Investeringar i aktier på börsen är ett mycket vanligt tillvägagångssätt för att placera
sparkapital i Sverige. Detta görs både privat genom investeringssparkonton men också med hjälp av kapitalförvaltare inom banker, fond- och pensionsbolag. Det investerade privata kapitalet bidrar i sin tur till nya investeringar i företagens verksamheter som möjliggör global ekonomisk tillväxt (Fondbolagens förening, 2016). För att bli en framgångsrik investerare krävs att en rad olika faktorer tas i beaktning vid uppbyggnad av en portfölj.
Multipelvärdering är en metod av stor betydelse som används för att kunna jämföra olika bolag utefter prestationsmått och kapitalstruktur. Ett av de mest använda nyckeltalen vid värderingen av bolag på börsen är P/E-talet, vilket mäter aktiepriset genom vinst.
1977 studerade Basu teorin om den effektiva marknadshypotesen vilken innebär att priset på finansiella instrument fullständigt reflekterar all tillgänglig offentlig information. Denna hypotes ifrågasätts i hans studie då P/E-talet visade sig ge en indikation på framtida prestation av en aktie, där bolag med låga värden överträffade bolag med höga, även benämnt P/E-effekten av Basu (1977) (Bodie et al., 2014, s. 367).
Fama och French genomförde en liknande studie 1998 över ett flertal länder mellan åren 1975 och 1995 där de jämförde prestationen mellan så kallade värdeaktier och tillväxtaktier. Denna studie visade även på att värdeaktier, kännetecknade av låga värdemultiplar, presterade bättre än tillväxtaktier med höga värden. De komponenter som undersöktes i studien var företagens bokförda värde, intjäningsförmåga, utdelning och kassaflöde i relation till marknadens värde (Fama & French, 1998).
2004 stöttades denna teori av en studie av Chahine och Choudhry där de utvärderade
prestationen av bolag med olika värden på P/E i europeiska länder under perioden 1988-2002.
Studien undersökte också om det fanns skillnader mellan olika branscher utefter nivå på P/E, oberoende av land. Även här visade resultatet att bolag, benämnade som värdeaktier med låga multiplar, överträffade bolag med höga. I undersökningen tittade de också på om
tillväxttakten i förhållande till respektive bolags P/E-värde, hade en effekt på avkastningen, även kallad PEG-kvot. Bolag med hög tillväxttakt och lågt P/E (PEG < 1) visade sig prestera bäst medan de med högt P/E och låg tillväxttakt (PEG > 1) presterade sämst, uttryckt i
totalavkastning. Baserat på resultatet i studien skapade Chahine och Choudhry tre stycken investeringsstrategier utefter bolagens P/E och PEG kvoter (Chahine & Choudhry, 2004)
Frågeställningen som detta arbete kommer att utreda är hur bolagen, som är noterade på Stockholmsbörsen, påverkas av värdet på nyckeltalen P/E och PEG. Undersökningen syftar till att klargöra om det finns skillnad i historisk aktieavkastning mellan bolagsgrupper med höga respektive låga värdemultiplar.
Syftet med detta arbete är att undersöka om nyckeltalen P/E och PEG har en effekt på totalavkastning för svenska bolagsaktier genom att titta på perioden 2007-2016. En period som präglats av både nedgång (2007-2011) och uppgång (2012-2016). Studien syftar även till att undersöka om värdestrategier, baserade på låga värdemultiplar och tillväxtstrategier, baserade på höga värdemultiplar, genererar skild årlig totalavkastning på Stockholmsbörsen.
Syftet kommer att uppfyllas genom att utvärdera korrelationskoefficienterna för respektive värdemultipel mot totalavkastning för samtliga bolag i studien mellan åren 2007-2016.
Därefter upprättas även regressioner för att kunna urskilja skillnader i beta-koefficienter och intercept. För att testa hur bolag med låga och höga nyckeltal presterar i förhållande till varandra, skapas en 3x3 matris där låga, medel och höga P/E-tal kombineras med låg, medel och hög tillväxt, vilket resulterar i nio grupper. Utifrån denna matris byggs portföljstrategier upp för att kunna utforska och tolka relationen mellan låga och höga värdemultiplar.
Resultatet för korrelationen visar att sambandet mellan båda värdemultiplarna och
totalavkastning var mycket svagt positivt över de tio åren. Under den första femårsperioden resulterade däremot korrelationen i ett svagt negativt samband mellan båda värdemultiplarna och totalavkastning. Fortsättningsvis genererade bolagsgrupperna, som karaktäriseras med höga P/E-värden, en högre genomsnittlig årlig totalavkastning för perioden 2007-2016 relativt bolagen med låga P/E-värden. Av de tre uppbyggda strategierna i undersökningen presterade Strategi 2 totalt sett bäst, vilken består av en lång position i bolag med PEG-värden inom intervallet (0,1) och en kort position i bolag med PEG-värden över 1. Resultatet kan tolkas som att bolag med låga PEG-värden överpresterade bolag med höga PEG-värden.
Arbetet är avgränsat till perioden 2007-2016 och bolag listade på Nasdaq Stockholm. Studien inriktas enbart mot värdemultiplarna P/E och PEG, vilket således bortser från övriga nyckeltal
för respektive bolag under tidsperioden. Detta innebär att resultatet nödvändigtvis inte behöver reflektera bolagets prestation som helhet, då flera värdemultiplar bör tas i beaktning vid en fullständig analys och innefattar varierande relevans inom varje enskild bolagssektor.
Denna studie är uppdelad på åtta kapitel. Kapitel 2 innehåller beskrivning av viktiga begrepp och teorier för att underlätta förståelsen i den senare resultatdelen. Kapitel 3 består av en förenklad modell av sambandet mellan aktier med låga respektive höga P/E-värden i relation till vinsttillväxten. Där förklaras hur bolagen kategoriseras i en 3x3 matris med nio olika grupper samt vilka kriterier som företagen måste uppfylla för att kvalificeras i denna studie.
Kapitel 4 inleds med en grundligare beskrivning av data som undersökningen bygger på och hur beräkningar används. I kapitel 5 presenteras resultatet av sambanden mellan multiplarna och totalavkastningen genom Pearsons korrelationskoefficient. Därefter redogörs regressioner för att tydligt kunna jämföra skillnader mellan multiplarna och deras enskilda effekt på
totalavkastning. Slutligen utvärderas totalavkastningen under åren för varje enskild grupp och strategi som även testas för statistisk signifikans. I kapitel 6 analyseras vad resultatet kan bero på med hjälp av teorin och diskuterar vilka konsekvenser detta kan få för investerares beslut. I kapitel 7 mynnar slutligen studien ut i en slutsats där frågeställningarna besvaras.
Avslutningsvis, i kapitel 8 presenteras förslag på vidare forskning som kan vara av relevans för ämnet men som detta arbete har avgränsats från.