1. Hur många andraspråkselever brukar du ha i klassen?
2. Vad har du för utbildning? Har du varit med om någon särskild fortbildning, som varit bra för din kompetens att vara lärare för andraspråkselever? Vad fick du lära dig då?
3. Vilka särskilda kompetenser känner du ett behov av för egen del när det gäller andraspråkelevers situation?
4. Hur bra är personalen på din skola på att driva fortbildning och utvecklingsa bete som gäller andraspråkselevernas situation? Kan du ge exempel?
5. Kan du beskriva samarbetsformerna i lärarkåren och hur de fungerar för din pro- fessionella förmåga? Lärarlag, ämnesgrupp? Hur vanligt är det att lärare samar betar tätt ihop om undervisningen? Hur gör man då?
6. Vad skall man som lärare särskilt tänka på när man anpassar undervisningen till elevernas behov? Hur anpassar du undervisningen för att inkludera alla elever i undervisningen? Finns det särskilda metoder, förhållningssätt?
7. Hur använder du miljöer utanför klassrummet för att utveckla eleverna språk?
8. Hur följer du elevernas kunskapsutveckling? Är det något man särskilt måste tänka på när det gäller andraspråkseleverna?
9. Vilka resurser finns att tillgå i ert arbete, som särskilt tillgodoser andraspråks levernas behov? Vilka resurser råder det särskilt brist på? (material, tid, lärar
kompetens, stöd, etc)
10. Finns det möjlighet att skapa nya pedagogiska verktyg för att gynna språkutveckling och för att fler elever uppnå de nationellt satta målen? Vad bör de verktygen handla om?
Bilaga 2: Enkätfrågor
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Enkät, ht 2016.
Göteborgs universitet
En enkät om andraspråksundervisningen och dess villkor på skolan
Enkäten kommer att användas i en studie av två skolors arbete med andraspråksundervisning. Ditt deltagande är anonymt och enkäten behandlas konfidentiellt av oss. Resultaten skall bara användas som c-uppsats i vår
utbildning och i forskningssyfte av oss och vår handledare (professor Rolf Lander). Vi är tacksamma för att du tar dig tid att svara på enkäten.
Med vänlig hälsning Nian och Ashwak
1. Vilket slags jobb har du nu? (om du har flera, så kryssa för det som är viktigast för dig o. tänk på det sedan). □ Klasslärare (1) □ Ämneslärare (2) □ Förskollärare/fritidspedagog/fritidsledare (3) □ Ingår i elevhälsoteam
(4)
□ Assistent (5) 2. Hur ofta brukar du ta initiativ till, eller höra till dem som tidigt ansluter sig till, frivilliga utvecklings- eller förbättringsprojekt av olika slag som gäller relationen till barnen, undervisning, elevvård e.d.? □ Ofta (1) □ Ganska ofta (2) □ Då och då (3) □ Inte så ofta (4) □ Sällan eller aldrig(5) mycket rätt då ganska mycket 3. Hur ofta har du det så här? (kollegor är alla som arbetar med barn) sällan sällan o. då ofta ofta a. Kollegorna känner tillit till varandra på den här arbetsplatsen ... □ □ □ □ □
b. Här kan man fråga kollegorna om man kört fast i sitt arbete ... □ □ □ □ □
c. Alla delar gärna med sig av råd och erfarenheter ... □ □ □ □ □
d. Jag ber kollegor att titta på mitt arbete för att ge mig synpunkter….. □ □ □ □ □
e. Kollegor ber mig om hjälp att bedöma barns elevers utveckling ... □ □ □ □ □
f. Kollegor och jag diskuterar varandras metoder så ingående att vi alla lär oss på det……….. □ □ □ □ □
mycket rätt då ganska mycket 4. Hur ofta har du det så här i arbetslaget? sällan sällan o. då ofta ofta a. Samarbetet i arbetslaget bidrar till att jag utvecklar mitt arbetssätt …. □ □ □ □ □
b. I arbetslaget uppfattas förändringar som spännande och kreativa... □ □ □ □ □
c. Samarbetet i arbetslaget gör mitt vardagsarbete tryggt och säkert …. □ □ □ □ □
d. I arbetslaget får jag stöd om jag är bekymrad över något i jobbet ... □ □ □ □ □
5. Hur ofta har du det så här i ämnesgruppen mycket rätt då ganska mycet (den du jobbar mest med)? sällan sällan o. då ofta ofta a. Samarbetet i gruppen bidrar till att jag utvecklar mitt arbetssätt …. □ □ □ □ □
b. I gruppen uppfattas förändringar som spännande och kreativa... □ □ □ □ □
c. Samarbetet i gruppen gör mitt vardagsarbete tryggt och säkert …. □ □ □ □ □
d. I gruppen får jag stöd om jag är bekymrad över något i jobbet ... □ □ □ □ □
mycket rätt då ganska mycket 6. Tänk på vad du klarar i jobbet! sällan sällan o. då ofta ofta a. Jag känner att arbetet passar mig väl …...… □ □ □ □ □
b. Jag är bra på att stimulera elevernas/ barnens lust för lärande ... □ □ □ □ □
c. Jag är bra på att förnya mitt arbete ………..……..……….. □ □ □ □ □
d. Jag är noggrann när jag prövar nya arbetssätt i mitt eget arbete... □ □ □ □ □
inte inte hyf- ganska mycket
7. Hur brukar betingelserna för ditt vardagsarbete vara? alls bra så bra sade bra bra
a. Fortbildningens relevans för mitt arbete ... □ □ □ □ □
b. Utvecklingsarbetets relevans för mitt arbete ... □ □ □ □ □
c. Mina möjligheter att ta egna initiativ i arbetet ... □ □ □ □ □
inte inte hyf- ganska mycket 7. Hur brukar betingelserna för ditt vardagsarbete vara, forts alls bra så bra sade bra bra d. Mina möjligheter att bestämma själv i det löpande arbetet ... □ □ □ □ □
e. Mina möjligheter att få stöd i arbetet när elever/barn har svårigheter …. □ □ □ □ □ f. Stöd från speciallärare eller specialpedagoger vid skolproblem………... □ □ □ □ □
g.Stöd från speciallärare/specialpedagoger om jag vill förbättra arbetet... □ □ □ □ □
h. Relevansen i de utvärderingar av arbetet vi gör (t ex årliga kvalitetsutv).. □ □ □ □ □
i. Tid för eftertanke och reflektion över arbetet ……… □ □ □ □ □
j. Stödet jag kan få från ledningen om jag får problem ... □ □ □ □ □
k. Stödet jag kan få från ledningen om jag vill förbättra arbetet ... □ □ □ □ □
l. Mitt inflytande över min arbetssituation………. □ □ □ □ □
m. Ledningens engagemang för vardagsarbetet ……….. □ □ □ □ □
n. Stimulansen jag känner att förbättra mitt yrkeskunnande ………... □ □ □ □ □
inte inte hyf- ganska mycket 8. Hur fungerar: alls bra så bra sat bra bra a. Samarbetet mellan dig och modersmålslärare eller studiehandledare .. □ □ □ □ □
b. Specialpedagogiska verktyg specifikt för undervisning i andraspråk … □ □ □ □ □ c. Dina egna kunskaper för att möta elever med ett annat modersmål ……. □ □ □ □ □
Forskning visar att skolpersonal ofta är bra på att skatta hur effektiv deras verksamhet är. Hur effektiva är ni? 9. Tänk på hela skolan då- inte så ganska mycket Tillsammans är vi --> liga så bra där bra bra a. Organisera stöd så att elever i svårigheter får effektiv hjälp... □ □ □ □ □
b. Förklara för föräldrar hur vi ser på barnens utveckling o lärande ... □ □ □ □ □
c. Formulera lokala mål som går att planera och utvärdera efter... □ □ □ □ □
d. Hantera akuta störningar och påfrestningar i arbetet ... □ □ □ □ □
e. Förutse och tidigt motverka problem i verksamheten ... □ □ □ □ □
f. Ta till oss nya metoder och förbättringar och använda dem... □ □ □ □ □
g. Organisera eget förbättringsarbete oss emellan ………... □ □ □ □ □
h. Sprida kunskaper och färdigheter mellan kollegor ... □ □ □ □ □
i. Uppmuntra eleverna (barnen) att engagera sig i verksamheten ……. □ □ □ □ □
j. Undanröja problem i vardagsarbetet så att det flyter väl ………….. □ □ □ □ □
k. Skaffa oss fortbildning o. driva utvecklingsarbete om andraspråksundervisning ……… □ □ □ □ □
l. Samarbeta över stadierna i frågor som rör andraspråkseleverna ………… □ □ □ □ □
m. Använda miljön utanför klassrummet för språkutveckling ……… □ □ □ □ □
n. Använda metoder för att engagera andraspråkseleverna i undervisningen □ □ □ □ □ p. Använda metoder för att främja andraspråkselevernas förståelse i alla ämnen ……… □ □ □ □ □ 10. Beskriv med egna ord hur skolan arbetar med andraspråkselevernas situation på sätt som du anser fungerar bra eller i alla fall hoppfullt.
Bilaga 3: Tabeller
Tabell 1. Delfrågorna om samarbete. Medelvärden med standardavvikelser och me-dian per skola. Svarsalternativ mycket sällan (1), rätt sällan (2), då och då (3), ganska ofta (4) och mycket ofta (5).
Skola f3a f3b f3c f3d f3e f3f
LM Mean 4,45 4,50 4,15 3,10 3,10 3,15 Std. Deviation ,510 ,513 ,875 ,912 ,641 ,875 Median 4,00 4,50 4,00 3,00 3,00 3,00 H Mean 4,04 4,29 3,88 3,12 3,25 3,29 Std. Deviation ,464 ,550 ,797 ,992 1,113 ,908 Median 4,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,00 Total Mean 4,23 4,39 4,00 3,11 3,18 3,23 Std. Deviation ,522 ,538 ,835 ,945 ,922 ,886 Median 4,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,00
3. Hur ofta har du det så här? (kollegor är alla som arbetar med barn)
a. Kollegorna känner tillit till varandra på den här arbetsplatsen. b. Här kan man fråga kollegorna om man kört fast i sitt arbete. c. Alla delar gärna med sig av råd och erfarenheter.
d. Jag ber kollegor att titta på mitt arbete för att ge mig synpunkter. e. Kollegor ber mig om hjälp att bedöma barns elevers utveckling.
f. Kollegor och jag diskuterar varandras metoder så ingående att vi alla lär oss på det.
______________________________________________________________________________ I tabell 1 framgår tydligt att lärarna på de två skolorna är ganska eller mycket positiva till det auto-noma samarbetet mellan kollegorna. Lärarna delger varandra idéer och råd, vilket bidrar till gott arbetsklimat på skolorna (frågorna 3a-3c). Majoriteten av lärarna i intervjuerna vittnar också om att samarbetet är en väsentlig del i deras verksamhet och att många är nöjda med samarbetet framför allt i arbetslaget. De ser arbetslaget som en tillgång på många olika sätt. När det gäller den auto-noma samverkan kan vi se i tabellen ovan att medelvärdet är högre (oftast över 4) jämfört med me-delvärdet på den kritiska samverkan och vi ser också att det inte är så stor spridning på frågorna 3a-3c det vill säga pedagogerna har mera samma åsikter. I frågorna 3d-3f, som rör den kritiska sam-verkan och det handlar om bedömning av elevers utveckling och diskussioner mera ingående, så är medelvärdet lägre (strax över 3) och standardavvikelsen är mycket högre. Det sista innebär, intres-sant nog, en större spridning i pedagogernas svar. Det betyder också att man är mindre benägen att
granska varandras arbete.Detta var en aspekt som ett par av intervjulärarna påpekade och upplevde
Tabell 4. Frågans inledning och svarsalternativ: Betingelser för stöd och utveckling, (1) dåliga, (2) inte så bra, (3) sådär, (4) ganska bra, (5) mycket bra. Procent.
Fråga 7 1 2 3 4 5 S:a % N
a. Fortbildningens relevans för mitt
arbete. 2 27 39 25 7 100 (44)
b. Utvecklingsarbetets relevans för mitt arbete.
2 18 41 32 7 100 (44)
c. Mina möjligheter att ta egna
ini-tiativ i arbetet. 0 0 20 48 32 100 (44)
h. Relevansen i de utvärderingar av arbetet vi gör (t ex årliga kvalitets-utv).
2 21 50 21 5 99 (43)
1 missing
n. Stimulansen jag känner att förbättra
mitt yrkeskunnande 2 2 25 55 16 100 (44)
Tabell 4 visar några av svaren på fråga 7 ”Hur brukar betingelserna för ditt vardagsarbete vara?” I den här frågan (7a-7c, 7h och 7n) fick lärarna utvärdera dels förutsättningar för deras vardagsarbete med tanke på fortbildnings- och utvecklingsarbeten på deras skolor, dels möjligheten att ta egna initiativ och bestämma själva i sitt arbete. Vi kan se i tabellen att lärarnas egna initiativ i arbetet (7c) får högsta värdet (48+32= 80 %). Därefter kommer frågorna 7n om stimulans att förbättra sitt yr-keskunnande med 71 % (55+16). Frågorna 7a och 7b är inga framgångsfaktorer. Bara 32 % (25+7) respektive 39 % (32+7) av lärarna menar att de har funnit relevans för sitt arbete i fortbildningar eller skolans utvärderingar. Men generellt så har gemensamma verktyg för utveckling (fortbildning, utvecklingsprojekt och utvärderingar) låga värden på båda skolorna.