Intervjupersonernas upplevelse av att medverka i undersökningen.

Avslutningsvis tillfrågades intervjupersonerna om sin upplevelse av att medverka i undersökningen (tabell 6.23). Majoriteten (67 %) ansåg inte att intervjufrågorna eller formulären varit obehagliga. Majoriteten (67 %) fick ut något positivt av att medverka i undersökningen och samtliga hade sagt ja till att delta i undersökningen igen, också när de visste vad det innebar.

Intervjupersoner kommenterade även upplevelsen av att medverka i undersökningen:

Det kändes viktigt att delta, för att få fram att denna kurs och mer därtill behövs. Jag tror till och med att den kan vara livsavgörande.

Sexmissbruk-medberoende är något som finns men det talas inte om det. Min önskan är att jag kan bidra med ökad förståelse och att kunskap om missbruket sprids.

Tabell 6.23. Intervjupersonernas upplevelse av att delta i utvärderingen 1 instämme r inte alls n (%) 2 n (%) 3 n (%) 4 n (%) 5 instämmer helt n (%)

Frågorna i intervjun var obehagliga

för mig (50) 3 (17) 1 (17) 1 (17) 1 (0) 0 Frågorna i frågeformulären var

obehagliga för mig (50) 3 (17) 1 (17) 1 (17) 1 (0) 0 Jag fick ut något positivt av att

delta i den här undersökningen

1 (17) 0 (0) 1 (17) 1 (17) 3 (50) Hade jag vetat i förväg hur det

skulle bli att vara med i

undersökningen, hade jag ändå valt att delta 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (17) 5 (83) 7.4 Sammanfattning

Sex kvinnor som deltagit i anhörigkurs vid KAST i Malmö intervjuades och besvarade frågeformulär före och efter kursen. De hade alla en partner med ett sexmissbruk. Fem av kvinnorna hade barn, i genomsnitt tre barn, majoriteten yngre än 18 år. Intervjupersonernas partner hade olika typer av sexmissbruk som internetsex, sexchat, sexköp eller sexuellt missbruk i relationer. Missbruket, som för de flesta pågått under mer än 10 år, hade avslöjats genom att intervjupersonerna läst mejl eller telefonmeddelande som rörde missbruket eller sett sin partner porrsurfa. Samtliga sexmissbrukande partner hade gått i behandling för sitt missbruk. Intervjupersonerna hade blivit påverkade av sexmissbruket genom partnerns oärlighet, känsla av att vara utnyttjad och dåligt respekterad. Självkänslan hade blivit sänkt och tilliten i relationen skadad. Intervjupersonerna rapporterade att barnen drabbats av de vuxnas konflikter kring sexmissbruket och genom att partnern varit otillgänglighet p.g.a. sin sexuella upptagenhet. Intervjupersonerna hoppades att kursen skulle ge dem mer kunskap om sexmissbruk och möjlighet att byta erfarenheter med andra i liknande situation.

Vid uppföljning var intervjupersonerna positiva till kursen och upplevde att den hjälpt dem till förändring på olika sätt. Dels att se behovet av fortsatt samtalsstöd, att få hjälp i sin självbild, fått hjälp i att må bättre och att hålla mer distans till partnerns problem. De flesta intervjupersonerna ansåg att kursen indirekt medverkat till att relationen förbättrats. Hälften av kursdeltagarna ansåg att kursen mer än motsvarade förväntningarna och deltagarna skattar 8,5 (på skala 1-10) att kursen hjälp dem. Fem av intervjupersonerna kommer att ha en fortsatt samtalskontakt med enheten. Förändringar noterades, från mätning innan kursen började till efter, vad gäller psykisk hälsa (SCL 90). Intervjupersonerna rapporterade avsevärda förändringar i psykisk hälsa (alla med stor effektstorlek) på åtta av nio delskalor på SCL 90. Resultat från denna mycket begränsade pilotundersökning kan i någon mån antyda den komplicerade och utsatta situationen för en anhörig som lever med en person med ett sexuellt missbruk. Undersökningsgruppens upplevelser av att upptäcka sexmissbruk hos en partner

och att leva med det, är likartade med resultat presenterade i tidigare studier (Schneider 2000). De betydande psykologiska konsekvenserna det kan få när ett sexmissbruk hos en partner avslöjas som tidigare identifierats i amerikansk forskning (Steffen & Rennie, 2006), bekräftas även i denna lilla pilotstudie.

Intervjupersonernas upplevelse av att barn direkt eller indirekt drabbas av en förälders sexmissbruk har tidigare identifierats i några amerikanska studier (Schneider, 2000; Black et al., 2003). Situationen för en vuxen eller ett barn att leva med en sexmissbrukande partner/pappa (eller mamma) har fått begränsad uppmärksamhet tidigare i Sverige. Man kan konstatera att sexmissbruk kan leda till ett omfattande psykiskt lidande hos en partner men även som en potentiell risk för ett barns utveckling.

Det kan finnas flera samverkande faktorer som påverkar den noterade minskning av deltagarnas symtombelastning. Det som är gemensamt för gruppen anhöriga i denna pilotstudie och i tidigare forskning är hemlighållandet och skammen kring partnerns sexmissbruk. Att kunna möta andra och tala om partnerns sexmissbruk utan skam kan ha en kraftfull effekt för individen. Den indikation som pilotstudien ger är att det finns behov av kunskap bland professionella, utbildning och interventioner för såväl en vuxen partner som för barn som lever med en sexmissbrukare.

Den korta anhörigkurs som erbjuds i Malmö, har trots sin begränsade omfattning fyllt en viktig funktion för deltagarna och som en person skriftligen kommenterade kursens betydelse vid utvärderingen

Jag tror till och med att den kan vara livsavgörande.

Pilotstudien med sex kvinnor som har en sexmissbrukande partner och även utvärderingen av KAST indikerar ett stort behov av vidare forskning för att kartlägga situationen för anhöriga, såväl vuxna som barn, till sexmissbrukare. Vidare att undersöka vilka stöd- och behandlingsinsatser som behöver implementeras för att förebygga psykisk ohälsa.

REFERENSER

American Psychiatric Association (2010). DSM-5 Development. Proposed revision, Hypersexual disorder.

http://www.dsm5.org/proposedrevision/Pages/proposedrevision.aspx?rid=415

Annon, J.S. (1976). The PLISSIT model: a proposed conceptual scheme for the behavioral treatment of sexual problems. Journal of Sex Education and Therapy 2, 1-15.

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur & Kultur.

Babor, T.F., Higgins-Biddle, J.C., Saunders, J.B., & Monteiro, M.G. (2001). The alcohol use disorders identification Test. Guidelines for use in primary care. Second Edition. World Health Organization.

Berman, A.H., Bergman, H., Palmstierna, T., & Schlyter, F. (2005). Evaluation of the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) in criminal justice and detoxification settings and in a Swedish population sample. European Addiction Research, 11, 22-31.

Berman, A.H., Bergman, H., Palmstierna, T., & Schlyter, F. (2007). DUDIT The Drug Use Disorders Identification Test. Manual, Version 1.1. Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap.

Black, C., Dillon, D., & Carnes, S. (2003). Disclosure to children: Hearing the child’s experience. Sexual Addiction & Compulsivity, 10, 67-78.

Carnes, P. (1994). Sexual addiction screening test. Arizona: The Meadows.

Carnes, P. (2001). Out of the Shadows: Understanding Sexual Addiction. Hazelden, Center City. Minnesota.

Carnes, P., Green, B., & Carnes, S. (2010): The same yet different: Refocusing the Sexual Addiction Screening Test (SAST) to reflect orientation and gender. Sexual Addiction & Compulsivity, 17:1, 7-30

Clinton, D., Björck, C., Sohlberg, S., & Norring, C. (2004). Patient satisfaction with treatment in eating disorders: cause for complacency or concern. European Eating Disorders Review, 12, 240-246.

Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences (2nd ed.). Hillsdale, NJ: Lawrence Earlbaum Associates

Decker, M.R., Seage, G.R., III, Hemenway, D., Gupta, J., Raj, A., & Silverman, J. G. (2009). Intimate partner violence perpetration, standard and gendered STI/HIV risk behaviour, and STI/HIV diagnosis among a clinic-based sample of men. Sexually Transmitted Infections, 85, 555-560.

Del Giudice, M.J., & Kutinsky, J. (2007). Applying motivational interviewing to the treatment of sexual compulsivity and addiction. Sexual Addiction & Compulsivity, 14, 303-319

Derogatis, L.R. (1977) SCL-90. Aministration, Scoring & Procedures. Manual – I for the R(evised) version. Baltimore, John Hopkins University School of Medicine.

Farley, M., Schuckman, E., Golding, J.M., Houser, K., Jarrett, L., Qualliotine, P. et al. (2011). Comparing Sex Buyers with Men Who Don't Buy Sex: "You can have a good time with the servitude" vs. "You're supporting a system of degradation" Paper presented at Psychologists for Social Responsibility Annual Meeting July 15, 2011, Boston.

Fridell, M., Cesarec, Z., Johansson, M., & Thorsen, M. S. (2002). SCL 90, svensk normering, standardisering och validering av symtomskalan. SiS följer upp och utvecklar 4/02.

Goodman, A. (1998). Sexual Addiction: An Integrated Approach. Madison, CT, International Universities Press.

Goodman, A. (2001). What's in a name? Terminology for designating a syndrome of driven sexual behavior, Sexual Addiction & Compulsivity, 8:3-4, 191-213.

Gordon-Lamoureux R. (2007). Exploring the possibility of sexual addiction in men arrested for seeking out prostitutes: A preliminary study. Journal of Addictions Nursing, 18, 21-29. Hardy, S.A., Ruchty, J., Hull, T.D., & Hyde, R. (2010). A preliminary study of an online

psychoeducational program for hypersexuality. Sexual Addiction & Compulsivity, 17, 247-269.

Heaton Matheny, J.C. (1998). Strategies for assessment and early treatment with sexually addicted families. Sexual Addiction & Compulsivity, 5:1, 27-48.

Hagedorn, W.B. (2009). Sexual addiction counseling competencies: Empirically-based tools for preparing clinicians to recognize, assess, and treat sexual addiction. Sexual Addiction & Compulsivity, 16, 190-209.

Jewkes, R., Dunkle, K., Koss, M. P., Levin, J. B., Nduna, M., Jama, N. et al. (2006). Rape perpetration by young, rural South African men: Prevalence, patterns and risk factors. Social Science & Medicine, 63, 2949-2961.

Kafka, M.P. (2010). Hypersexual disorder: A proposed diagnosis for DSM-V. Archives of Sexual Behavior, 39, 377-400.

Klein, M. (1998). Love, Guilt and Reparation. Vintage, London.

Klontz, B.T., Garos, S., & Klontz, P.T. (2005) The effectiveness of brief multimodal experiential therapy in the treatment of sexual addiction. Sexual Addiction & Compulsivity, 12, 275-294.

Line, B.Y., & Cooper, A. (2002). Group therapy: Essential component for success with sexually acting out problems among men. Sexual Addiction & Compulsivity, 9, 15-32. Malmö Stad (2010). Kursbeskrivning Anhörigkurs.

Macleod, J., Farley, M., Anderson, L., & Golding, J. (2008) Challenging Men‘s Demand for Prostitution in Scotland: A Research Report Based on Interviews with 110 Men Who Bought Women in Prostitution. Glasgow: Women‘s Support Project.

McMahon, S. (2011). Rape myth beliefs and bystander attitudes among incoming college students. Journal of American College Health, 59, 3-11.

Miller, W.R., & Rollnick, S (2002). Motivational Interviewing. Preparing people for change. The Guilford Press.

Minuchin, S, Lee, W.Y., & Simon, G.M. (2006). Mastering Family Therapy - Journeys of Growth and Transformation. John Wiley & Sons Inc.

Monto, M. A., & McRee, N. (2005). A comparison of the male customers of female street prostitutes with national samples of men. International Journal of Offender Therapy & Comparative Criminology, 49, 505-529.

Newman, E, Willard, T., Sinclair, R., & Kaloupek, D. (2001). The costs and benefits of research from the participants’ view: The path to empirically informed research practice. Accountability in Research, 8, 27-47.

Nerenberg, A. (2000).The value of group psychotherapy for sexual addicts in a residential setting. Sexual Addiction & Compulsivity, 7, 197-209.

Nilsson, D., Gustafsson, P., Larsson, J.M., & Svedin, C.G. (2010). Evaluation of the Linköping youth life experience scale. The Journal of Nervous and Mental Disease, 198, 768-74.

Payne, D.L., Kimberly, A., & Fitzgerald, L.F. (1999). Rape myth acceptance: exploration of its structure and its measurement using the Illinois rape myth acceptance scale, Journal of Research in Personality, 1, 27-68.

Perris, C. (1996). Ett band för livet : Bowlbys anknytningsteori och psykoterapi. Natur & Kultur.

Reid, R.C. (2007). Assessing readiness to change among clients seeking help for hypersexual behavior. Sexual Addiction & Compulsivity, 14, 167-186.

Rosenberg, M. (1989). Society and the Adolescent Self-Image. Revised edition. Middletown, CT: Wesleyan University Press.

de Shazer, S., Dolan, Y.M., Korman, H., Trepper, T.S., McCollum, E.E., & Berg, I.K. (2006). More than miracles: The state of the art of solution focused therapy. New York: Haworth Press.

Shively, M., Jalbert, S., Kling, R., Rhodes, W., Finn, P., Flygare, C. et al. (2008). Final report on the evaluation of the first offender prostitution program: Report summary. Washington, DC: National Institute of Justice, US Department of Justice.

Schneider, J. (2000). Effects of cybersex addiction on the family: Results of a survey. Sexual Addiction & Compulsivity, 7, 31–58.

Schneider, J. (2005). Guidelines for psychiatrists working with patients with sexual addiction. Psychiatric Times, 22, 54–71.

Schneider, J., & Irons, R. (2001). Assessment and treatment of addictive sexual disorders: Relevance for chemical dependency relapse. Substance Use & Misuse, 36, 1795–1820. Steffens, B.A., & Rennie, R.L. (2006). The traumatic nature of disclosure for wives of sexual

addicts. Sexual Addiction & Compulsivity, 2-3, 247-267.

Wan, M., Finlayson, R., & Rowles, A. (2000). Sexual dependency treatment outcome study. Sexual Addiction & Compulsivity, 7, 177-196.

Young, K. S., Pistner, M., O’ Mara, J., & Buchanan, J. (1999) Cyber-disorders: The mental health concern for the millennium. Cyber Psychology and Behavior, 2, 475–479.

Zitzman, S.T., & Butler, M.H. (2009). Wives’ experience of husbands’ pornography use and concomitant deception as an attachment threat in the adult pair-bond relationship. Sexual Addiciton & Compulsivity, 6, 210-240.