Intervjuerna i relation till den faktiska produktionstakten

Vi kan se att de intervjuade tjänstemännen är medvetna om vad deras arbetsroll innebär som handläggare på föräldrapenningsenheten. Med svar på frågor om vad arbetet innebär fick svar i följd med detta svar:

“Jag behandlar frågor om föräldrapenning, betalar ut föräldrapenning och handlägger föräldrapenning.” (citat individ 4)

Det visar på en inom organisationen tydlighet och klarhet i själva arbetsrollen. Men sedan på frågor som relaterade till vad deras arbetsroll och deras handlade innebar, kunde vi se

tendenser till att svaren var begränsade till inom organisationen, många av våra frågor som rörde deras syn på deras egna och organisationens handlingsutrymme förklarande

tjänstemännen relaterade till bristen på tid.

Trots att båda grupperna av tjänstemän besitter kritik gentemot föräldrapenningsenheten på försäkringskassan, är de yngre tjänstemännen inte motstridiga och missnöjsamma på samma sätt som de äldre tjänstemännen som arbetat en längre tid. Det visade sig som i frågor rörande deras egen syn på hur styrningen lyssnade till deras åsikter, där de yngre var mer förklarande och ursäktande till den möjliga bristen på hänsynstagande från styrningens sida. Medan de äldre tenderade till att säga mer rakt på sak att styrningen lyssnar och bryr sig helt enkelt inte om dem.

De äldre tjänstemännen betonar vikten av ledighet och att inte få beordrad övertid är den främsta motivationen för att utföra sitt arbete. Vi kan här se tydliga kopplingar mellan variationen i de förklarande egenskaperna och den faktiska implementeringstakten.

5.Slutsatser

I detta kapitel relateras studiens slutsatser till studiens syfte och forskningsfrågor.

Efter vår genomförda undersökning kan vi se hur viktigt det är för att en implementering av beslut ska bli lyckad krävs det att styrningen är väl medveten om myndighetens begränsningar och resurser. Vi har genom vår studie försökt urskilja några av de förklarande egenskaperna som vi tror kan ha betydelse för en lyckad implementering. Om vi ser till den första kategorin av förklarande egenskaper, förstå. Kan vi se att de tjänstemännen vi intervjuade var väl införstådda med hur besluten som rörde det dagliga arbetet fungerade. Dock var dessa väl begränsade till just den berörda enheten och något större perspektiv visades inte tendenser till. Ett annat viktigt steg som vi tog upp i vår analysmodell var styrningens ansvar samt

uppföljning av besluten, denna problematik var svår att få fram genom våra intervjuer. Men när vi frågade tjänstemännen om hur de själva upplevde att styrningen tog tillvara på deras synpunkter för den fortsatta verksamhetsutvecklingen fick vi svar av så ej var fallet i flera av våra respondenters svar. Ett flertal av de intervjuade kände inte alls att styrningen tog tillvara på deras åsikter.

Under den nästkommande kategori av förklarande egenskaper som är kunna, såg vi tendenser på att det rådde en enighet om att det egna handlingsutrymmet var begränsat eller knappt existerande. Återigen kom flera av våra intervjuade tjänstemän in på att den orsakande faktorn till detta - att det berodde på bristen av tid.

Den sista kategorin av förklarande egenskaper som vi har studerat är vilja, under denna kategori av frågor kunde vi finna en minst sagt varierande lojalitet gentemot organisationen och dess styrning. På frågor av mer motivationsfokuserande karaktär kunde vi se att

tjänstemännens svar tenderade till att ge emot styrningens arbetsmål. De menade på att egentligen borde kvalitet gå före kvantitet, dock var fallet inte detsamma i verkligheten. Där bristen på tid gjorde att de tvingades till att arbeta undan ärendena så fort som möjligt och det ibland till kvaliteten på ärendenas nackdel.

Det som vi kunnat avläsa när vi jämfört attityderna i våra intervjuer med

tjänstemännens på försäkringskassan och dess produktionstakt så ser vi två särskilt utmärkande grupper på föräldrapenningenheten.

Den ena gruppen som består av unga, antingen nyutexaminerade eller studenter som är karriärlystna. Denna grupp är mer accepterande och har en större förståelse för myndighetens brister. Visserligen påpekar de saker som de skulle vilja se förbättringar av, men det är ingen anledning för de att vara motstridiga och producera lägre. De vill istället visa framfötter och producerar gärna mer och effektivare.

Den andra gruppen består av äldre tjänstemän som arbetat på försäkringskassan en längre tid. De har inga direkta mål med sin karriär, utan finner sig i situationen som den är. De har en tendens att vilja klaga mer och ser gärna att arbetsbördan och övertiden minskar.

För att knyta an till studiens utgångspunkt så kan vi se att Lundquist förklarande egenskaper

förstå, kunna och vilja, har olika stor inverkan på implementeringstakten av beslut hos

tjänstemännen (Lundquist 1992). De mest utmärkande egenskaperna som gynnar en lyckad implementering och därmed en ökad implementeringstakt, är av lojalitet och

motivationsinriktad karaktär. En positiv inställning till arbetet och arbetsplatsens styrning gynnar även produktionstakten. Vidare kan vi också se att gruppen av tjänstemän som hade en högre produktionstakt, tenderade också till att ha större kännedom om beslut och de ansåg sig själva ha en viss grad av eget handlingsutrymme. Tillskillnad från gruppen tjänstemän med lägre produktionstakt som hade lägre kännedom om styrningens beslut och dess

konsekvenser: Denna grupp upplevde också att de hade ett mer eller mindre obefintligt eget handlingsutrymme.

De slutsatser vi då kan dra av ovan förda resonemang är att vilja är mer avgörande än kunna och förstå i detta sammanhang. Detta då kunna och förstå inte har någon direkt koppling till implementeringstakten som vi kan se utifrån våra intervjuade respondenters svar samt de inhämtade produktionsrapporterna. Med andra ord förklarar förstå och kunna, vilja som i sin tur förklarar implementeringstakten.

Förstå, KunnaVilja  Förändrad implementeringstakt

6. Diskussion

I detta avslutande kapitel kommer vi att reflektera över det vår undersökning lett fram till. Vi kommer även att avsluta med en kort reflektion om möjlig vidare forskning inom området.

En aspekt värd att tillägga är att tjänstemännens förstå, kunna och vilja drivs tills stor del av interna konsekvenser av vad vi kan döma i denna studie. Dock saknas det en uppfattning om mer samhälleliga problem som kan uppstå om föräldrar inte får utbetalt sin föräldraförsäkring i tid. Synen på att föräldrarna faktiskt är beroende av den föräldrapenning som är deras lön ska betalas ut verkar högst vag. Det råder alltså en viss förståelse för de individuella konsekvenserna, men något större utrymme för övergripande konsekvenser av styrningens innebörd tycks vara måttlig.

Som vi har kunnat se har svaren inte varit helt förvånande, det är mer eller mindre allmänt känt att offentliga verksamheter pressas av både beslut från högre instanser samt begränsade resurser i form tid samt ekonomiska och materiella resurser.

För att återigen rikta uppmärksamheten mot studiens teoretiska utgångspunkt, nämligen de förklarande egenskaperna förstå, kunna och vilja. Så har vi kunnat se att dessa tre

egenskaper är av olika stor vikt när det gäller en och samma enhet, som fallet var i denna studie.Vilja är den egenskap som är av störst betydelse för hur utfallet av en

implementeringsprocess ser ut, därefter har vi kunna och förstå.

Vad som skulle vara intressant att studera i en kommande studie, vore att studera ett större antal tjänstemän. Förslagsvis i form av att jämföra olika enheter inom försäkringskassan alternativ jämföra olika myndigheter nationellt. Detta för att se om denna trend som vi kunnat finna på vår valda enhet även återfinns på andra enheter eller om den var speciell just för vår valda enhet. Samt om egenskapernas innebörd och betydelse för

implementeringstakten kan tänkas variera mellan tjänstemän inom olika myndigheter?

7. Referenser