Intervjukonstruktion

När en studie inleds är det viktigt att forskaren är på det klara med vad syftet med studien är, alltså vad de vill uppnå (Mason, 1996, ss. 17-18). Därför tar denna intervju utgång i den problemformulering och det syfte som ligger till grund för arbetet. Vi har därför skapat frågor relaterade till att tydliggöra skillnader mellan de traditionella teorier och modeller och hur väl de är applicerbara på Born Global företag. Vi utformar därför dessa intervjufrågor för att beröra den del av forskningen som idag är minst utvecklad. Vi vill därför utreda hur de intervjuade företagen idag arbetar och varför de gör det. Detta för att skapa incitament till vidare teoretisk forskning men också praktiskt användande.

40 Vi inledde konstruktionen av denna intervju med att skapa oss en bred bild av litteraturen kring hur en kvalitativ studie skall utföras. Vi har ingen nämnvärd förförståelse att ta hänsyn till, dock blir det viktigt att inte lockas att utföra denna kvalitativa studie ur ett kvantitativt perspektiv då den mesta erfarenheten vi har kommer därifrån. För att undvika detta har vi som tidigare nämnt berikat oss med kunskap från en bred litteratur där vi söker identifiera det tillvägagångssätt som lämpar sig bäst utifrån den problemformulering vi har.

Det finns två huvudsätt att analysera hur en kvalitativ undersökning skall genomföras. Den första menar att intervjun bygger på en ömsesidig relation mellan intervjuare och respondent där kunskap utvecklas genom interaktion mellan de båda parterna (Kvale, 1997, ss. 117-118 & 120). Det andra synsättet menar att intervjuaren strävar efter att utvinna beteende och känslor medan respondenten tillhandahåller den information som intervjuaren söker (Trost, 1997, ss. 31-32). Vi anser att det senare förhållningssättet stämmer bättre överens med den kunskapssyn vi har och därmed det hermeneutiska synsättet. Detta innebär att forskaren söker en tolkande förståelse av problemet (Weber, 1947, s. 88). Vi vill därför få respondenten att på egen hand berätta om de händelser och faktorer som påverkat uppstarten av företaget och inte ruta in dem i ett hörn med för specifika frågor. Därför väljer vi det angreppssätt som beskrivs nedan, då vi tror att det

ger oss en möjlighet att söka en tolkande förståelse av problemet.

Vi har valt att dela upp intervjun i två delar bestående av sex övergripande huvudområden, kompletterade med specifika underfrågor (figur 4.1 ovan). Huvudområdena är inte direkta frågor utan mer riktlinjer för vilket håll vi skall styra intervjun. Vanligen används inte frågeformulär med förutbestämda frågor för att göra en kvalitativ undersökning. Detta för att intervjuaren i stor utsträckning vill att respondenten skall styra ordningsföljden. Intervjuaren använder istället en kort beskrivning av frågeområdena (Trost, 1997, s. 47). Traditionella intervjuformulär som följer en strikt ordning och bortser från den naturliga interaktionen som intervjuare och respondent annars bygger upp är icke tillfredsställande (Lindfors-Johansson, 1993, s. 120). Därför väljer vi en väg med frågeområden som grund, istället för direkta frågor. För att denna typ av intervju skall vara möjlig att genomföra måste intervjuaren vara påläst på området och därmed ha en god teoretisk kunskap om detsamma (Trost, 1997, s. 48). Vi har i detta avseende försökt förbereda oss efter bästa förmåga genom att

41 analysera och ta del av de teoretiska delar vi funnit relevanta för denna studie. Där grunden utgörs av de tre områdena beskrivna i figur 1.2 i problembakgrunden. Dessa teorier har också utgjort referensramen för hur frågeområdena formulerats.

Dessa huvudområden bör vara övergripande och därmed inte allt för detaljerade då en erfaren intervjuare lätt identifierar nya frågor under intervjuns gång (Trost, 1997, s. 48). Vi är dock medvetna om att vi inte är erfarna intervjuare och därmed inte behärskar detta angreppssätt till fullo. Därför förbereder vi oss extra noggrant på det teoretiska planet samtidigt som vi backar upp dessa stora övergripande huvudområden med några mer specifika underfrågor. Dessa underfrågor är till för att vi inte skall glömma någon väsentlig och relevant aspekt.

Vi anser att den brist på erfarenhet som vi faktiskt har kan göra att vi under intervjun glömmer bort viktiga områden och faller in på sidospår. Därför väljer vi att använda dessa underfrågor för att hålla fokus på rätt områden och inte glömma relevanta aspekter. Dessa frågor skall dock inte styra intervjun, vi kommer i största möjliga mån låta respondenten prata utifrån de stora områden vi identifierat och ställa de följdfrågor vi spontant uppfattar som relevanta. Dock har vi dessa underfrågor som understöd ifall intervjun skulle bli trögflytande och intetsägande.

Detta innebär att vi försöker kompensera den avsaknad av erfarenhet som vi har rörande intervjuer genom att addera en parameter i form av underfrågor. Vi anser att detta, i kombination med teoretisk förberedelse, är det bästa sättet att kompensera för den erfarenhetsbrist vi faktiskt har.

Efter att vi skapat denna intervjuguide gjorde vi en simulering av intervjun där vi turades om att vara ett fiktivt företag som blev intervjuat. Detta för att få öva på intervjuandet i sig, men också för att verifiera huruvida frågeområdena verkade lämpliga eller inte. Vi insåg ganska snabbt att några förändringar behövde göras, både gällande hur vi för in respondenten på nästa område men också det faktum att vi faktiskt behövde några fler underfrågor som stöd. Vi övade även på att använda rätt förhållningssätt för att verka intresserad men ändå inte påstridig. Det är viktigt att intervjuaren får respondenten att känna sig bekväm, visar intresse men absolut inte stirra eller på annat sätt skapar en obehaglig känsla hos respondenten (Trost, 1997, s. 72). Det är viktigt att respondenten känner sig trygg i miljön där intervjun utförs och att denne därför kan tala fritt om ämnet (Kvale, 1997, s. 118).

Vi valde även att öva på intervjun genom att låta två andra examensskrivande studenter utgöra respondenterna. Detta kan liknas vid en pilotstudie och syftar till att stärka självförtroendet hos intervjuaren och därmed öka förmågan att skapa en bra atmosfär under intervjun (Kvale, 1997, s. 137). En pilotstudie rekommenderas alltid, då den säkerställer att frågor och upplägg fungerar som forskaren tänkt sig. Vid en kvalitativ undersökning framkommer ofta etiska aspekter vid genomförandet av pilotstudien (Bryman & Bell, 2005, s. 191). Vi bad de två respondenterna agera utifrån ett fiktivt företag där deras fantasi var begränsningen, detta för att öppna för olika scenarion. Vi fick därmed öva på att styra intervjun i den riktningen vi ville utan att för den sakens skull lägga ord i munnen på respondenten, då vi värderar högt att denne pratar fritt. Vi bad respondenterna att efter intervjun ge oss tips på punkter vi kunde förbättra men även framhålla de saker vi gjorde bra, både vad det gällde själva intervjun och det vi faktiskt frågade om.