Intervjupersonernas förslag på lösningar och framtidsvisioner 26

Linda Portnoff vill skifta makten till dem som gör musik. Hon menar att mellanhänderna har alldeles för stor makt och det borde vara kreatörerna som har kontrollen på sina verk:

”Utövare, kompositörer och artister borde ha makten och kontrollen över det dem skapar och sina rättigheter” (Linda Portnoff, Telefon, 8 november 2017).

Linda berättar också att det även handlar om ömsesidiga beroenden mellan skapare och andra aktörer:

Man kan sitta med all makt över sin låt men om man vill ta den till en marknad behöver man kanske hjälp med det. Och då måste den som hjälper till också få sin andel. Men man kanske skulle vilja ha lite bättre inblick kring hur dem här maktförhållandena ser ut. (Linda Portnoff, Telefon, 8 november 2017)

Ulrika Wendt berättar att SAMI arbetar tillsammans med organisationer nationellt samt internationellt i en kampanj som heter Fair Internet där dem försöker påverka lagstiftaren att öppna upp för att det ska utgå ersättning från tjänster som Spotify, Apple Music etc. till utövare via en oavvislig ersättningsrätt som samlas in via kollektiva

förvaltningsorganisationer.

Ulrika skriver att SAMI har ett eget upparbetat register med information om inspelningar och vilka som är med på dem samt vilken roll man som musiker har haft på inspelningen.

Det är inte är ett öppet register eftersom SAMI måste förhålla sig till PUL (Person uppgiftslagen) och kommande GDPR (General data protection regulation).

Ulrika menar däremot att viss information utväxlas via systersällskap i andra länder utifrån avtal med dem. Där handlar det ju om att utväxla pengar så att svensk musik ersätts i t.ex.

Frankrike och vice versa.

Ulrika hoppas att inspelningsinformationen ska bli mycket mer homogen och fullständig i framtiden:

Utövarorganisationerna i världen arbetar på en gemensam databas som heter VRDB2. Jag tror att SAMIs arbete i framtiden kommer att flyta på ännu smidigare än idag och att det inte kommer att behövas lika mycket "handpåläggning" som det görs nu. (Ulrika Wendt, Epost, 4 december 2017)

Ulrika önskar också mer samarbete mellan olika rättighetsorganisationer, enklare sätt att använda sig av musik och ett annat synsätt på musik som handelsvara:

Det skulle vara enkelt för den som vill använda musik att göra det. Jag skulle också vilja förändra gemene mans syn på att det ska kosta så lite som möjligt. Jag tycker man glömmer bort att det faktiskt är ett måste att betala för sig om musik ska kunna fortsätta skapas på ett kvalitativt sätt och inte enbart kvantitativt. Jag skulle också vilja slå ett slag för att värna om musikern/artisten och om deras rätt till ersättning och att det upphovsrättsliga systemet faktiskt är ett ekonomiskt system som är tänkt att se till att olika typer av nyttjande ska leda vidare till ersättning. Tyvärr verkar många ha glömt bort detta eller kanske saknar kunskap om att det är en av tankarna bakom systemet. (Ulrika Wendt, Epost, 4 december 2017)

P3 berättar att verksamheten han arbetar i följer utvecklingen av blockkedjetekniken noggrant men har i dagsläget inte implementerat tekniken inom något område av verksamheten. P3 avslöjar däremot att ”flera spännande projekt bubblar”. P3 tror att det exempelvis finns stora fördelar med tekniken inom hanterandet av verksdata. Det stora problemet kommer dock vara att få till en lösning som innebär att alla kan känna sig trygga med vilka aktörer som anses vara auktoriteter i kedjan

6 Analys

Resultaten visar att blockkedjetekniken håller på att tillämpas för att förenkla och

effektivisera den nuvarande modellen av hantering och bearbetning av verksdata både lokalt och globalt. Likheterna mellan verksamheterna är att kärnan i affärsidéerna involverar

värdeskapande för musikskaparna genom att upphovsrätten synliggörs och används dels mot kunder och dels mot lyssnare. Detta möjliggör att alla får rätt till namnangivelse.

Jämfört med idag är det outnyttjade tillgångar eftersom inte alla syns och får betalt. Intäkterna kan komma från kunder och slutkonsumenter snabbt och smidigt utan mellanhänder.

Resultaten visar att blockkedjetekniken håller på att etablera sig år 2017. Tekniken erbjuder många möjligheter för effektivisering samt att öka värdet för musikskaparna. Likheter mellan verksamheterna visar de meningsfulla principer som ökad transparens samt uteslutandet av mellanhänder. Resultaten visar också att verksamheterna är engagerade i att göra livet för värdeskaparna bättre både ekonomiskt och socialt genom namnangivelse och kollektiva plattformar. Analysen visar att den största fördelen ligger hos musikskaparna som får

möjligheten att hantera sina värdehandlingar samt möjligheten att få kontroll på hur och vart deras verk används och insikten i de ekonomiska flödena. Detta betyder att kriterierna som Botsman (2015) framför för att en bransch ska vara i en delningsekonomi uppfylls.

Verksamheternas ekonomiska drivkrafter ger ökad finansiell flexibilitet för artisten eftersom de tidigare outnyttjade tillgångarna kan utnyttjas med dagens nya teknik. Inte begränsat till endast musik utan all kreativ media.

7 Diskussion

Syftet med undersökningen var att identifiera, undersöka och beskriva hur och varför några företag och organisationer använder blockkedjetekniken inom musikbranschen år 2017 samt för att bidra med kunskap inom ljud- och musikproduktion. Undersökningen har bidragit med kunskap om styrningsproblematiken i musikbranschen och förståelse om digitaliseringens möjligheter till förändring. Genom att identifiera och analysera verksamma samt blivande aktörer har viktiga tankar och idéer om framtiden synliggjorts.

Resultatet visar att blockkedjeteknikens integrering i musikbranschen skulle kunna effektivisera och bland annat synliggöra medverkande artister som inte syns. Även fast musiker, ljudtekniker och producenter får betalt i det nuvarande systemet så skulle en mer detaljerad beskrivning kunna ge mer erkännande för dem medverkande och även kunna stärka lyssnarupplevelsen. Resultaten visar liknelser på idéerna som Wallach (2016) tar upp om en global databas som regleras av smart contracts. Det är dock naivt att tro på en enda global databas eftersom det finns många intressenter som vill vara med och arbete måste finnas till många. Däremot möjliggör blockkedjetekniken hanteringen av verksdata att kommuniceras globalt på ett decentraliserat nätverk utan någon maktordning vilket kan resultera i en enorm effektivisering. Som Bauman, Lindblom och Olsson (2016) beskriver är tekniken fortfarande i ett tidigt skede och dess påverkan på musikbranschen är idag svår att förutspå. Därför finns det stora möjligheter till vidare forskning på ämnet i framtiden, både på tekniken men även vilken påverkan det har på samhället, artister och musikbranschen.

Den nya kunskap studien bidragit med kompletterar den tidigare forskningen om

styrningsproblematiken i musikbranschen och ger perspektiv på mångfalden av positiva förändringar blockkedjetekniken kan innebära för verksamma inom ljud- och

musikproduktion. Undersökningen bidrar med kunskapen att aktörer i musikbranschen tillämpar blockkedjeteknologi år 2017 som uppfyller kriterierna för delningsekonomin vilket kan innebära förändrade villkor för musikskapare när det gäller ekonomisk ersättning och erkännande.

Styrkan i undersökningen är användningen av flera källor som kunde förklaras med hjälp av teorin om delningsekonomi samt jämföras med tidigare forskning. Resultatets mönster ger transparens och ökar generaliserbarheten i studien. En begränsning denna studie har är att datan som samlats in grundar sig i tankar och idéer om framtiden. Vidare forskning behöver synliggöras när tekniken är mer etablerad som till exempel att jämföra vilka skillnader som uppstått för en musikskapare.

I författandet av denna uppsats har jag som audiovisuell student fått insikt i musikbranschens infrastruktur. De nya kunskaperna har väckt tankar om ifrågasättande av nuvarande

maktstrukturer och skapat förhoppning om en hållbar framtid. Hållbarhet, önskan om gemenskap och egennytta är samhälleliga drivkrafter musikbranschen behöver för framtida utveckling. Jag tror likt Wallach (2016) att ett paradigmskifte håller på att ske i

musikbranschen där infrastrukturen byggs om och anpassas för framtiden. Förhoppningsvis sker det på rätt sätt men att nya problem ska uppstå är oundvikligt.

Källförteckning

Litteratur

Botsman, R. and R. Rogers. (2010) What’s Mine is Yours. The Rise of Collaborative Consumption. Epub: HarperCollins

Florén, T. (2010) Talangfabriken. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis Fleischer, R (2012) Musikens Politiska Ekonomi. Halmstad: INK Bokförlag Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur Jensen, T & Sandström, J. (2016) Fallstudier. Lund: Studentlitteratur

Merriam, B (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Portnoff, L. (2008) Musikbranschens styrningsproblematik. Stockholm: EFI Yin, R. (2006) Fallstudier – Design och genomförande. Malmö: Liber

Elektroniska källor

Axham, Johan. (2016), ’Nya normer för kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättens område, Hämtad från:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:894681/FULLTEXT01.pdf den 29 december 2017.

Bauman, Lindblom och Olsson. (2016), ’ Blockchain, decentralized trust’, Hämtad från:

http://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2016/10/NaPo_Blockchain_webb.pdf den 18 oktober 2017.

Botsman, R. (2015), ‘Defining the sharing economy: what is collaborative consumption – and what isn’t?’, Hämtad från: https://www.fastcompany.com/3046119/defining-the-sharing-economy-what-is-collaborative-consumption-and-what-isnt den 17 januari 2018.

EU Kommissionen. (2017), ’Digital Single Market’

Hämtad från: https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/5meu-prizes-social-innovations-using-blockchains-social-good den 21 december 2017.

Gunnarson, J. (2017), ’Blockkedjeteknik och avtalsrätt’, Hämtad från:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8909063&fileOId=89170 16 den 13 november 2017.

Howard, George. (2015), ’An End Of Year Blockchain Summary And Primer’

Hämtad från:

https://www.forbes.com/sites/georgehoward/2015/12/10/an-end-of-year-blockchain-summary-and-primer/#7eac14342fbe den 5 oktober 2017.

Howard, George. (2015), ’ Imogen Heap Gets Specific About Mycelia: A Fair Trade Music Business Inspired By Blockchain’ Hämtad från:

https://www.forbes.com/sites/georgehoward/2015/07/28/imogen-heap-gets-specific-about-mycelia-a-fair-trade-music-business-inspired-by-blockchain/#25f7617d7d17 den 5 oktober 2017.

IIS, Internetstiftelsen i Sverige, ’Svenskarna och internet 2017’,

Hämtad från: https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf den 19 oktober 2017.

Lantmäteriet. (2017), ’Blockkedjan – framtidens husköp’, Hämtad från:

https://www.lantmateriet.se/contentassets/6874bc3048ab42d6955e0f5dd9a84dcf/blockkedjan-framtidens-huskop.pdf den 13 november 2017.

Musikbranschpodden, (2017) – ’Intervju med Linda Portnoff VD Musiksverige’, Hämtad från: https://soundcloud.com/musikbranschpodden/19-linda-portnoff-vd-musiksverige den 18 oktober 2017.

Regeringskansliet. (2017), ’Immateriella tillgångar – en nyckel till tillväxt, nya jobb, rikt kulturutbud och trygga konsumenter’ Hämtad från:

http://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/immateriella-tillgangar--en-nyckel-till-tillvaxt-nya-jobb-rikt-kulturutbud-och-trygga-konsumenter/ den 16 december 2017.

Rethink. (2016), ’Music on The Blockchain’, Hämtad från:

https://www.mdx.ac.uk/__data/assets/pdf_file/0026/230696/Music-On-The-Blockchain.pdf den 3 oktober 2017.

Muse. (2017), ’Museblockchain’ Hämtad från http://museblockchain.com/ den 16 december 2017.

Nakamoto, Satoshi. (2008), ’Bitcoin whitepaper’, Hämtad från:

https://bitcoin.org/bitcoin.pdf den 3 oktober 2017.

Pålsson, Pontus. (2016). ’Intrång i upphovsmans rätt - Om straffansvar och åtalsprövning’, Hämtad från:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8901985&fileOId=89021 48 den 29 december 2017.

SOU2016:89. (2016), ’För digitalisering i tiden’, Hämtad från:

http://www.regeringen.se/4af25c/contentassets/f7d07b214e2c459eb5757cea206e6701/sou-2016_89_webb.pdf den 15 november 2017.

SOU 2016:85. (2016), ’Digitaliseringens effekter på individ och samhälle’, Hämtad från:

http://www.regeringen.se/4af25c/contentassets/bf87c5fce6fc4f9a889d57ea2e46a27d/sou-2016_85_webb-pdf-med-framsida.pdf den 13 November 2017.

SvD, Peter Alestig, (2016), ’svensk musikindustri slog kraftigt rekord’, Hämtad från:

https://www.svd.se/svensk-musikindustri-slog-kraftigt-rekord den 3 oktober 2017.

Szabo, Nick. (1997), ’Formalising and Securing Relationships on Public Networks’

http://ojphi.org/ojs/index.php/fm/article/view/548/469 den 3 oktober 2017.

Teosto. (2017), ’Teosto develops a blockchain platform for music copyright organisations’

Hämtad från: https://www.teosto.fi/en/teosto/news/teosto-develops-blockchain-platform-music-copyright-organisations den 16 december 2017.

Vetenskapsrådet. (2002), ’Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning’ Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf den 28 december 2017.

Wallach, D.A. (2014), ’How cryptocurrency can revolutionize the music industry’, Hämtad från: http://www.dawallach.com/blog/2014/12/11/bitcoin-for-rockstars-how-cryptocurrency-can-revolutionize-the-music-industry den 11 November 2017.

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuguide

1.Den digitala tekniken och det gränslösa internet har en betydande inverkan på det upphovsrättsliga regelverket.

Hur arbetar du med detta och vilka för och nackdelar finns det idag?

2. Vilka problem ser du för tillfället gällande musik, upphovsrätt och licensiering?

Har du någon erfarenhet eller exempel på problem?

Hur arbetar du för att lösa detta?

3. Hur hanterar din verksamhet musikens meta data och information om olika deltagare?

Hur tillgänglig är den för andra att använda sig av?

Hur ser du din verksamhet arbeta i framtiden?

4. Vad har du för relation till blockkedjetekniken och digitalisering?

Arbetar du med detta i nuläget?

5. Vilka möjligheter ser du för blockkedjetekniken inom musikbranschen?

Vilka för och nackdelar ser du denna teknik ha?

Vilka risker kan det innebära?

6. Om du fick ändra på något inom musikbranschen, vad skulle det vara?