Kostnaden för utbetalad introduktionsersättning i staden var 55 mnkr 2009. Det var en minskning av kostnaden med 36 mnkr eller 40 procent jämfört med 2008. Introduktionser-sättning infördes 1995 och utbetalas under vanligtvis en 18 månaders introduktions-/mottagningstid för flyktingar9. Dessförinnan fick flyktinghushållen ekonomiskt bistånd på Invandrarförvaltningen. Tabell 1 i tabellbilagan.
Utbetalad Introduktionsersättning 1995 – 2009 och ekonomiskt bistånd utbetalat på Invandrarförvaltningen 1990 - 1994
Kostnaden för introduktionsersättningen fluktuerar i stora drag med storleken på mottagandet av flyktinghushåll i staden, storleken på de hushåll som kommer samt med inflationen.
Från år 2000 minskade flyktingmottagningen i staden vilket gav en kostnadsminskning under perioden fram till och med 2005. Under 2006 och 2007 ökade utbetalningarna av introduk-tionsersättning markant. Den tillfälliga asyllagen samt ökad invandring från bland annat Irak gav ett kraftigt ökat tillskott av flyktinghushåll. Den tillfälliga asyllagen genererade också en ökad anhöriginvandring från och med 2007. På grund av att familjeåterföreningsprocesserna tar lång tid anländer de anhöriga oftast i slutet eller efter den först anlända makens/makans introduktionsersättningsperiod.
Under 2009 fick 1 330 hushåll introduktionsersättning någon gång under året. Det var en minskning med drygt 700 hushåll eller 35 procent jämfört med 2008.
Antalet ersättningshushåll beror på storleken på inflyttningen av flyktinghushåll till staden men påverkas också av hur länge introduktionen pågår, vilket kan variera något.
9 Om en anhörig make/maka till en flykting anländer under 18-månadersperioden förlängs hushållets introduktionsersättningsperiod till högst 24 månader från att den först anlända maken/makan togs emot. Den anhöriga maken/makan kan därmed ha introduktionsersättning i högst mellan 6 och 18 må-nader. Innan 1995
Antal hushåll med introduktionsersättning 1995 – 2009 och hushåll med ekonomiskt bistånd på Invandrar-förvaltningen 1990 - 1994
0 500 1000 1500 2000 2500 3000
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
2005 2006 2007 2008 2009 Hushåll
En minskning har skett av alla typer av ersättningshushåll 2009 jämfört med 2008. Största delen av introduktionshushållen har alltid varit ensamstående män utan barn. Deras andel brukar variera mellan 40 - 50 % av introduktionshushållen beroende på olika flyktingström-mar. 2009 hade de ensamstående männens dominans minskat kraftigt i antal till nära 500 och deras andel till 37 procent av introduktionshushållen. De ensamstående männen utan barn fick drygt 30 procent av den utbetalade introduktionsersättningen 2009. Tabell 87, 89 och 93 i tabellbilagan.
Hushåll med Introduktionsersättning efter hushållstyp 2008 - 2009
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
Ensam man
utan barn Ensam man
med barn Ensam kvinna
utan barn Ensam kvinna
med barn Par utan barn Par med barn 2008 2009 Antal
Drygt 30 procent av ersättningshushållen var ensamstående kvinnor utan barn. De hade minskat mer dämpat än männen och ökat kraftigt i andel av ersättningshusållen jämfört med 2008. De har aldrig tidigare uttgjort en så stor andel av ersättningshushållen. De
ensamståen-de kvinnorna utan barn fick nära 30 procent av ensamståen-den utbetalaensamståen-de introduktionsersättningen 2009. Parhushållen utan barn hade minskat i antal och i andel av introduktionshushållen.
Antalet par med barn minskade med samma takt som ersättningshushållen totalt och utgjorde oförändrat ca 12 procent av ersättningshushållen 2009. Gruppen fick 20 procent av den utbe-talade introduktionsersättningen på grund av deras större normkostnader. De hade genom-snittligt längre biståndstider än paren utan barn.
I följande diagram visas åldersfördelningen bland hushållen med introduktionsersättning (kvinnans ålder i par). Introduktionshushållen är allmänt yngre än hushållen med ekonomiskt bistånd. 38 procent av introduktionshushållen var under 30 år och endast 10 procent av intro-duktionshushållen hade en registerledare som var 50 år och däröver. Motsvarande ålders-grupper för hushållen med ekonomiskt bistånd var 30 procent respektive 25 procent.
Det skedde en minskning av hushåll i alla åldersgrupper 2009. Störst är åldersgruppen 30 – 39 år bland introduktionshushållen, ca 36 procent, men deras andel har minskat något fyra år i följd. Tabell 88 och 92 i tabellbilagan.
Hushåll med Introduktionsersättning efter ålder (registerledarens) 2008 och 2009
0 100 200 300 400 500 600 700 800
-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år 65- år 2008 2009 Antal
Totalt ingick nära 2 500 personer i hushållen med introduktionsersättning, varav drygt 900 var barn. Det är en minskning med ca 1 200 personer eller 33 procent jämfört med 2008. De vuxna minskade procentuellt mer än barnen. Tabell 85, 86 och 91 i tabellbilagan. I tabell 95 redovisas ersättningstagarna per stadsdelsförvaltning.
I genomsnitt fick hushållen introduktionsersättning med 7 508 kronor per månad 2009. Det var en ökning med 150 kronor eller 2 procent jämfört med 2008. Medelbidraget ökade i alla hushållstyper som inkluderar barn. Tabell 89 och 90 i tabellbilagan.
Medelbidrag per hushåll och månad efter hushållstyp 2008 och 2009
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000
Ensam man
utan barn Ensam man
med barn Ensam
kvinna utan barn
Ensam kvinna med
barn
Par utan barn Par med barn 2008 2009 Kr
Det genomsnittliga antalet ersättningsmånader minskade från 6,0 år 2008 till 5,5 år 2009. När det gäller antal månader med introduktionsersättning under ett år påverkas det dels av när hushållet påbörjade sin introduktion i staden men också av att introduktionen har en tidsbe-gränsning på vanligen 18 månader. De som kom t.ex. i januari 2008 kan inte uppnå mer än 6 ersättningsmånader 2009. När introduktionsperioden är slut men inte hushållet är självförsör-jande går det över till ekonomiskt bistånd. Det stora antalet hushåll som påbörjade sin intro-duktion sent under 2006 och under 2007 kan, om de inte blivit självförsörjande, ha några få ersättningsmånader under 2008. Inflödet av flyktinghushåll har därefter minskat.
Stadsdelsförvaltningarna
De 55 mnkr som utbetalades för 2009 fördelar sig som i följande diagram på stadsdelsför-valtningarna. Då Enskede-Årsta-Vantör handlägger introduktionsersättningen också för flyk-tinghushåll boende i Farsta och Skarpnäck har här använts boendeförvaltning istället för handläggande förvaltning för att fördela kostnaderna. Tabell 94 i tabellbilagan.
Kostnaderna för introduktionsersättning minskade kraftigt i alla stadsdelsförvaltningar. Den största procentuella minskningen skedde i Bromma, Skarpnäck, Hägersten-Liljeholmen och Norrmalm med omkring 60 procent. De skedde från redan låga kostnader. Den minsta kost-nadsminskningen skedde i Hässelby-Vällingby med – 22 procent, medan övriga förvaltningar minskade med omkring 40 procent.
Kostnaden för introduktionsersättning efter boendeförvaltning 2008 - 2009
I följande diagram visas hur ersättningshushållen fördelar sig på respektive boendeförvalt-ning. Fördelningen av hushållen per stadsdelsförvaltning speglar i stort sätt kostnadsbilden.
Rinkeby-Kista har något lägre kostnadsandel än andel av hushållen.
Antalsmässigt minskade ersättningshushållen mest i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Ens-kede-Årsta-Vantör. De procentuellt största minskningarna skedde i Bromma, Skarpnäck, Far-sta och Hägersten-Liljeholmen, med mer än 50 procent, där antalet ersättningshushåll var re-lativt lågt redan i utgångsläget. Hushållen har allmänt minskat mindre än kostnaderna 2009.
Hushåll med introduktionsersättning efter boendeförvaltning 2008 - 2009
0
Tabell 96 visar de ca 1 500 vuxna ersättningstagarna efter försörjningshinder under året. Det är det andra året denna uppgift finna tillgänglig. Observera att en person kan ha haft flera oli-ka försörjningshinder under året och därför oli-kan förekomma en gång under flera försörjnings-hinder. Det framgår att ca 60 procent har kodats som arbetslösa (kod 01-03, 05 och 13) någon gång under året. Flest har dock kodats som flykting i introduktion (kod 10 och 11) någon
gång under året, nära 70 procent. I genomsnitt hade man 1,7 olika försörjningshinder under året
Avslag bland introduktionshushållen
Totalt ansökte 1 370 hushåll om introduktionsersättning 2009. Drygt 40 av dem fick endast avslag på ansökan. Dessa fick i genomsnitt 3,4 avslag under året.
Av de 1 330 hushåll som fick introduktionsersättning hade drygt hälften fått avslag helt eller delvis minst någon gång under året. I genomsnitt hade de fått 3,8 avslag.
De vanligaste avslutsorsakerna var att ”Behovet kan ej tillgodoses inom lagen om introduk-tionsersättning” och ”Följer ej introduktionsprogrammet”.
Avslutade ersättningshushåll
Av de 1 330 hushåll som hade introduktionsersättning under 2009 avslutades 450 eller 34 procent under året.
Här redovisas de under året avslutade introduktionshushållen efter den avslutsorsak som regi-strerats. Den största andelen, 40 procent, avslutades för att de flyttat från stadsdelsförvalt-ningen. Dessa hushåll har inte flyttat till annan stadsdelsförvaltning i staden och fått introduk-tionsersättning där under året. 38 procent avslutades för att introduktionsperioden var slut.
För båda grupperna gäller dock att de inte behöver vara självförsörjande utan kan få ekono-miskt bistånd efter avslutet.
12 procent av hushållen har avslutats för att de börjat arbeta. Tillsammans med dem som bör-jat studera, fått olika typer av ersättningar och för dem som det var en engångsansökan eller okänt utgör de den grupp som antas blivit självförsörjande. Dessa självförsörjande ca 90 hus-håll utgör 20 procent av de avslutade ersättningshushus-hållen 2009.
Antal avslutade introduktionshushåll efter avslutsorsak 2009
0
DEFINITIONER