Inventeringsarbetet som gjorts har visat på att IDA ICE är ett av de mest använda och utbredda energiberäkningsprogrammen. Det har antagligen att göra med dess stora
möjligheter, exempelvis gällande precisering av byggnader och dess komponenter. Dock har nuvarande version av programmet en del problem. För en ovan användare kan programmet uppfattas en aning komplext och svårt att förstå sig på. Användargränssnittet kan som tidigare nämnts ställas in på tre olika nivåer beroende på erfarenhet och behov. Men för att få ut så mycket som möjligt av programmet och få beräkningarna så rättvisa och verklighetstrogna som möjligt krävs det att man kan använda programmet fullt ut. Att göra beräkningar med det enklaste gränssnittet innebär fler begränsningar att precisera komponenter osv., vilket i sin tur innebär att detta inte tas hänsyn till och på så sätt kommer att påverka resultatet. Den nya versionen av programmet som är på gång kommer antagligen att minska dessa problem och stärka dess position på marknaden, men det återstår att se.
Att ge ett säkert slutligt svar på vilket av de studerade programmen man bör välja då det gäller energiberäkningar för byggnader är svårt. Detta på grund av att tester ej ingått i
inventeringsarbetet. Fokus har istället legat på att kartlägga vilka program som finns på marknaden och som dessutom klarar att göra beräkningar enligt BBR. Användandet av IDA ICE, vilket använts vid verifieringsarbetet, gör ändå att rekommendation kan ges för just det programmet. Som nybörjare av programmet, men med lite kunskap kring andra
energiberäkningsprogram, var det inga större svårigheter att sätta sig in i programmet. Användarvänligheten är tillräcklig och programmets struktur är väldigt enkel att följa. Man bör dock tänka på att ju större och komplexa system man bygger upp i programmet desto lättare uppstår komplikationer.
9.2 Energilösningar
Ur miljösynpunkt är det av största vikt att man vid valet av energilösning ser till helheten. Man ska ha förståelse för hur olika alternativ påverkar miljön från utvinning och produktion av bränslet till transport, förbränning och eventuella restprodukter. För detta ändamål kan s.k. livscykelanalyser, LCA, användas, vilket är ett verktyg för att se påverkan under hela
livscykeln.
Sett till miljön, då det gäller energilösningar i byggnader, är fjärrvärme i de allra flesta fall att föredra. Ved- och pelletspannor och övriga biobränsleeldade pannor ger inget nettotillskott av koldioxid, och är på så sätt fördelaktiga sett till miljön. Dessa kan dock inte användas lika storskaligt som fjärrvärme och får därför en lägre värdering än fjärrvärme. Mycket fjärrvärme produceras av förnyelsebara bränslen vilket ger positiva utslag på miljön. Restprodukten vid förbränning av dessa bränslen, alltså aska, kan dessutom föras tillbaka till skog och mark. Utöver användandet av biobränslen tas mycket spillvärme från exempelvis industrier tillvara vid fjärrvärmeproduktion, vilken annars på olika sätt skulle ha gått förlorad till naturen utan tillvaratagande av energin. Användande av fjärrvärme leder dessutom till ett minskat elberoende, vilket här i Sverige borde uppmärksammas mer än det i dagsläget gör. Slöseriet
Självklart är det ju så att valet av energilösning varierar från fall till fall. Den geografiska placeringen av byggnaden bidrar starkt till detta. Alla har ju exempelvis inte möjlighet att koppla upp sig på ett fjärrvärmenät, då dessa inte finns att tillgå överallt i landet.
För att knyta denna diskussion till det arbete som gjorts, är det ju av stort intresse att försöka se vilken eller vilka energilösningar, gällande energianvändningen i bostäder, som är bäst lämpade att klara ställda krav i Boverkets Byggregler. Många hustillverkare använder sig i dagsläget av frånluftsvärmepumpar och vattenburen elvärme i nybyggnationer för att komma under kraven gällande årlig energianvändning. Det kan tyckas märkligt då detta ökar det redan stora elberoendet vi har i landet. Dessa lösningar gör även att det resterande värmebehovet blir så litet att det varken för husägare eller energibolag lönar sig att dra in fjärrvärme. Att använda fjärrvärme för spetslast är heller inte energieffektivt. Att man hellre använder sig av frånluftsvärmepumpar osv. än fjärrvärme är en följd av att man inte tittar på primärenergins ursprung. Detta systemfel gör att fjärrvärmen inte lyfts fram tillräckligt och att andra alternativ får allt större plats. För att ändå försöka ge ett slutligt svar på vilken lösning som lämpar sig bäst för att klara ställda krav i BBR med avseende på bostäder, bortsett från fjärrvärme, är det nog ändå någon form av värmepump man bör satsa på tillsammans med ett vattenburet radiatorsystem. Användande av ett FTX-system, dvs. från- och tilluftsventilation med återvinning, skulle kunna vara ett alternativ. I dessa system återvinns värmen i frånluften för att värma tilluften, vilket leder till energibesparingar.
Arbetet som gjorts har visat på att många reagerat på de nya kommande kraven i BBR. I södra Sverige kommer kravet på energianvändning ligga på 55 kWh/m2,år för elvärmda byggnader, vilket är mindre än energianvändningen för exempelvis passivhusen i Lindås som ligger mellan 60-70 kWh/m2,år [64]. Husen i Lindås använder FTX-system vilket stärker
resonemanget ovan om att använda just detta system. Det kan kännas orimligt att nivån på de nya kraven i BBR ligger under nivån för passivhusen i exempelvis Lindås. Istället för att ha fokus på att sänka kraven på energianvändningen borde man lägga större fokus på vilken typ av energislag som bör användas. Hur uppfyllandet av de nya kraven går, återstår att se.
9.3 Energiberäkningsmodell
Uppbyggnaden av den egenutvecklade energiberäkningsmodellen är för ett vant öga logisk och relativt lätt att förstå sig på. Trots detta skulle den på flera sätt kunna förbättras. Ett av de stora problemen med modellen ligger i användarvänligheten, vilken skulle kunna förbättras avsevärt. Idag är den uppbyggd i Excel med ett relativt stort antal flikar med de olika beräkningsstegen. För ett ovant öga kan den uppfattas en aning ostrukturerad på grund av detta. Anledningen till att den ser ut som den gör är att den har utvecklats i flera steg då den exempelvis har inkluderats i olika projekt osv. Många beräkningsdelar har på så sätt
tillkommit efterhand då behov av dessa uppstått.
Om man idag skulle bygga upp modellen från grunden skulle den antagligen inte se ut som den gör idag. Ett mer användarvänligt gränssnitt skulle säkerligen användas, och den skulle med stor säkerhet utvecklas för att man som användare skulle få en mer överskådlig bild över hela beräkningsgången.
Verifieringen av modellen mot IDA ICE med tillhörande känslighetsanalys, resulterade i en skillnad gällande årlig energianvändning på som högst 6 %. Trots skillnaderna beräkningarna emellan måste resultatet ändå anses väldigt bra. Att skillnader uppstår är på sätt och vis bra, så länge de inte är alltför stora. Det skulle ha varit märkligare om inga skillnader uppstått alls.
beräkningsprogram vilket räknar timme för timme och som tar hänsyn till
temperaturvariationer osv. I Excel-modellen sker istället beräkningarna i ett oförändligt tillstånd, dvs. inga temperaturvariationer med tiden osv. Excel-modellen är med andra ord en ickedynamisk beräkningsmodell. Förutom de olika beräkningsgångarna modellerna emellan beror skillnaderna i resultat även på olika och osäkra indata. Det är möjligt att resultaten skulle ha överensstämt bättre om värden för exempelvis luftläckning och extern gratisvärme varit exakt samma för de båda beräkningarna. Så länge rimliga antaganden tas till bör dock viss skillnad i indata inte påverka resultatet i så stor utsträckning. Man måste dock vara försiktig vid användandet av dessa, då helt orimliga värden kan slå hårt på resultatet.
Problemen som uppstod vid verifieringen mot IDA ICE kunde ha undvikits genom att välja en mindre komplex byggnad än nybyggnationen vid Västerviks sjukhus.
Verklighetsanknytningen brast då den ursprungliga modellen inte gick att simulera. I och med detta gjordes stora avvikelser från den verkliga byggnaden. Men som tidigare nämnts
påverkade inte detta själva verifieringen.
För att få ett ännu bättre resultat av känslighetsanalysen skulle man kunnat göra den än mer detaljerad. I en vidare verifiering med tillhörande känslighetsanalys skulle man exempelvis kunna ändra innetemperaturen, vilket i sin tur skulle påverka antalet gradtimmar osv. Verifieringen av modellen mot det verkliga huset resulterade i en skillnad gällande årlig energianvändning på cirka 16 %. Det kan tyckas vara en ganska stor skillnad, men resultatet var ändå väntat. Att få energianvändningen i teorin att överensstämma helt med verkligheten är svårt. Till att börja med kan luftläckaget i det verkliga huset ha varit betydligt högre än det använda värdet i modellen. Detta kan exempelvis bero på att människorna som bor där vädrat mycket under året, vilket leder till att mycket värme läcker ut genom byggnaden. Vidare kan det använda värdet för köldbryggor i modellen ha varit för högt. Vilket nämnts tidigare i rapporten är köldbryggor en stor osäkerhetsfaktor. Att veta den exakta storleken på dessa är svårt. Det använda värdet på värmeåtervinningsgraden hos ventilationssystemet kan ha varit en aning högt, vilket resulterar i att energianvändningen blir lägre. Även de använda U- värdena för byggnadsskalet kan ha varit en aning låga. Dessa beräknades dock från givna ritningar, så denna del borde stämma bra. I den givna informationen från Norrköpings
kommun gavs total vattenförbrukning, vilket gjorde det svårt att veta exakt hur stor andel som var tappvarmvatten. Det använda värdet i Excel-modellen kan ha varit för lågt jämfört med det verkliga värdet.
Resultatet från denna verifiering måste ändå anses godkänt. Osäkerhetstillägget som kan tas till i modellen syftar just till resonemanget ovan. För att kompensera mot osäkerheter, exempelvis onödigt mycket vädrande osv., kan tillägget användas. Detta leder till att man kommer verkligheten närmare.
Den egenutvecklade Excel-modellen har stora fördelar. Modelleringsarbetet i exempelvis IDA ICE och andra beräkningsprogram kräver mycket tid. Mycket av det arbete som gjorts kan dessutom vara förgäves om komplikationer uppstår. Användandet av Excel-modellen gör att man sparar mycket tid gällande modelleringsarbetet. Självklart blir beräkningarna inte lika noggranna och specifika, jämfört med andra beräkningsprogram såsom IDA ICE. Trots detta kommer man verkligheten tillräckligt nära.
Användandet av andra beräkningsprogram, såsom IDA ICE, kräver inga större kunskaper kring energifrågor för att man ska nå ett resultat, i och med deras enkla programuppbyggnad. För att däremot förstå resultatet och hur det uppkommit måste dock denna kunskap finnas hos användaren. Vid användandet av Excel-modellen måste kunskapen kring energifrågor finnas
Trots vissa brister hos Excel-modellen som nämnts i detta avsnitt, kan ändå
rekommendationer ges för att använda den framför något annat energiberäkningsprogram. Den är fullt tillräcklig för att göra beräkningar enligt BBR.
9.4 Felkällor
Mycket av den information som använts vid arbetet är hämtat från Internet, vilket skulle kunna göra den mindre säker. Denna information är dock hämtad från sidor som får anses säkra. Boverket exempelvis är en statlig myndighet som inte skulle ha något intresse av att lägga ut felaktig eller osäker information på deras hemsida. Detta gäller även fakta från andra myndigheter som använts under arbetets gång.
När det gäller verifieringen av beräkningsmodellen finns viss osäkerhet i vissa indata, vilket diskuterats tidigare, se avsnitt 9.3. Vissa av dessa skulle säkert ha kunnat fås mer exakta. Närmare studie kring den verkliga byggnaden, Skarphagen 1:1, hade kunnat ge säkrare värden.
Referenser
[1] ekonomifakta, Elanvändning i Sverige, [www]
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans/Elanvandning_i_Sv erige/> Hämtat 2008-09-30.
[2] Statens energimyndighet, Energiläget 2007, [www]
<http://www.swedishenergyagency.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET2007_49 .pdf/$FILE/ET2007_49.pdf?OpenElement> Hämtat 2008-09-29.
[3] ekonomifakta, Elanvändning internationellt, [www]
<http://ekonomifakta.halvarsson.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans/Elanvandning __internationellt/> Hämtat 2008-09-29.
[4] Boverket, Regelsamling för byggande, BBR 2008, [www]
<http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2008/BBR%2015/ BBR_15_hela.pdf> Hämtat 2008-09-01.
[5] Östlund, Mats (2008). Förslag till skärpta krav på elvärme i BBR.
Bygginfo PM nr 3, s. 28-29.
[6] Fredriksson, Jan (2008). Nu finns nya temperaturer.
Bygginfo PM nr 3, s.62. [7] Boverket, Remiss 2008-04-29, [www] <http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/Remisser/2008/B BR/Föreskriftsförslag%20remissversion%2020080429%20(3).pdf> Hämtat 2008-09-30. [8] Svensk geografi, [www] <http://www.svenskgeografi.se/usr/svenskgeografi/resources/layout/karta/sverig ekarta.gif> Hämtat 2008-10-03. [9] Boverket, Förslag 2008-08-27, [www] <http://www.boverket.se/upload/Bygga%20och%20f%C3%B6rvalta/bifogade% 20filer/Aktuella_fragor_och_uppdrag/Foreskriftsforslag_EU_anmalan%20_Vatt enstampel)_2008_08_27%20_2_.pdf> Hämtat 2008-10-03.
[10] Boverket (2003). Termiska beräkningar. Boverket. Upplaga 1. [11] Warfvinge, Catarina (2000). Utdrag ur Installationsteknik AK för V.
Lunds Universitet, avdelningen för installationsteknik.
[12] KTH, Datorlaboration i kursen Byggmaterial och byggfysik 1L1028 ht 05, [www] <http://www.byv.kth.se/utb/1l1028/download/bmfdatalab2005.pdf> Hämtat 2008-09.
[13] Liljerås, Ingemar (2005). Tilläggsisolera och byta fönster vid renovering en jämförelse
av två bostadskvarter i Hallsberg. [www] <http://www.oru.se/oru- upload/Institutioner/Teknik/Dokument/Examensarbeten/Exjobb%202005/EXA0 96-B101_05.pdf> Hämtat 2008-09. [14] samma som [11] [15] samma som [11] [16] samma som [11]
[17] Rasmusson, Mats Ola (2007). Behövs validitetssäkring av energiberäkningsprogram?. [www] <http://www.siki.se/energi-miljo/downloads/rasmusen.pdf> Hämtat 2008-08.
[19] Bergsten, Bengt (2001). Energiberäkningsprogram för byggnader - en jämförelse utifrån
funktions- och användaraspekter. [www]
<http://www.effektiv.org/pdf_filer/Rapport%202001-03.pdf> Hämtat 2008-08. [20] BV2 version 2007 Energiberäkningsprogrammet. [www] <http://www.bv2.nu/> Hämtat
2008-08.
[21] Bergsten, Bengt (2008). Programinformation [e-post].
<bengt.bergsten@cit.chalmers.se>. Mailkontakt 2008-09-23.
[22] IDA Klimat och Energi 3.0. [www] <http://www.equa.se/ice/sve.html> Hämtat 2008-08. [23] Equa news, What is new in IDA ICE 4.0?. [www]
<http://www.equa.se/news/2008_16.html> Hämtat 2008-10-23. [24] Enorm 2004. [www] <http://www.equa.se/enorm/index.html> Hämtat 2008-08. [25] Johnsson, Hans (2008). Programinformation [e-post].
<hans.johnsson@equa.se> Mailkontakt 2008-09-23. [26] Enorm 2004. Ekonomiprograminformation. [www]
<http://www.equa.se/enorm/Enorm%202004(sv).pdf> Hämtat 2008-08. [27] StruSoft, Beskrivning av VIP+, [www]
<http://vip.strusoft.com/index.php?option=com_content&task=view&id=18&Ite mid=47&lang=sv> Hämtat 2008-08.
[28] Jansson, Jonas & Wetterstrand, Mikael (2005). Jämförelse av energiberäkningsprogram
- med hänsyn till EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. [www]
<http://www.oru.se/oru-
upload/Institutioner/Teknik/Dokument/Exjobb%202007/C__Documents%20and %20Settings_gcn_Local%20Settings_Temporary%20Internet%20Files_Content .IE5_EVGJPINU_Oru-Te-EXA096-B105_051%5B1%5D.pdf.pdf> Hämtat 2008-08.
[29] VIP+ Manual version 3.0.0. [www]
<http://download.strusoft.com/VIP+/manual3.0/Manual.pdf
http://vip.strusoft.com/index.php?option=com_content&task=view&id=18&Ite mid=47&lang=sv> Hämtat 2008-08.
[30] Klang, Stefan (2008). Programinformation [e-post].
<stefan.klang@strusoft.com> Mailkontakt 2008-09-24. [31] Holmstrand, Leif (2008). Prisinformation [e-post].
<leif.holmstrand@strusoft.com> Mailkontakt 2008-08-26. [32] energi rådgivningen, Energi och miljö, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=52&Itemid=30> Hämtat 2008-09-17.
[33] Bengtsson, Staffan (2004). Värme i småhus till lägsta kostnad.
Energimagasinet nr 1, s. 38.
[34] samma som [2] [35] samma som [2]
[36] Trygg, Louise. Industrin kan spara hälften av sin elanvändning. [www]
<http://www.dalarna.se/upload/Bilder/webbhotell/Energi/L%20Trygg%20OH% 20Falun.pdf> Hämtat 2008-09-23.
[37] samma som [32]
[38] Helsingborgs miljöbarometer, Ordlista, [www]
<http://miljobarometern.helsingborg.se/help.asp?mp=SE> Hämtat 2008-09-22. [39] Wikipedia, Svaveldioxid, [www] <http://sv.wikipedia.org/wiki/Svaveldioxid> Hämtat
[40] energi rådgivningen, Elpanna, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=86&Itemid=71> Hämtat 2008-09-22.
[41] Värmebaronen, [www] <http://www.varmebaronen.se/assets/images/ElominIII_CU.jpg> Hämtat 2008-09-23.
[42] energi rådgivningen, Faktablad, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=10&Itemid=53> Hämtat 2008-09-22.
[43] energi rådgivningen, Oljepanna, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=90&Itemid=76> Hämtat 2008-09-22.
[44] VVS-butiken, [www] <http://www.vvs-butiken.nu/images/calm.jpg> Hämtat 2008-09-23.
[45] energi rådgivningen, Gaspanna, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=88&Itemid=74> Hämtat 2008-09-22.
[46] Wikipedia, Stadsgas, [www] <http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadsgas> Hämtat 2008-09-22.
[47] Viessmann, [www] <http://www.viessmann.se/sv/products/gas- brennwertkessel/Vitodens_200-
W.ProductKeyVisual.Single.ImagesrcML3.Image.jpg> Hämtat 2008-09-23. [48] energi rådgivningen, Värmepump, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=95&Itemid=81> Hämtat 2008-09-22.
[49] Elmecano, [www] <http://www.elmecano.se/img/sprängskiss%20c_533x350.jpg> Hämtat 2008-09-23.
[50] energi rådgivningen, Fjärrvärme, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=87&Itemid=73> Hämtat 2008-09-22.
[51] Skellefteå Kraft, [www] <http://www.skekraft.se/Bilder/Foton/safunkarfjarrvarme- huset_small.jpg> Hämtat 2008-09-23.
[52] energi rådgivningen, Närvärme, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=89&Itemid=75> Hämtat 2008-09-22.
[53] energi rådgivningen, Vedpanna, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=94&Itemid=80> Hämtat 2008-09-22.
[54] Rotebäcks Rör, [www] <http://www.rotebacksror.com/bilder/vedpanna.jpg> Hämtat 2008-09-23.
[55] energi rådgivningen, Pelletspanna, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=92&Itemid=78> Hämtat 2008-09-22.
[56] IQenergi, [www] <http://www.iqenergi.se/bilder/panna_2_vit.jpg> Hämtat 2008-09-23. [57] energi rådgivningen, Solvärme, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=93&Itemid=79> Hämtat 2008-09-22.
[58] Cimatec, [www] <http://www.climatec.se/arkiv/pump.gif> Hämtat 2008-09-23. [59] energi rådgivningen, Braskamin, [www]
[60] Beijer Byggmaterial, [www]
<http://www.beijerbygg.se/ImageVault/Images/conversionFormatType_Jpeg/co mpressionQuality_0/conversionFormat_23/width_210/height_300/id_6590/scop e_1/ImageVaultHandler.aspx> Hämtat 2008-09-23.
[61] energi rådgivningen, Pelletskamin, [www]
<http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view &id=91&Itemid=77> Hämtat 2008-09-22. [62] Allt om bostad, [www] <http://www.alltombostad.se/upload/39985/dynamic/pelletskamin_sandor_w22 9h0.jpg> Hämtat 2008-09-23. [63] Landstinget i Kalmar, [www] <http://www.ltkalmar.se/ImageVault/Images/id_1425/width_500/compressionQ uality_0/scope_4/conversionFormatType_WebSafe/height_324/preserveAspect Ratio_0/ImageVaultHandler.aspx> Hämtat 2008-10-22.
[64] Egnahemsbolaget, Hus utan värmesystem, [www] <http://www.egnahem-
goteborg.se/prod/egnahems/dalis2.nsf/535e371e7fd657aec1256a5c0045675f/62 80a39fe9d3eb4fc125710f00586292!OpenDocument> Hämtat 2008-10-24. [65] samma som [20] [66] samma som [22] [67] samma som [24] [68] StruSoft, [www] <http://vip.strusoft.com/index.php?option=com_content&task=view&id=19&Ite mid=48&lang=sv> Hämtat 2008-10-02.
[69] Taesler, Roger (1972). Klimatdata för Sverige. K L Beckmans Tryckerier AB, s.147.
Bilaga I
Nedan följer bildstudier av de presenterade energiberäkningsprogrammen i avsnitt 4.
I.1 BV
2Huvudmeny [65]
Definition av byggnadens konstruktion, fasader
Indata tappvarmvatten
Byggnadens värmebalans i effektdiagram