Intjänade och latenta förmåner

Regeringens förslag: Uppdragstid som har fullgjorts när ledamotsstad-gan träder i kraft men som inte, vid den tidpunkt då uppdraget i Europa-parlamentet påbörjades, berättigat till förmån av pension enligt gällande svenska bestämmelser ska beaktas vid beräkning av tid för bestämmande av egenpensionsförmåner och kompletterade efterlevandepension enligt företrädarlagen endast om tiden inte redan beaktats vid bestämmande av pensionsförmåner enligt ledamotsstadgan.

Regeringens bedömning: Det krävs inte någon särskild bestämmelse i nationell rätt för att säkerställa att rätten till intjänade pensionsförmåner kvarstår enligt artikel 28.1 i ledamotsstadgan. Redan intjänad förmån avseende ålderspension, sjukpension och egenlivränta samt efterlevande-pension ersätts enligt nationell lagstiftning.

Det finns inget behov av lagstiftning som rör svenskt behörigt organs rätt att ingå överenskommelse med Europaparlamentet om överföring av intjänade rättigheter.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna har inte någon erinran mot promemorians förslag och bedömning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning Prop. 2008/09:184

51 Intjänade pensionsförmåner lämnas enligt nationell lagstiftning

Enligt artikel 28.1 ska redan intjänade pensionsförmåner inte gå förlorade vid en övergång från det gamla till det nya systemet. Vilka slags pen-sionsförmåner tar då denna bestämmelse sikte på?

Begreppet pension kan användas för att beteckna både förmåner som utgår till den som själv har tjänat in förmånen – egenpension, såsom ålderspension och sjuk- eller invaliditetspension – och förmåner som utgår till någon annan, t.ex. efterlevandepension till efterlevande make eller barn. Av ledamotsstadgan framgår att ordet pension i flertalet fall används för att beteckna just egenpensionsförmåner. Ordet pension används nämligen vid sidan av ordet efterlevandepension och ges därvid en självständig betydelse. I ledamotsstadgans engelska språkversion talas emellertid i artikel 28.1 om any pension entitlement. En rimlig utgångs-punkt torde därmed vara att artikel 28.1 avser alla former av intjänad pension, inte bara sådan som utgår till ledamoten själv.

Bestämmelsen i artikel 28.1 innebär att de ledamöter som redan har tjänat in pensionsrättigheter enligt nationella bestämmelser har rätt att behålla dessa även om de i samband med valet 2009 blir återvalda för en ny mandatperiod och då väljer att låta stadgan tillämpas för förmåner som betalas därefter. Förslagen till ändringar i företrädarlagen är utfor-made så att bestämmelserna om rätt till egenpensionsförmåner och efter-levandepension är förenliga med artikel 28.1. Någon särskild komplette-rande lagstiftning med anledning av artikel 28.1 krävs således inte.

Överenskommelse om överföring av intjänade förmåner

Enligt ledamotsstadgan finns möjlighet för behöriga organ i medlems-staterna att ingå överenskommelser med Europaparlamentet om över-föring av redan intjänade förmåner (artikel 28.2). Det kan inte förutses att det kommer att bli aktuellt för svenska behöriga organ att ingå några sådana överenskommelser. Det finns därför inte något behov av att när-mare reglera vilket organ och på vilka villkor överenskommelser enligt artikel 28.2 ska kunna ingås.

Överföring av latenta förmåner Prop. 2008/09:184

52 Uppdragsperioder som en ledamot tidigare har fullgjort i

Europaparla-mentet eller i ett nationellt parlament men som inte berättigar honom eller henne till pension enligt nationell lagstiftning, t.ex. för att de tids-kriterier som gäller för förmånerna inte är uppfyllda (eng. ”the length of term of office… is not sufficient”), ska enligt artikel 28.2 beaktas vid beräkning av pension enligt ledamotsstadgan. Inte heller i detta samman-hang bör begreppet pension i artikel 28 tolkas alltför snävt. En förvärvad rätt till egenlivränta bör i linje med denna utgångspunkt anses vara en förvärvad pensionsrättighet som ska kvarstå enligt 28.1 och således inte beaktas inom ramen för tillämpningen av artikel 28.2.

Enligt de gällande svenska pensionsreglerna kan den tid som en leda-mot av Europaparlamentet tidigare har fullgjort i riksdagen eller i Europaparlamentet men som inte berättigar till förmåner på grund av att tidskriterierna för intjänande inte är uppfyllda, i vissa fall beaktas vid bestämningen av pensionsförmåner i ett senare skede. Det gäller t.ex. om ledamoten, sedan han eller hon har lämnat Europaparlamentet, senare tar plats i riksdagen och efter fullgjort uppdrag där kan tillgodoräkna sig så mycket ytterligare tid att ledamoten uppfyller lagens tidskriterier med avseende på antalet uppdragsår eller dess ålderskriterier. Exempelvis kan en ledamot som väljs till ledamot av Europaparlamentet vid valet 2009 och som tidigare har fullgjort två hela år i riksdagen eller i Europaparla-mentet vara berättigad till ålderspension enligt nationell lagstiftning, om ledamoten efter tiden i Europaparlamentet åter tar plats i riksdagen och fullgör ytterligare fyra hela år där samtidigt som ledamoten hinner fylla 50 år. Om de två tidigare åren inte får beaktas vid sammanläggningen av tid på grund av att de i stället ska beaktas inom ramen för de förmåner som utgår enligt stadgan kan ledamoten i praktiken gå miste om en för-mån som skulle kunna vara mer ekonomiskt fördelaktig. En sådan effekt av regleringen i ledamotsstadgan kan knappast vara avsedd.

Enligt regeringens bedömning får bestämmelsen i artikel 28.2 antas innebära att sådan uppdragstid som inte tidigare tillgodoräknats leda-moten som förmånsgrundande inom det nationella systemet ska beaktas av Europaparlamentet i vart fall om ledamoten själv påkallar att tiden ska tillgodoräknas enligt stadgan. Det synes däremot inte givet att den tid som ännu inte gett upphov till en intjänad förmånsrätt alltid måste till-godoräknas inom ramen för regleringen i stadgan, i vart fall inte om ledamoten själv föredrar något annat. I den utsträckning viss tid rent faktiskt har tillgodoräknats inom ramen för det gemenskapsrättsliga pensionssystemet bör inte samma tid även kunna tillgodoräknas inom ramen för den nationella regleringen. Enligt regeringen bör, i enlighet med vad som föreslås i promemorian, en reglering som hindrar dubbelt tillgodoräknande därför införas i företrädarlagen. Begränsningen bör gälla i fråga om både egenpensionsförmåner och kompletterade efter-levandepension.

6.3 Bestämmelser som inte kräver kompletterande