En stor del av arbetstiden innebar att samla in data om olika materials inbäddade energi. Denna fås i form av livscykelanalyser som är utförda av organisationer och företag. Nedan ges en bakgrund till livscykelanalyser, de regler som styr hur de ska genomföras, hur de kan presenteras och vad som ska ingå i livscykelanalyser. Texten har skrivits med hjälp av litteratur och information från Internetkällor.
2.4.1
Standarder inom ISO 14000
ISO 14000 består av en serie av standarder som ska hjälpa företag och organisationer att bygga upp och bedriva miljöarbete. Denna serie av standarder är internationellt erkända och är uppdelade i en organisationsorienterad och en produktorienterad del. Den produkt- orienterade består av följande delar:
Miljömärkning och miljödeklarationer
Här ingår miljömärkning med symboler, användning av miljöuttalanden och miljö- deklarationer grundade på livscykelanalyser. Standarden ”Typ III miljödeklarationer – Principer och procedurer” (SS-ISO 14025) beskriver principer och procedurer för typ II miljö- deklarationsprogram och miljödeklarationer.
Livscykelanalys
För att utföra livscykelanalyser används standarderna ”Livscykelanalys – Principer och strukturer” (SS-EN ISO 14040) och ”Livscykelanalys – Krav och vägledning” (SS-EN ISO 14044).
Miljöanpassad produktutveckling
Meningen är att visa hur produktutveckling är en viktig del av miljöarbete. För att göra detta finns en rapport som ska underlätta arbete med att integrera miljöarbete i produktutveckling, ”Integrering av miljöaspekter i produktutveckling” (SIS-ISO/TR 14062).
(Bodlund m.fl. 2009)
2.4.2
Livscykelanalys
Livscykelanalyser (LCA) utförs när en organisation vill undersöka sin miljöpåverkan, vilket vanligtvis görs på varor, processer eller tjänster. Analysen görs från det att materialet utvinns fram till dess att produkten blir avfall eller återvinns, kallas ofta ”från vaggan till graven”. Med hjälp av denna metod kan resursförbrukningen beskrivas samt utsläpp till luft, vatten och mark. (Bodlund m.fl. 2009)
En livscykelanalys består av fyra faser: Syfte och avgränsning, inventeringsanalys, miljö- påverkansanalys samt tolkning. Att utföra en analys är en iterativ process och arbetet kan gå fram och tillbaka mellan alla dessa faser, se figur 12. (Träguiden.se, u.å.)
19
Figur 12 Ramverk för en livscykelanalys (Träguiden.se, u.å.)
I syfte och avgränsning (fas ett) definieras den funktionella enheten som ska analyseras. Eventuella avgränsningar som görs och även motiveringen till avgränsningen ska redovisas här. Den funktionella enheten ska vara tydligt definierad och mätbar för att skapa en referensenhet som ingående och utgående data kan relateras till. Enhetens mängd av
material eller produkter sammanställs även här. I fas två utförs en livscykelinventering (LCI) där modellen som tidigare skapats omvandlas till ett flödesschema eller processträd.
Aktiviteterna i flödesschemat delas sedan in i enhetsprocesser, som är förenade med in- och utflöden, se figur 13. (Träguiden.se, u.å.)
I en livscykelanalys väljs vilka miljöpåverkanskategorier och vilka indikatorer som ska redovisas. Detta val görs i enlighet med syftet och avgränsningen för studien. Detta görs för att kunna värdera data från livscykelinventeringen och för att bättre kunna redovisa
systemets påverkan på miljö. Tabell 1 visar ett exempel på några kategorier och deras indikatorer. (Träguiden.se, u.å.)
Tabell 1 Miljöpåverkanskategorier och deras indikatorer.
Miljöpåverkanskategori Kategoriindikator
Växthuseffekt CO2-ekvivalenter
Ozonuttunning OPD
Försurning SO2-ekvivalenter
Övergödning COD/BOD
Marknära ozon POCP
Resursanvändning, material kg
Resursanvändning, energi MJ
Det sista steget i en livscykelanalys är en tolkning av resultaten. Där diskuteras även resultaten beroende på datakvalitet, systemavgränsning och giltighet av studie, här finns även möjlighet att utföra en känslighetsanalys. (Träguiden.se, u.å.)
20 Figur 13 Exempel på livscykel (Klimatdeklaration.se, u.å.)
1) Utvinning av råvaror, 2) Bearbetning av material, 3) Tillverkning, 4) Användning, 5) Återvinning, deponering.
2.4.3
Koldioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter används när en jämförelse ska göras mellan olika gasers klimat- påverkan. Olika gaser påverkar klimatet olika mycket och därför används
koldioxidekvivalenter för att omvandla de till motsvarande mängd koldioxid. Till exempel motsvarar 1 kg metan 25 kg koldioxid. De totala koldioxidekvivalenterna för en vara eller tjänst kan räknas ihop och kallas ofta för dess växthuspotential (GWP). (Bodlund m.fl. 2009)
2.4.4
Miljödeklarationer
En miljödeklaration eller EPD (Environmental Product Declaration) utförs enligt standarden ISO 14025. Miljödeklarationer baseras på utförda livscykelanalyser och kan användas av alla företag och organisationer. I miljödeklarationer redovisas information om en produkt eller tjänsts miljöpåverkan, förskaffning av råmaterial, energianvändning, innehållet av material och kemiska substanser, emissioner till luft, mark och vatten och avfall. En miljödeklaration innehåller även information om produkten och företaget som har utfört deklarationen. Miljö- deklarationer utförs frivilligt och kan användas för att kvalitativt jämföra information om en produkts miljöpåverkan. (Environmentalproductsdeclaration.com, u.å.)
En miljödeklaration har tre huvuddelar enligt nedan. 1. Beskrivning av produkten och företaget.
Första delen av en miljödeklaration är en beskrivning av tillverkaren och produkten. 2. Påverkan på miljön.
Den viktigaste delen av en miljödeklaration där innehållet baseras på en livscykelanalys. I de flesta miljödeklarationer redovisas även luft- och vattenemissioner både som indata och omräknade som olika klimatindikatorer, till exempel växthuspotential (GWP). Resurs- förbrukning delas upp i förnybara respektive icke förnybara resurser. Resultaten framförs
21
sedan per enhet, till exempel ett kg pasta. Vissa miljödeklarationer innehåller även en typisk transportsträcka till en kund.
3. Information om företaget och det ackrediterade certifieringsorganet.
Här redovisas namn och adress till företagets kontaktperson och till certifieringsorganet, certifierings giltighetstid samt referenser.
(Environmentalproductsdeclaration.com, u.å.)
Miljödeklarationer administreras av miljöstyrningsrådet. De har arbetat med att göra EPD- systemet stort internationellt, detta har också skett och EPD-systemet är nu det enda system som kan tillämpas i flera länder. (Bodlund m.fl. 2009)
Miljödeklarationer har till uppgift att vara objektiva och verifierbara. Detta innebär att en deklaration bara ska innehålla information om sådant som redan hänt. En miljödeklaration spekulerar alltså inte på vad som kommer hända i framtiden. När EPD-systemet skapades var även adderbarhet ett viktigt krav. Innebörden av detta är att individuella komponenter i en produkt kan adderas och därmed erhålls miljödeklaration för den sammanställda
produkten. (Bodlund m.fl. 2009)
Till skillnad från en livscykelanalys ska miljödeklarationer vara lätta att jämföra. I en LCA bestäms metodiken och systemgränserna individuellt beroende på produkten som ska analyseras. Ett sätt att göra miljödeklarationer jämförbara är att dela upp dem i olika produktspecifika regler (PCR). Analogt med livscykelanalyser kan olika miljödeklarationer redovisa olika information. Det som ska ingå är resursuttagning från naturen och olika miljö- påverkanskategorier, vilka som redovisas beror på vilken produkt deklarationen är gjord för. (Bodlund m.fl. 2009)
2.4.4.1
Produktspecifika regler
Produktspecifika regler (Product Category Rules) är gemensamma regler för en grupp av produkter. Där anges hur data och underlag ska hanteras när en miljö- eller klimat-
deklaration upprättas. Alla produkter som använt samma produktspecifika regler använder samma regler och därför är dessa miljödeklarationer jämförbara. (Klimatdeklaration.se, u.å.)
2.4.5
Byggvarudeklaration
En byggvarudeklaration kan ibland uppfattas som en miljövarudeklaration. Miljö- varudeklarationen är en redovisning som är granskad av en tredjepart medan en bygg-
22
i samarbete med Byggsektorns Kretsloppsråd framarbetat en mall för hur en bygg-
varudeklaration bör se ut. Det finns både delar som ska ingå och delar som är frivilliga att ha med i en byggvarudeklaration. (Teknikhandboken.se, u.å.)
Det som ska ingå är ingående material, redovisning av ingående materials miljö-
konsekvenser, vilka kemiska ämnen från Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas som ingår i produkten, ett beaktande av livscykelaspekterna på ingående material, uppgifter som andra i byggprocessen behöver för sina analyser, uppgifter som behövs vid rivning,
återvinning och/eller deponering. (Teknikhandboken.se, u.å.)
Det som bör ingå, men som är frivilligt, är uppgifter om råvaruuttag och insatsvaror, vilka ämnen som är upptagna i Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas som ingår i
produkten, uppgifter om miljöpåverkande inslag under byggande, uppgifter om resursbehov under byggprocessen, uppgifter om energianvändning vid drift och underhåll, uppgifter om varuanvändning vid skötsel, information om transporternas resursanvändning och
emissioner, information om avfallshanterings urlakning och emissioner, uppgifter som har betydelse för inomhus miljön. (Teknikhandboken.se, u.å.)
23
3
BESKRIVNING AV KYLA FRÅN BORRHÅL OCH
KYLMASKIN
I denna rapport har två olika kylmetoder valts att studeras och tillämpas på en fiktiv kontors- byggnad. De två kylmetoderna är kyla från en kylmaskin, alternativt kyla från ett antal borrhål som motsvarar kylmaskinens kyleffekt. Byggnaden är 2 000 kvadratmeter stor och har ett kyleffektbehov på 50 W per kvadratmeter, vilket ger ett totalt kyleffektbehov på 100 kW. Enligt Sveby (2010) är ett rimligt värde på energianvändningen för verksamhetsel i en kontorsbyggnad 50 kWh per kvadratmeter och år. I studien antas att 80 procent av denna verksamhetsel blir överskottsvärme som måste kylas bort. Energianvändningen för kyla blir därmed 40 kWh per kvadratmeter och totalt 80 000 kWh per år.