Invändig isolering av yttervägg

Hausknechtska huset har vid renoveringen fått en invändig isolering av ytterväggarna på 50 respektive 70 mm. För att fastställa tjockleken på isoleringen liksom materialsamman- sättningen i den nya ytterväggen gjordes först beräkningar på fukttransport i väggen.

Eftersom väggen består av både trä och tegel var det viktigt att kunna säkerställa att väg- gen även efter tilläggsisolering skulle hinna torka ut. Både isoleringstjocklek och typ av puts varierades i beräkningarna, (Hansson u.å.).

Anledningen till att man valde en lösning där ytterväggarna av korsvirke (trä och tegel) isolerades invändigt med mineralull var dels att väggarna var i mycket dåligt skick, dels – och främst – för att det gamla som fanns bevarat interiört kunde flyttas längre in i rummet – det var möjligt att isolera väggarna. I huset fanns både interiöra och exteriöra kulturvär- den som skulle bevaras. När det finns stora kulturhistoriska värden både invändigt och utvändigt är det ofta omöjligt att alls isolera. I Hausknechtska huset kunde dock den vär- defulla interiören flyttas längre in i rummet och därmed kunde isoleringen läggas på in- sidan av ytterväggen, (Hansson u.å.).

Ytterväggarna har isolerats genom att en regelstomme av stål har byggts mot ytterväggen av korsvirke och facken har isolerats med mineralull. Väggarna har sedan klätts in med gipsskivor. Därpå slammades väggarna. Att man använde gipsskivor, som inte är ett tra- ditionellt material, beror främst på myndighetskrav på brandsäkerhet men också för att de är billiga och enkla att arbeta med. Alternativet hade varit att installera ett sprinkler- system.

Gipsskivor ger dock ett något rakt och platt intryck i relation till resten av den något skeva byggnaden. Olika åtgärder i form av väggpaneler, pappspända väggar och färger användes för att minska denna kontrast, (Hansson 2010).

Byggnadsfysikalisk värdering

I den funna litteraturen om Hausknechtska huset saknas i princip en diskussion kring de byggnadsfysikaliska konsekvenserna av den invändiga isoleringen av ytterväggarna. Den ökade brandsäkerheten som följer av att gipsplattor satts på innerväggen nämns. Dess- utom gjordes en riskbedömning före åtgärden, dels genom att huset först dokumenterades och konsekvenserna av en åtgärd utreddes, dels genomfördes beräkningar av fukttrans- porten i väggarna före renoveringen för att utreda möjlig isolertjocklek och materialval, (Hansson u.å.).

Allmänt gäller att utvändig isolering av ytterväggarna är att föredra framför invändig. Ut- vändig isolering påverkar dock byggnadens utseende, vilket kan göra den olämplig för kulturhistoriska byggnader. Vid invändig isolering blir den gamla konstruktionen kallare och mer fuktkänslig. För att förhindra att fukt vandrar i väggen efter tilläggsisolering bör man därför förse väggens insida med ett nytt ångtätt skikt/ångspärr. Vidare kan vissa köldbryggor förstärkas efter invändig isolering, eftersom den gamla ytterväggen blir kal- lare. Golv och mellanväggars yttemperaturer intill ytterväggarna kan bli lägre än tidigare och kan dessutom få stora temperaturskillnader. En temperatursänkning i den gamla väg- gen medför en högre medelfukthalt med förhöjd risk för fuktskador i väggreglar eller golvbjälkar. Om man tilläggsisolerar en tegelfasad invändigt ökar dessutom risken för frostsprängning av fasaden. Tilläggsisolering av en yttervägg gör att väggens inneryta blir varmare och draget minskar, vilket medför ett förbättrat inomhusklimat.

Energibesparingspotential

Före renoveringen gjordes beräkningar på byggnadens förväntade energianvändning med olika lösningar, såsom olika isoleringsalternativ och fönster. Man ville bevara fönstren som var av äldre modell, och ett fönsterbyte skulle endast ge en marginell minskning av energianvändningen. Att isolera taket med 250 mm och väggarnas isolering gav betydligt större effekt. Man valde därför att inte byta ut fönstren, utan fokusera på isoleringen (Hansson u.å.). Allmänt gäller att transmissionsförlusterna genom väggen minskar när isoleringen på ytterväggarna ökas. Därmed minskar behovet av tillförd energi för upp- värmning.

Kulturhistorisk värdering

För att säkerställa bevarande av de kulturhistoriska värdena i byggnaden ställde bygg- nadsantikvarie Paul Hansson upp ett antal krav i en kontrollplan som användes under projekteringsskedet. Först inventerades och dokumenterades byggnaden och dess befint- liga konstruktion. Först därefter kunde förslag på renovering samt ny konstruktion läm- nas, baserat på dokumentationen. Samtliga projekterande konsulter och entreprenörer var tvungna att uppvisa dokumentation kring byggnadens befintliga skick samt konsekvenser och effekter av den föreslagna åtgärden. De måste påvisa att de föreslagna åtgärderna var harmlösa mot befintlig konstruktion innan själva åtgärden vidtogs. Detta gjordes för varje del av renoveringen. Tanken var att kontrollplanen skulle skicka signaler till projektörer- na om att det inte gick att få in vad som helst i huset; man skulle inte föreslå en teknisk lösning utan att dokumentation fanns. Därutöver genomfördes beräkningar på fukttrans- port i väggarna innan åtgärderna genomfördes, (Hansson u.å.).

5.2.2

Isolering av vindbjälklag

Vindbjälklaget isolerades med 250 mm. Inga lufttäthetsåtgärder gjordes. Det fanns inte heller sedan tidigare någon isolering på vindbjälklaget. Vindsbjälklagen var tidigare an- gripet av hussvamp.

Byggnadsfysikalisk värdering

Diskussion kring de byggnadsfysikaliska konsekvenserna av att tilläggsisolera

vindbjälklaget förs inte i den funna litteraturen kring Hausknechtska huset. Allmänt gäller dock att det blir något kallare i vindsutrymmen efter en tilläggsisolering av vindbjälk- laget. Därför kommer den relativa fuktigheten att vara hög under vinterhalvåret. Det kan då uppstå kondens eller hög relativ fuktighet på yttertakets undersida under klara nätter. Under främst höst och vår kan detta ge förutsättningar för mikrobiell tillväxt på under- lagstaket. Även material som förvaras på vinden kan mögla.

Tilläggsisolering av vindbjälklaget gör även vinden känslig för fuktskador. Om det kom- mer in fukt på vinden har den svårt att torka ut, åtminstone under vinterhalvåret, eftersom luften som ventilerar utrymmet (kall uteluft) har liten möjlighet att ta upp fukt. Det är där- för nödvändigt att göra yttertaket vattentätt och bjälklaget så lufttätt som möjligt. En bra försäkring mot kondens av fuktig luft från boningsdelen av byggnaden är en ventilation som skapar ett svagt undertryck inomhus. Oftast krävs mekanisk ventilation för att säker- ställa ett undertryck.

Energibesparingspotential

Enligt de beräkningar som genomfördes före renoveringen minskar energianvändningen från 203 till 165 kWh/m2, år genom enbart tilläggsisolering av vinden (Hansson 2009). Detta bedömdes därför vara en viktig energieffektiviserande åtgärd.

Kulturhistorisk värdering

I den funna litteraturen diskuteras inte konsekvenserna på de kulturhistoriska värdena, men allmänt gäller att tilläggsisolering av vindbjälklaget sällan påverkar de kulturhisto- riska värdena inne i eller på utsidan av byggnaden.

5.2.3

Isolering av golv

Ett fackverk av trä har byggt ovanpå golvbjälklaget. Facken har sedan isolerats med cell- plast innan det har täckts med gipsskivor. Ovanpå dessa lades sedan nya brädgolv. Kon- sekvenser av denna åtgärd diskuteras inte i den funna litteraturen.