4. Resultat
4.5 Invandrings- och integrationspolitik
Reflex 2003
Boken går igenom hur processen för asylsökande som kommer till Sverige går till. I texten berättas det att det är den svenska utlänningslagen som reglerar vem som får uppehållstillstånd i Sverige. Reflex tar också upp vilka olika skäl som är giltiga och som leder till uppehållstillstånd. Det är tänkt att EU skall samordna regler för
28 invandring och asyl men det har inte skett hittills i någon större omfattning.67 Boken berättar om lagen mot etnisk diskriminering och ger exempel på hur lagen skall fungera "Det är t.ex. förbjudet att sortera bort arbetssökande med en viss religion, hudfärg eller etniskt ursprung, liksom att särbehandla anställda med olika etniskt ursprung när det gäller lön och arbetsvillkor.".68
Reflex 2012
I Reflex finns samma genomgång av asylsökandeprocessen som i den tidigare upplagan.69 Boken uppmärksammar att politiken med att försöka sprida nyanlända över landet för att minska trycket på bostadsmarknaderna i storstäderna har
misslyckats. Politiken har inneburit att de nyanlända har bosatt sig på små orter med svag arbetsmarknad. Det har lett till att många har valt att flytta till storstadsregionerna där utsikterna till ett arbete är bättre.70 Boken beskriver diskrimineringslagen, vilka grupper den skall skydda och diskrimineringsombudsmannen som skall se till att lagen efterföljs.71
Millennium 2004
Millennium visar hur vägen från asylansökan till ett uppehållstillstånd ser ut. Boken redovisar också för vilka skäl som krävs för att asylsökanden skall få
uppehållstillstånd. Boken berättar hur asylsökandet ökade konstant fram till 1989. För att minska asylärendena skärpte regeringen reglerna för asylsökande, efter det var det inte lika många som fick stanna.72 Millennium beskriver hur politikerna genom olika åtgärder försökt att göra det lättare för personer med invandrarbakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden. "Genom svenskkurser, snabbare handläggningstider, omräkning och komplettering av betyg har dessa snabbt kommit in på
arbetsmarknaden. På så vis tas efterfrågad kompetens snabbt hand om, till fördel för alla." 73 I boken redovisas målen med den svenska flyktingpolitiken;
67 Almgren, Höjelid & Nilsson (2003), 28
68 Ibid. 296
69 Almgren, Höjelid & Nilsson (2012), 49
70 Ibid 53.
71 Ibid 61f.
72Palmqvist & Widberg (2004 ), 198f.
73 Ibid 14.
29
"Jämlikhet - ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som den övriga befolkningen."
"Valfrihet - Flyktingarna ska kunna välja i vilken grad de vill få en svensk kulturidentitet."
"Samverkan - Det ska finnas en omfattande samverkan mellan flyktinggrupperna och majoritetsbefolkningen för att skapa tolerans och solidaritet."74
Millennium 2012
Precis som i den tidigare upplagan och med i stort sett samma formuleringar förklarar Millennium hur vägen från asylansökan till ett uppehållstillstånd ser ut, den Svenska flyktingpolitikens mål, de skärpningar av asylreglerna som infördes 1989 och de åtgärder som politikerna har vidtagit för att underlätta för invandrarna på arbetsmarknaden och regelskärpningen som vidtogs.75
Millennium berättar att diskrimineringsombudsmannen är en sammanslagning av fyra tidigare myndigheter och nu skall den jobba mot könsdiskriminering, diskriminering av handikappade, diskriminering på grund av sexuell läggning och diskriminering på grund av etnicitet.76
Zigma 2003
Zigma 2003 tar upp EES-avtalet som innebär fri rörlighet mellan 18 västeuropeiska länder. Det har enligt boken haft marginell betydelse för in- och utvandringen till eller från Sverige. Författaren tror att den kommande utvidgningen kan ha större påverkan på invandringen "Men efter EU:s utvidgning österut 2004, med tio nya medlemsländer (varav en del relativt fattiga), kan vårt lands lönenivåer och välfärdsystem komma att locka hit många invandrare.".77Under rubriken ”Det är skillnad på invandring och invandring.” redovisar boken för olika former av invandring. Det som beskrivs är under vilka premisser de olika formerna av invandring sker. 78
74 Palmqvist & Widberg (2004 ), 198.
75Palmqvist & Widberg (2012), 252
76 Ibid, 24
77 Bengtsson (2003), 477
78 Ibid, 477f.
30 Zigma ägnar nästan en hel sida åt statistik för att visa vilka länder de asylsökande kommer ifrån och av vilken anledning de har sökt om asyl i Sverige. Under rubriken
"Från gränsstation till introduktionsplan" går boken igenom hur proceduren för asylsökande ser ut från att det de anländer tills att de endera får avslag på sin ansökan eller får den godkänd.79 Författaren väljer att redovisa för begreppen som statistiska centralbyrån använder sig när man skall definiera vem som är invandrare.80 Zigma tar upp att diskrimineringsombudsmannen och de lagar som förbjuder hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.81
Avslutningsvis tar boken upp att migrationsverket kompletterades med integrationsverket. Detta verk skall enligt boken motverka segregationen.
Integrationsverket skall se till att invandrarna kommer snabbare in i samhället med en effektivare och mer målinriktad introduktion till det svenska samhället.82
Zigma 2010
Beskrivningen av den Svenska invandringspolitiken i Zigma är till stora delar identisk med den tidigare upplagan. I denna upplaga har man uppdaterat statistikdelen med nyare siffror som visar vart de asylsökande kommer ifrån och av vilka skäl människor får uppehållstillstånd i Sverige83. Den senare upplagan skiljer sig i övrigt endast på en punkt när det gäller relevant information från den tidigare upplagan. Boken redovisar för integrationsverkets nedläggning. Efter att integrationsverkets effektivitet
ifrågasattes från många håll, valde riksdagen att 2007 lägga ner detta.84
Zigma påpekar att den befarade invandringen som det talades om i den tidigare upplagan i och med att EU utvidgades har uppfyllts "Och den utvidgningen bl a med länder från andra sidan Östersjön-verkar ha satt sina spår i den svenska
invandringsstatistiken.".85
79 Bengtsson (2003), 475
80 Ibid, 482
81 Ibid, 423
82 Ibid, 482
83 Bengtsson (2010) 473.
84 Ibid, 476
85 Bengtsson(2010), 471.
31
4.6 Sammanfattande resultat
Eftersom jag hade variabeln Svensk invandrings- och integrationspolitik som svarar mot en fråga var det enkelt att se vilka variabelvärlden som jag skulle finna. Trots att det i stort sett är lika många positiva variabelvärlden som negativa variabelvärden får de negativa skildringarna betydligt mer utrymme i böckerna. Det är främst det området som forskaren Lozic benämner som regleringsdiskurser som breder ut sig i böckerna.
Området tar upp lagar och bestämmelser för de som söker asyl, vilka som får stanna och vilka som får återvända till sina hemländer. Störst utrymme får de i Zigma, men även i de andra undersökta böckerna förekommer de. De utbredda
regleringsdiskurserna innebär att man delar upp befolkningen i "insiders" och
"outsiders".86 När det gäller de positiva variablerna av integrationspolitiken är det främst lagar och införandet av diskrimineringsombudsmannen som böckerna tar upp.
Böckerna tar också upp åtgärder som vidtagits för att underlätta för invandrarna på arbetsmarknaden. Det är bara Millennium som redovisar för den svenska
flyktingpolitikens mål utav de undersökta böckerna.
4.7 Undersökningens resultat
När jag har räknat de positiva och de negativa variabelvärdena kom jag fram till att i de undersökta böckernas första upplaga innehöll det 15 iakttagelser av positiva variabelvärden medan det fanns 11 negativa variabelvärden. Det innebär att de positiva beskrivningarna var fler än de negativa. När jag undersökte de senare upplagorna av böckerna var de negativa beskrivningarna fler än de positiva. Det var 14 negativa beskrivningar medan det var 12 positiva beskrivningar. Med andra ord hade läroböckerna utifrån variabelvärdena blivit mer negativa i sina skildringar av invandringen och invandrarna.
86 Lozic, 186
32
5. Sammanfattande diskussion 5.1 Böckernas utveckling
När mitt arbete inleddes gjorde jag det med utgångspunkt från att SvD i en granskning av läroböcker för högstadiet 2006 kom fram till att dessa böcker spred fördomar om invandrare och homosexuella. Mitt intresse väcktes för frågan om hur invandringen skildrats i läroböcker. Mitt syfte blev således att undersöka om den negativa bilden av invandringen fortfarande finns i böckerna. De svar som min forskning har gett
bekräftade mycket av den tidigare forskningens resultat.
Att jag gjorde nedslag under två perioder var för att jag ville se om läroboksförfattarna tagit åt sig av den kritik som hade riktats generellt mot läroböcker för deras skildringar av invandrare. Det förvånande mig att böckernas skildringar blivit något mer negativa under den andra undersökta perioden. Varför utvecklingen tagit denna väg kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte har undersökt det.
Zigma och Millennium behandlade invandrarfrågorna i stort sett likadant i de tidiga och de senare undersökta upplagorna med små förändringar. Oftast handlar det om några enstaka meningar som tagits bort, lagts till och uppdateringar av information som blivit inaktuell. Den bok som har förändrat sitt sätt att ta upp frågor kring invandringen är Reflex. Förändringen innebar att Reflex 2012 som tidigare hade ett liknande upplägg som de två andra böckerna skildrade frågorna delvis ur ett
individperspektiv genom att visa hur man påverkas av begreppet etnicitet som andra generationens invandrare. Att två av böckerna i undersökningen endast har gjort smärre förändringar är inte oväntat. Det finns forskning som visar på böckernas trögföränderlighet.87 Utifrån Janne Holmens antagande att läroböckerna i hög grad är känsliga för förändringar i samhället när det gäller politiskt känsligt stoff hade jag förväntat mig en förändring, men detta blev inte fallet.
När det gäller positiva aspekter av min undersökning kan jag bekräfta den bild som tidigare forskning redovisar för att de rent rasistiska och mest fördomsfulla bilderna av invandrare har försvunnit ur böckerna.
87 Se tidigare forskning Ajagán-Lester; Olsson;Selander.
33 Historiskt sett var böckernas beskrivningar positiva. Arbetskraftsinvandringen
beskrivs med positiva ordalag. Författarna använder formuleringar som "Under och efter andra världskriget, då Sveriges gränser öppnades för flyktingar och invandrare fick nästan 200 000 människor en fristad i Sverige." och "Följaktligen öppnades vårt lands gränser för en omfattande arbetskraftsinvandring.". Uttryck som att "Sveriges gränser öppnades" och att man kallar Sverige för en "fristad" förekommer inte när böckerna tar upp flyktinginvandringen.
Tonen i böckerna är en helt annan när flyktinginvandringen beskrivs. Det som får mest utrymme i böckerna och som behandlas i samtliga böcker är det som Lozic kallar regleringsdiskurser. Vilket enligt Lozic leder till att de som redan bor här betraktas som "insiders" och invandrarna som kommer hit blir "outsiders" vilket leder till en dikotomisering där insiders definierar outsiders och således blir insiders normen medan outsiders blir avvikande.
När det gäller problemdiskurserna har de blivit nedtonade enligt Lozic, vilket också stämmer med min undersökning av de exempel som Lozic ger är det främst
arbetslöshet som böckerna tar upp. I övrigt förekommer problemdiskurserna knappt överhuvudtaget, två av böckerna tar upp de språkproblem som invandrare kan ha och en bok beskriver invandrare som bidragstagare när författarna diskuterar invandrarna och förorten. De problemfrågor som är vanligt förekommande är invandrarnas arbetslöshet och överrepresentationen när det gäller brottslighet, men även här har de flesta böckerna förklaringar till varför invandrarnas situation ser ut som den gör. Det som sticker ut är hur Zigma skildrar överrepresentationen inom brottslighet. Först och främst skall det sägas att när det gäller förklaringar till varför invandrarna är
överrepresenterade så hänvisar de till annat material som hör ihop med boken men eftersom jag valt att studera böckerna utgår jag från vad som står i dem. Inte nog med att man saknar förklaringar i boken till bakgrundsfaktorerna till brottsligheten. Jag anser att Zigma ligger på gränsen till att frossa i överrepresentationen bland
invandrarna. Zigma är noggranna med att peka på att desto grövre brottslighet desto mer överrepresenterade är invandrarna. I Zigma 2003 gör boken en poäng av att allra högst är överrepresentationen när det gäller våldtäkter, enligt boken är 40 procent av de skyldiga är invandrare. Författaren har tagit bort just denna siffra i den senare upplagan. I den senare upplagan pekar författaren ut vilka etniciteter som är mest överrepresenterade när det gäller brott. Denna typ av information anser jag är
34 irrelevant information som inte ökar elevers insikter i integrationspolitikens problem.
Information av det här slaget kan leda till att elever helt enkelt ser invandrare som mer brottsligt benägna vilket leder till att fördomar sprids. Detta kan gynna
främlingsfientliga grupper. Författarna skall givetvis inte backa för att ta upp denna fråga, men de måste vara noggranna med hur de belyser ämnet så att förståelsen till varför det ser ut på detta vis ökar. Det gäller att tänka på vilken information som man väljer att lyfta fram. Tyvärr tar böckerna inte upp några lyckade exempel på
integration och invandrarnas inflytande på den svenska kulturen utelämnas också helt.
Mina resultat liknar Mattlars enligt han skildrar böckerna inte ett mångkulturellt samhälle och i de fall det mångkulturella framträder väljer författarna att behandla det ytligt. Även Rundbloms resultat påminner om mina resultat "Invandringens kulturella komponenter och påverkan på traditionellt svenskt kulturliv behandlas däremot inte.".
Mitt samlade intryck efter att ha läst böckernas skildringar av
invandringen/invandrarna är att dessa ämnen får lite uppmärksamhet och skildras ofta genom ganska styltiga stycken där fakta och i vissa fall statistik radas upp. Materialet domineras av diskussioner om de byråkratiska aspekterna, dvs. vem får stanna och varför. Resultatet påminner om de resultat som Rundblom kom fram till i sin undersökning. Han ansåg att böckernas skildringar av invandrarna var
”…fragmentariska och relativt intetsägande"88
Jag anser att det bara är Reflex 2012 av de undersökta läroböckerna som har en ambition att göra något mer än bara vara en källa till kunskap som går att rabbla utantill. Det är Reflex 2012 som med sitt individperspektiv ger invandrarna ett ansikte.
När Mirela ställs i centrum är det betydligt lättare att relatera till invandrarnas situation. Boken använder sig av samma teknik som många läroböcker använt sig av när man beskrivit emigration med personliga berättelser för att läsaren skall få en större förståelse medan de andra böckerna i undersökningen skildrar invandrarna som en grupp och man anlägger ett neutralt ovanifrån perspektiv som gör det svårare att relatera till invandrarnas situation. Jag anser att det är viktigt att motverka rasism och främlingsfientlighet och för att lyckas med detta måste invandrarna framstå som något mer än en anonym massa.
88 Skolverket (2006), 20
35 Enligt Lozic har böckerna allt mer diskuterat rasism och diskriminering. Zigma tar upp att främlingsfientligheten är utbredd i Sverige, men just som författaren kommer in på denna intressanta aspekt väljer han att bagatellisera problemet "... låta bli att använda pekpinnar och servera moralkakor. Vi begränsar oss istället till att studera statistik och reda ut viktiga termer och begrepp.". Zigma 2010 tar inte ens upp frågor kring rasism och invandrarfientlighet.
Även när det gäller diskriminering/rasism borde läroböckerna använda sig av
individperspektivet eftersom det är mycket lättare att nå förståelse för dessa frågor om man får höra berättelser från verkligheten. I Reflex 2012 uppnår man just denna effekt när Mirella berättar om sin pappa som inte får jobb som advokat utan tvingas ta enklare jobb. Vilket gör att han inte bara har fått byta land utan även klass. Att frågor, kring rasism, främlingsfientlighet och motstånd mot invandring hade fått större utrymme hade varit önskvärt, eftersom främlingsfientlighet och motstånd mot
invandring tycks vara på frammarsch i vårt samhälle baserat på Sverigedemokraternas valframgångar.
Överhuvudtaget anser jag utifrån undersökningens resultat att många viktiga frågar utelämnats i böckerna. När det gäller boendesegregationen är det bara en bok som diskuterar den och ger en ordentlig förklaring till den. Situationen för invandrare på arbetsmarknaden utelämnas helt i Zigmas upplagor. Millennium väljer t.ex. att verken ta upp överrepresentationen när det gäller invandrarnas kriminalitet eller
segregationsfrågan.
5.2 Metoddiskussion
Validitet är ett uttryck för om forskaren har använt sig av rätt verktyg i sin
undersökning. Hermeneutik är en erkänd vetenskap när det gäller tolkningar av texter.
Inledningsvis var det svårt att få struktur på den informationen som jag fann. Genom att jag utvecklade mitt analysschema blev det lättare att strukturera informationen.
Även metoden att arbeta med analysschema med olika variabler är vanligt
förekommande inom kvalitativ analys. Att jag använder mig av metoder och verktyg som är frekvent förekommande vid textstudier borgar för hög validitet. Reliabilitet är uttryck för mätnoggrannheten. När det gäller hermeneutiken är det svårt bedöma reliabilitet eftersom jag gör en tolkning av materialet med min förförståelse som utgångspunkt. Det som är viktigt inom all forskning men kanske extra viktigt när man
36 använder sig av hermeneutiken som metod är att forskaren redovisar för hur hen har gjort sin tolkning. Det har jag gjort genom min redovisning av analysvariablerna och hur de skall tolkas. Detta tillsammans med att jag har bifogat mitt analysresultat som en bilaga gör att läsaren kan se exakt hur jag har tolkat texterna vilket ger en god transparens, som kännetecknar god forskning vilket i sin tur borgar för hög reliabilitet.89
5.3 Mina lärdomar
De lärdomar som jag har dragit utifrån uppsatsen är att man alltid bör vara medveten om att läroböckerna inte på något sätt är ett facit. Det är viktigt att använda sig av en lärobok vars skildringar stämmer överens med den bild av verkligheter som läraren vill förmedla. Om boken som läraren arbetar med inte ger denna bild får hen använda sig av andra material för att förmedla den bild som hen önskar förmedla.
Samhällskunskap är ett speciellt ämne ur den synvinkeln, det finns otroligt mycket material som läraren kan använda sig av. Läroböcker är bara ett av många material som läraren kan ta hjälp av i sin undervisning, TV, partimaterial, tidningar,
studiebesök, och föreläsare är andra saker som läraren använda sig av i sin
undervisning. Det är givetvis önskvärt att läroböckerna motsvarar de krav som finns i kursplaner och de värderingar som finns i värdegrunden. Lärare har dessutom inte ett överskott av tid. Det är bra om läraren kan förlita sig på läroböckerna istället för arbeta med alternativa läromedel.
5.4 Förslag till vidare forskning
Att undersöka läromedel är i viss mån samma sak som att granska dem. Mina resultat har liknat det som tidigare forskare och granskare kommit fram till. Det vill säga att invandrarna till viss del är förknippad med problemområden, samtidigt har de ursprungligen rasistiska skildringarna och senare lite fördomsfullare bilderna av invandrarna i böckerna tonats ner. Det som i mångt och mycket präglar böckerna är att invandrare osynliggörs. Varför är det på detta viset skulle jag vilja veta? Om skolan strävar efter att fostra eleverna till demokratiska medborgare som behandlar
människor i samhället lika oavsett etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell
89 Se Bilaga 1
37 läggning är det viktigt att dessa grupper syns i böckerna för att öka förståelsen för det som enligt vissa kan anses vara en avvikelse från normen. När det gäller etniska minoriteter tycker jag inte att det görs i tillräckligt hög grad. Varför det är på detta vis anser jag vara ett utmärkt område att forska vidare på.
38
Källförteckning
Ajagàn-Lester, Luis. "De Andra"- Afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768-1965) Stockholm: HLS Förlag, 2000.
Almgren, Hans, Stefan Höjelid & Erik Nilsson. Reflex. Uppl. 2, Malmö: Gleerups, 2003.
Almgren, Hans, Stefan Höjelid & Erik Nilsson. Reflex 123. Malmö: Gleerups, 2012.
Andén, Axel. Bonnier och Sanoma delar upp finska bokmarknaden (20.5.2015) http://www.medievarlden.se/nyheter/2011/04/bonnier-och-sanoma-delar-upp-finska-bokmarknaden.
Bengtsson, Bengt-Arne. Zigma. Uppl. 5, Stockholm: Liber AB, 2003.
Bengtsson, Bengt-Arne. Zigma. Uppl. 7, Stockholm: Liber AB, 2010.
Bergström, Göran & Kristina Boréus (red). Textens mening och makt - metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Uppl. 3, Lund: Studentlitteratur, 2012.
Esaiasson, Peter et al. Metodpraktikan Uppl. 3.1, Stockholm: Nordstedts Juridik, 2007.
Hellspong, Lennart. Metoder för bruksanalys. Lund: Studentlitteratur, 2001.
Holmen, Janne. Den politiska läroboken-Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Uppsala: Uppsala universitet, 2006.
Juhlin Svensson, Ann-Christine. Nya redskap för lärande - Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS Förlag, 2000.
Lozic, Vanja. I historiekanonons skugga, Malmö: Malmö högskola, 2010.
Långström, Sture. Författaröst och lärobokstradition, Umeå: Borea bokförlag, 1996.
Långström, Sture & Virta, Arja. Samhällskunskapsdidaktik, Lund: Studentlitteratur, 2011.
39 Malmström, Björn. Fördomar sprids i nya skolböcker. (20.5.2015.)
39 Malmström, Björn. Fördomar sprids i nya skolböcker. (20.5.2015.)