbetat med
homogena barngrupper. Stina och arbetslaget använder varje barns individuella
utvecklingsplan för att se vad varje barn behöver och hon ser sagan som en metod att arbeta utifrån. Att möta varje barn är en annan sak som Stina poängterar, men hon förklarar då att ”rättvisa inte är att alla barn får lika mycket utan att vissa behöver mer för att få lika mycket”.
Karin betonar vikten av att skapa goda gruppkonstellationer, där alla barn får utrymme.
Hon förklarar att pedagogerna på skolan är duktiga på att lägga en ganska låg lekfull nivå på undervisningen, för att alla skall kunna vara med på sitt sätt. Vidare förklarar Karin att hon finner det lättare att ge varje barn vad han/hon behöver när de arbetar tematiskt i klassen, då tiden inte är lika begränsad.
6.6.5 Hur pedagogerna skapar struktur i sitt arbetssätt
Susanne tycker att, jobba med sagan blir tydligt i sig för att den innehåller en röd tråd. Hon
säger också att sagan hjälper oss att hålla en tydlig struktur och ram samt att fånga barnen.
Stina tycker att de har mycket rutiner och väldigt mycket struktur fastän de är fria i
fantasin, inom strukturen. Stina säger också att det säkert finns de som tycker de har för mycket struktur, men att struktur för dem verkligen är förenligt med det här arbetssättet.
Karin tror att de har en ganska tydlig struktur, hon sa även att allt är relativt och sedan är
många vuxna kan det bli lite olika budskap till barnen, men hon trodde ändå att det var tydligt för barnen vad de skall göra och vad som förväntas av dem.
6.6.6 Hur pedagogerna skapar kontinuitet i verksamheten samt för barnens lärande och utveckling
Susanne berättar att pedagogerna på förskolan har olika ansvarsområden men att hon
ansvarar för att sagan skall finnas i den vardagliga miljön. Hon tycker även att det är viktigt att huvudboken som de läser har en röd tråd för att det ska bli begripligt för barnen. Hon poängterar att genom att temat finns i vardagen, att de tar upp det hela tiden och erbjuder lekmiljöer skapas den röda tråden och kontinuitet.
Stina säger att barnen behöver känna att det finns en röd tråd i deras vardag, eftersom
boken de arbetar kring har en central plats går de hela tiden tillbaka till den. Hon menar även att barnen nästan får det automatiskt och förstår det själva och genom att uppleva saker så får de den röda tråden.
Karin talar om att barnen tydliggör för varandra när de den fjärde veckan visar upp för
varandra vad de kommer att göra vid nästa station. Hon poängterar också att sagor är tydliga för barnen.
6.6.7 Dokumentation av barnens lärande och utveckling
Susanne dokumenterar i form av portfolio, och en aktivitetspärm som alltid finns tillgänglig
för barnen. I portfoliopärmen är det inte så mycket sagan utan mer barnens eget lärande, däremot finns sagan i aktivitetspärmen. Denna pärm beskriver Susanne som väldigt levande, och hon säger att barnen själva brukar plocka fram den för att titta, minnas och skratta. I pärmen beskrivs vad som hänt, utan några egentliga värderingar och Susanne förklarar att pärmen skall vara en påminnelse för barnen om vad de gjort, för att de skall kunna reflektera över vad de varit med om.
Stina berättar att dokumentering av det enskilda barnets utveckling och lärande görs
genom den individuella utvecklingsplanen. Barnen har även en portfoliopärm där deras utveckling dokumenteras, med syfte att uppmärksamma dem på sitt eget lärande. Sedan talar hon om att de har barngruppens upplevelser dokumenterade i en pärm, vilken man kan man titta i tillsammans med barnen.
Karin menar att det hon registrerar dagligen blir en form av dokumentation. Karin
poängterar att det flyter lite in i det vanliga och hon förklarar att de i arbetslaget
kommunicerar väldigt mycket när det gäller specifika barn, när man uppmärksammar något speciellt. Vidare förklarar Karin att föräldrarna bjudits in då de haft en teaterföreställning samt en vernissage då de ställt ut och satt upp allting barnen gjort. Det har även förekommit att de samlat barnens arbeten i en mapp.
6.6.8 Hur pedagogerna och arbetslagen väljer ut saga/sagor
Karin (personlig kommunikation, 2006-12-19) säger att det är viktigt att utgå från en saga
som man själv är förtrogen med och har fastnat för. Enligt henne är det viktigt att sagan innehåller humor, de klassiska sagopoängerna, såsom tretalen, samt att man utgår från en saga som är tydlig för barnen.
Stina (personlig kommunikation, 2006-11-20) berättar att arbetslaget väljer ut sagan efter
en rad olika kriterier, såsom om sagan har innehållsrika bilder, fantasifullhet som kan inspirera barnen, många olika karaktärer som barnen kan identifiera sig med, ett neutralt genusperspektiv, flera olika miljöer samt ett rikt språk.