Finansmarknadsaktörer bygger många ”stories” kring chefskulturen och det viktiga i deras roll. På det sättet återskapar de sin egen sociala logik att reducera komplexiteten till att bli en ledningsfråga. Investe- rarna identifierar sig delvis med chefsrollen. Chefen blir kulturbäraren. Finansmarknaden vill se kopplingar mellan icke-materiella resurser å ena sidan, och produktivitet/lönsamhet å den andra sidan. Detta är en central del i finansmarknadens logik och dominerar dess sociala sy-
Storytelling – en dörröppnare Två sidor av samma mynt
40
stem. Utan försök till sådana samband blir informationen inte intres- sant för dessa aktörer. Problemet är att dessa samband är svåra att iden- tifiera och svåra att översätta till kassaflöden.
Att informera genom ”storytelling” som försöker se, eller reflekterar över, kopplingar mellan personal, kompetens och hållbar utveckling till företagets produktivitet/lönsamhet, skulle kunna ha potential att öka finansmarknadens intresse. Även om det inte går att översätta alla dessa berättelser i termer av kassaflöden, så kan resonemangen vara till- räckligt övertygande och förtroendeingivande så att intresset från fi- nansmarknadens sida åtminstone ökar.
Två sidor av samma mynt Referenser
Referenser
Aboody, D. & Lev, B. (2000). “Information asymmetry, R&D, and In- sider Gains.” The Journal of Finance, Vol. 55, No 6, pp. 2747–2766. Aldana, S. (2001). “Financial Impact of Health Promotion Programs: A
Comprehensive Review of the Literature.” American Journal of Health Promotion. Vol. 15, No 5, pp. 296–320.
Almqvist, R. & Henningsson, J. (2009). “When capital market actors reduce the complexity of corporate personnel and work environ- ment information.” Journal of Human Resource Costing and Ac- counting, Vol. 13, No. 1, pp. 46–60.
Barth, M.E., Kasznik, R. & McNicholas, M.F. (2001). “Analyst Cover- age and Intangible Assets.” Journal of Accounting Research, Vol. 39, No 1, pp. 1–34.
Bassi, L. & McMurrer, D. (2006). Employer’s perspectives on the roles of human capital development and management in creating value. Pågående arbete. Washington.
Blair, M & Wallman, S. (2001). Unseen Wealth: Report from the Brook- ings Task Force on Intangibles. The Brookings Institution, Washing- ton D.C.
Blomberg, J. (2005). Finansmarknadernas aktörer. Liber AB, Malmö. Bruegger, U. (2002). “Inhabiting Technology: The Global Lifeform of
Financial Markets.” Current Sociology Vol. 50, pp. 389–405.
DMSTI (2003). “Intellectual capital statements – the new guideline.” Danish Ministry of Science, Technology and Innovation, Copenha- gen. Hämtad från http://www.vtu.dk/icaccounts.
Referenser Två sidor av samma mynt
42
Eccles, R.G. & Mavrinac, S. (1995). “Improving the corporate disclo- sure process.” Sloan Management Review, Vol. 36, pp. 11–25.
Flöstrand, P. (2007). “The sell side – observations on intellectual capital indicators.” Journal of Intellectual Capital, Vol. 7, No 4, pp. 457–473. Fuchs, S. (2001). Against Essentialism: A Theory of Culture and Society.
Harvard University Press, London.
Garcia-Meca, E. (2005). “Bridging the gap between disclosure and use of intellectual capital information.” Journal of Intellectual Capital, Vol.
6, No 3, pp. 427–440.
Golaszewski, T. (2001). “Shining Lights: Studies That Have Most Influ- enced the Understanding of Health Promotion’s Financial Impact.” American Journal of Health Promotion, Vol. 15, No 5, pp. 332–340. Gonedes, N.J. (1976). “The capital market, the market for information,
and external accounting.” Journal of Finance, Vol. 31, No 2, pp. 611– 630.
Guimón, J. (2005). “Intellectual capital reporting and credit risk analy- sis.” Journal of Intellectual Capital, Vol. 6, No 1, pp. 28–42.
Hansson, B (1997). “Personnel investments and abnormal return.” Journal of Human Resource Costing and Accounting, Vol. 2, No 2, pp. 9–29.
Hansson, B., Johanson, U. & Leitner, K.H. (2004). “The Impact of Human Capital and Human Capital Investments on Company Per- formance: Evidence from Literature and European Survey Results”, i Descy, P. & Tessaring, M. (eds.), The Third Report on Vocational Training Research: Background Report. Luxembourg, Office for Official Publications of the European Communities.
Henningsson, J. (2008). Fund Managers as Cultured Observers. School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University. Mälardalen University Press dissertations.
Holland, J. (2006). “Fund management, intellectual capital, intangibles and private disclosure.” Managerial Finance, Vol. 32, No 4, pp. 277– 316.
Holland, J. & Johanson, U (2003). “Value relevant information on cor- porate intangibles – creation, use, and barriers in capital markets –
Två sidor av samma mynt Referenser
‘Between a rock and a hard place’.” Journal of Intellectual Capital, Vol. 4, No 4, pp. 465–486.
Hägglund, P. (2001). Företaget som investeringsobjekt: Hur placerare och analytiker arbetar med att ta fram ett investeringsobjekt.Avhandling. Johanson, U. (2003). “Why are capital market actors ambivalent to in- formation about certain indicators on intellectual capital?” Account- ing, Auditing and Accountability Journal, Vol. 16, No 1.
Johanson, U., Koga C., Skoog, M., Henningsson, J. (2006). “The Japa- nese Government’s intellectual capital reporting guideline – What are the challenges for the firms and capital market agents?” Journal of Intellectual Capital, Vol. 7, No. 4 pp. 474–491.
Johanson, U. & Skoog, M. (2007). Verksamhetsstyrning. Liber.
Johanson, U. & Henningsson, J. (2007). “The Archeology of intellec- tual capital: A battle between concepts” i Chaminade, C. & Catasus, B. (2007). Intellectual Capital Revisited. Paradoxes in the Knowledge Intensive Organization. Edward Elgar Publishing, Northhampton.
Johanson, U.; Koga, C.; Almqvist, R. & Skoog, M. (2009). ”Breaking Taboos’ Implementing Intellectual Assets-based Management Guidelines.” Journal of Intellectual Capital, Vol. 10, No 4, pp 520– 538.
Knorr Cetina, K. & Bruegger, U. (2000). “The Market as an Object of Attachment: Exploring Postsocial Relations in Financial Markets.” Canadian Journal of Sociology, Vol. 25, pp. 141–168.
Lev, B. (2000). Intangibles – Management, Measurement, and Reporting. Stern School of Business, New York University. The Brookings in- stitution.
Luhmann, N. (1995). Social Systems. Stanford University Press, Stan- ford, California.
MacKenzie, D. (2006). An Engine, Not a Camera – How Financial Mod- els Shape Markets. MIT Press, Cambridge.
Meritum (2002). I Canibano, L; Sanches, P; Garcia-Ayuso, M. & Cha- minade, C. (eds.), “Guidelines for Managing and Reporting on In- tangibles”.Hämtad från http://www.eu-know.net.
Referenser Två sidor av samma mynt
44
Norberg, P. (2005). Finansvärldens människor. Studentlitteratur, Lund.
OECD (1997a). “Measuring performance in the age of intangibles. En- terprise value in the knowledge economy.” Conference in Helsinki in 1996. OECD and Ernst & Young, Boston.
OECD (1997b). “Changing Workplace Strategies: Achieving Better Outcomes for Enterprises, Workers and Society.” Report on the In- ternational Conference in 1996 organised by the OECD and the Government of Canada.
OECD (1997c). “Industrial Competitiveness in the Knowledge-Based Economy. The New Role of Governments.” Conference in Stock- holm, February, 1997. OECD Proceeding.
OECD (1999). “Measuring and Reporting Intellectual Capital: Expe- rience, Issues and Prospects.” Amsterdam, June. http://www.oecd.org/dsti/sti/industry/indcomp/act/ams
conf/symposium.htm.
Pfau, B. & Kay, I. (2002). The Human Capital Edge. McGraw-Hill. Tamkin, P. et al. (2004). Skills pay: the contribution of skills to business
success. Institute for Employment Studies.
Ulrich, D. (1997). “Measuring human resources: an overview of prac- tice and a prescription for results.” Human Resource Management. Vol. 36, No 3, pp. 303–320.
SiSS och CVF vid MDH Rapporter
Förteckningarna nedan tar upp rapporter som har publicerats inom ramen för Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap (ISB), dels i Centrum för Välfärdsforsknings (CVF) skriftserie och dels i den aktuella skriftserien Studies in Social Sciences (SiSS).
___________________
Utgivna rapporter i skriftserie A, Centrum för välfärdsforskning
Nr 1, 1997 Axelsson, Christina. Hela kedjan. Ett samverkansprojekt för ensamstå- ende mödrar med långvarigt bidragsberoende i Eskilstuna kommun.
November 1997.
Nr 2, 1998 Karlsson, Ove. ”Två tu sen ett” – Utvärdering av förarbete och start av sammanslagningen mellan Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset.
September 1998.
Nr 3, 1998 Nylund, Katarina. Framväxten av det multikulturella Västerås. In- vandrarpolitikens utveckling under efterkrigstiden. November 1998. Nr 4, 2000 Ekermo, Mats. Lika men ändå Olika. En empirisk utforskande studie
av FoU-enheter inom socialt arbete. December 2000. Rapporten finns i Socialstyrelsens skriftserie, SoS-rapport 2000:10. (Enbart som pdf-fil). Nr 5, 2000 Sidebäck, Göran, Sundbom, Lars och Vikenmark Stefan. Arbetslöshet
och sysselsättning bland invandrare. Analyser av situationen i Mälardal- en och Sverige baserad på registerdata. Dec. 2000. (Även som pdf-fil.) Nr 6, 2002 Sidebäck, Göran och Jonson, Tola. När man inte själv räcker till.
Analys av missbruksbehandling och sjukskrivningsmönster för klienter vid Vårnäs behandlingshem. Mars 2002. (Även som pdf-fil.)
Nr 7, 2004 Sidebäck, Göran och Sundbom, Lars. Bruk av offentliga försörjnings-
system. En analys av förhållandena i Västmanland efter 1990. Mars
2004. (Även som pdf-fil.)
Nr 8, 2004 Karlsson Vestman, Ove. Evaluation as learning. A study of social
worker education in Leningrad County. Sept. 2004. (Även som pdf-fil.)
Utgivna rapporter i skriftserie B, Centrum för välfärdsforskning
Nr 1, 1994 Ekman, Birgitta. Barns villkor. En sektorsövergripande fördjupnings- studie på kommunnivå. Mars 1994.
Nr 2, 1998 Axelsson, Christina. Personal- och metodutveckling i Gaia-projektet.
April 1998.
Nr 3, 1998 Jonsson, Bosse. Folkbibliotekets tidlöshet. Lokala beslutsfattares synsätt på folkbibliotekets uppgifter i nio kommuner, i relation till centrala syn- sätt. Projektet ”Folkbibliotek i förändring” vid Statens Kulturråd.
Rapporter SiSS och CVF vid MDH
46
Nr 4, 1998 Vestman, Cecilia. Politikerstyre eller tjänstemannavälde? En fallstudie av beställar-utförandemodellen och sjukhusfusionen i Södermanlands läns landsting. April 1998.
Nr 5, 1998 Ekermo, Mats. Kunskapsutveckling i socialt arbete. Ett samarbetspro- jekt forskare – socialarbetare. September 1998.
Nr 6, 1998 Holtter, Irja. Modersmålsundervisningen. Livsvärld och system – av- lastning eller kolonialisering?. C-uppsats i sociologi våren 1998. Sep- tember 1998.
Nr 7, 1998 Aparicio, Ciro. ”Blå huset”. En utvärdering av ett rehabiliterings- och sysselsättningsprojekt i Arboga. September 1998.
Nr 8, 1999 Axelsson, Christina, Hoffstedt, Anna och Ungmark, Inger. Resurs-
centra för kvinnor – en väg till tillväxt och välfärd? Januari 1999. Nr 9, 1999 Söderberg, Inger. Har kärnan upplevts som en resurs? – om ett projekt
för kvinnor. C-uppsats i sociologi hösten 1998. Januari 1999.
Nr 10, 1999 Hort, Sven. E., Karlsson, Ove och Ozolins, Andrejs. Latvian Wel-
fare Reform Project. Subcomponent 3 c. Kandava Pilot Project. Pre
project Evaluation Report. Part I: Staff and Management. Jan. 1999. Nr 11, 1999 Unell, Elisabeth. Datorprat. Utbildning i talstyrd dator – en utvärde-
ring. Mars 1999.
Nr 12, 1999 Wreder, Malin. Politiken och personalen. En historiesociologiska studie avstatligtochlandstingskommunalt arbetsgivarskap. D-uppsats i socio- logi hösten 1999. November 1999.
Nr 13, 1999 Unell, Elisabeth. Arbetslös – möjligheter på arbetsförmedlingen i Nor- berg. December 1999.
Nr 14, 1999 Axelsson, Christina och Ungmark, Inger. Särskilda insatser för kvin-
nor. En studie av lokala resurscentramodeller i Södermanland och Väst- manland. December 1999.
Nr 15, 1999 Blomberg, Helena. Nyckeln till biblioteket. En utvärdering av pro- jektet IT & Handikapp vid Eskilstuna stads- och länsbibliotek. Decem-
ber 1999. (Även som pdf-fil.)
Nr 16, 1999 Blomberg, Helena och Jonsson, Bosse. Öppen skola – ett kunskapslyft
på biblioteket. En studie av en verksamhet vid Örebro Stadsbibliotek.
December 1999.
Nr 17, 1999 Hoffstedt, Anna. Jämställdhet i ett regionalt perspektiv. En studie om kvinnors villkor i glesbygd/landsbygd och storstad/tätort. D-uppsats i
SiSS och CVF vid MDH Rapporter Nr 18, 1999 Ekholm, Hans, Jonsson, Tola och Sidebäck, Göran. Öppet intag – En
väg till drogfrihet? Rapport 1. Beskrivning av klienter vid Vårnäs be- handlingshem. December 1999. (Även som pdf-fil.)
Nr 19, 2000 Lieberg, Mats, Forsberg, Mats och McDonald, Sine. Youth Housing
and Exclusion in Sweden. All reports. Maj 2000. (Även som pdf-fil.) Nr 20, 2000 Axelsson, Christina och Ungmark, Inger. Särskilda insatser för kvin-
nor. En studie av lokala resurscentramodeller och metodutveckling. Rapport 1 och 2. Augusti 2000. (Även som pdf-fil.)
Nr 21, 2000 Ekholm, Hans, Jonsson, Tola och Sidebäck, Göran. Öppet intag - En
väg till drogfrihet? Rapport 2 En jämförelse av klienter inom Öppet in- tag och andra behandlingsformer. November 2000. (Även som pdf-fil.) Nr 22, 2000 Unell, Elisabeth och Sidebäck, Göran. Myndighetssamverkan i prak-
tiken. En utvärdering av Plus-AMA i Eskilstuna. November 2000. (Även som pdf-fil.)
Nr 23, 2001 Blomberg, Helena. Det institutionella samtalet. En studie av mötet mellan välfärdsbyråkrat och medborgare på försäkringskassan. D-Upp-
sats i sociologi, våren 2001. (Enbart som pdf-fil)
Nr 24, 2001 Vuorinen, Mats och Sidebäck, Göran. De säger – Vi behöver dig. Ut-
värdering av det socialpedagogiska projektet Astor i Eskilstuna. Septem-
ber 2001. (Även som pdf-fil.)
Nr 25, 2001 Holtter, Irja. Borta bra men hemma bäst!. En studie av äldre bosnier och deras anhöriga i Hallstahammar. November 2001. (Även som pdf- fil. Finns som projektredovisning i Anhörig 300, Socialstyrelsen.) Nr 26, 2002 Alm, Martin. Hanteringen av missbruksproblematik vid mindre före-
tag. En organisationsstudie. Januari 2002. (Även som pdf-fil.)
Nr 27, 2002 Blomberg, Helena. Projekt Mötesplats Torshälla – en utvärdering av ett
samverkansprojekt mellan Torshälla Stads förvaltning, Arbetsförmed- lingen, Försäkringskassan och Landstinget. Juni 2002. (Även som pdf- fil.)
Nr 28, 2002 Sidebäck, Göran, Sundbom, Lars och Törnqvist, Tommy. Kunskap
för mångfald och utveckling – en förstudie. Ett av EU delfinansierat mål 2-projekt. Oktober 2002. (Även som pdf-fil.)
Nr 29, 2003 Aparicio, Ciro. Diktaturens vålnad. Spåren av repression bland Boli- vias tortyroffer och deras anhöriga i exil. September 2003. (Även som
pdf-fil.)
Nr 30, 2003 Sandberg, Håkan. Familjeläkarnas syn på sin roll som sjukskrivare.
Rapporter SiSS och CVF vid MDH
48
Nr 31, 2004 Sandberg, Håkan. Arbetsklimat och teamarbete. Slutrapport i projektet Arbetsklimat och problemlösning. Mars 2004. (Även som pdf-fil.) Nr 32, 2004 Erlandsson, Sara och Gustafsson, Mikael. ArbetsDaxrehabilitering av
psykiskt funktionshindrade. Utvärdering av en verksamhet i samverkan mellan landstinget, kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmed- lingen i Eskilstuna. Juni 2004. (Även som pdf-fil.)
Nr 33, 2005 Zovko, Davor. En välinvesterad asyltid. En pedagogisk utvärdering av
MIA-projektet. September 2005. (Även som pdf-fil.)
Nr 34, 2006 Carlson, Susanne & Jäder, Julia. Möjligheter och hinder för samarbete
mellan kommun och landsting. En utvärdering av Stockholms läns dia- betespreventiva program. (Även som pdf-fil.)
Nr 35, 2006 Hallqvist, Anders. Uppdrag familjehem. Ett svensk-ryskt utvecklings- projekt utvärderas. (Även som pdf-fil.)
Nr 36, 2006 Andersson, Karin & Jonsson, Bosse. Delaktighet och utveckling. En
uppföljning av första året med DU-projektet vid Vuxenförvaltningen i Eskilstuna. (Även som pdf-fil.)
Nr 37, 2006 Antal-Lundström, Ilona. Estetiska aktiviteter som pedagogiskt redskap. Rapport från ett pågående interkulturellt skolutvecklingsprojekt. Maj
2006. (Även som pdf-fil.)
Nr 38, 2006 Svensson, Roland. Att organisera lärande och organisationer. Slutrap- port från ett projekt för att reformera de psykoneurologiska internat- hemmen i Leningrads län. (Även som pdf-fil.)
Utgivna rapporter i skriftserie C, Centrum för välfärdsforskning
Nr 1, 1994 Karp, Håkan. Det svenska välfärdssamhället under förändring. Några röster för och emot. Oktober 1994.
Nr 2, 1995 Karp, Håkan. Some contributions to the debate of the welfare state. Pa-
per presented at the 4th international Conference for comparative studies on social welfare at The Welfare Research Centre, Eskils- tuna. Sweden. September 1994.
Nr 3, 1996 Apelmo, Per. Uttryckande Konstterapi – en presentation inklusive ex- empel på olika former av tillämpning. Maj 1996.
Nr 4, 1996 Andersson, Eva och Svensson, Thomas. Riskfaktorer för långtidssjuk-
skrivning – handläggningsrutiner och ärendehantering. Februari. 1996. Nr 5, 1996 Eikeland, Olav och Lundahl, Ingrid. Utvärdering av Centrum för
SiSS och CVF vid MDH Rapporter Nr 6, 1996 Swedner, Harald, Forsberg, Mats och Ventura, Fosco. Some Reflec-
tions on our Core Ideas for the Activities at the International Welfare Research Centre in the Valley of Mälaren. December 1996.
Nr 7, 2000 Sidebäck, Göran och Vuorinen, Mats (red.). CVF vid millennieskiftet.
Historik, Verksamhet 1997 – 1999, Framtidsplaner. April 2000. (Även som pdf-fil.)
Nr 8, 2001 Sidebäck, Göran och Vuorinen, Mats (red.). CVF år 2000. Regional samverkan. Framtidsplaner. Konferensrapport – Välfärdsdagen. Verk- samhet. April 2001. (Även som pdf-fil.)
Nr 9, 2002 Sidebäck, Göran, Sundbom, Lars och Svensson, Roland (red.). Pro-
jektarbete i lokala samverkansgrupper – Dokumentation från en utvär- deringscirkel för projektledare och projektmedarbetare i lokala samver- kansprojekt. Maj 2002. (Även som pdf-fil.)
Nr 10, 2004 Darvishpour, Mehrdad (red.).Sociologiska texter om familj, etnicitet, feminism och rasism. November 2004. (Även som pdf-fil.)
Utgivna rapporter från Centrum för välfärdsforskning utanför skrift- serierna A, B och C, samt rapporter utgivna av ISB
Andersson, E. Svensson, T. (1996). Riskfaktorer för långtidssjukskrivning – hand-
läggningsrutiner och ärendehantering. Med FoU-enheten Landstinget
Sörmland. (Finns ej som pdf-fil).
Karlsson, O. (1996). Petrus. Slutrapport i projekt för utveckling av program för ut-
värdering och uppföljning av barnomsorg i Västmanlands län. Väste-
rås: Med Länsstyrelsen och Västmanlands kommunförbund. (Även som pdf-fil.)
Karlsson, O., & Kullberg, C. (1998). Slutrapport och granskning av "Triaden-projek-
tet". En samverkan kring utvärdering i Eskilstuna kommun, Västerås stad och Örebro kommun. Med Örebro universitet, socialt arbete.
(Även som pdf-fil.)
Karlsson, O. & Juhlin-Svensson, A-C. (1999). Utvärdering av IT-projekt i Kristian-
stad län. (Även som pdf-fil.)
Karlsson, O. & Hopstadius, M. (2000). Gränsöverskridande lärande. Utvärdering av
utbildning för socialarbetare i Leningrads län. Med Sida. (Rapporten
finns översatt till ryska, finns ej som pdf-fil).
Karlsson, O. (2001). Lärande utvärdering. Slutrapport vid granskning av utbildning
för socialarbetare i Leningrads län. Med Sida. (Även som pdf-fil.)
Karlsson, O., Ax, M., & Andersson, E. (2002). Utvärdering av Blommanprojektet i
Eskilstuna. Eskilstuna: Mälardalens högskola. Institutionen för sam-
Rapporter SiSS och CVF vid MDH
50
Karlsson, O., Andersson, I. M., & Niklasson, L. (2002). Distum:s högskoleprojekt. En
metautvärdering. Eskilstuna: Mälardalens högskola. Institutionen för
samhälls och beteendevetenskap. (Även som pdf-fil.)
Danielsson, M., & Hertting, N. (2007). Utvärdering av Stadsdelsförnyelsen. Slutrap-
port från Mälardalens utvärderingsakademi 2007. Eskilstuna/ Väste-
rås: Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteende- vetenskap. (Även som pdf-fil.)
___________________
Studies in Social Sciences Forskningsrapporter
2007:1 Karlsson Vestman, Ove; Sedigh, Mehdi; Månsson, Niclas och Jäder, Julia. Ett välstämt piano – till rätt melodi?
2008:1 Helldahl, Per. Hopp-Jerkas återkomst? Synen på arbetskraftens rörlig- het från 1940-talet till idag.
90B
2008:2 Törnqvist, Tommy. Från högskola till arbete. En intervjustudie om
högskoleutbildades etableringsprocess på arbetsmarknaden.
2008:3 Månsson, Niclas. Röster om delaktighet. En kvalitativ studie om ung-
domars uppfattning av och chanser till samhällelig delaktighet.
2008:4 Sundbom, Lars och Sidebäck, Göran. Utbildningssamhällets under-
klass? En registerstudie om unga vuxna med låg utbildning.
2010:1 Sundbom, Lars; Törnqvist, Tommy; Jonsson, Tola och Sidebäck, Gö- ran. Högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden. En studie av hur
de högskoleutbildades etableringsprocess kan mätas och beskrivas. Arbetsrapporter
2007:1 Ekermo, Mats, Zovko, Davor. Att utbilda vävare och bygga vävstolar
samtidigt. Utvärdering av Sveriges Kommuner och Landstings metod- utvecklingsarbete med case management för människor med dubbla diagnoser.
2008:1 Ekermo, Mats och Beckman, Linda. Det räcker inte med en bra idé.
Utvärdering av Sveriges Kommuner och Landstings metodutvecklings- arbete med case management för människor med dubbla diagnoser.
2009:1 Sandahl, Rolf. Mångfaldssatsningen. En satsning på mångfald eller en mångfald av satsningar?
SiSS och CVF vid MDH Rapporter
2009:2 Gustafsson, Mikael. Samhälls- och beteendevetare på arbetsmarknaden.
Uppföljning av studenter som påbörjade det beteendevetenskapliga pro- grammet vid Mälardalens högskola 1999–2003.
2009:3 Carlhed, Carina. Vart leder Kvalitetstrappan? Utvärdering av Pyssling- ens Kvalitetssystem.
2009:4 Gustafsson, Mikael. ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade. Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivs- inriktad rehabilitering.
2010:1 Wikman, Anders. När verksamheter läggs ned och förändras. En re- gisterstudie av arbetsplatsförändringar och deras konsekvenser.
2010:2 Henningsson, Johan; Johansson, Ulf och Almqvist, Roland. Två
sidor av samma mynt. Hur tänker finansmarknadens aktörer och var- för är det så svårt att kommunicera om icke-materiella resurser? Rapporterna finns i pdf-format i det Digitala Vetenskapliga Arkivet.
DiVA:s hemsida: http://www.diva-portal.org/.
I DiVA finns avhandlingar och andra publikationer i fulltext från ett antal nordiska universitet och högskolor. Publikationerna är lagrade i pdf-format. DiVA har ut- vecklats av Enheten för digital publicering vid Uppsala universitetsbibliotek.
ISSN 1654-0603 ISBN 978-91-86135-56-0
TVÅ SIDOR AV SAMMA MYNT
Det projekt som vi redogör för i den här rapporten är ett led i en spännande och samhällsrelevant internationell forskning, delvis pådriven av olika regeringar och mellanstatliga organisationer av- seende redovisning, styrning och kommunikation av icke-materiella resurser som t.ex. kompetens, kundrelationer och miljöfrågor. Forsk- ningen inom området kan sägas ha startat under 1980-talet och tog ordentlig fart i mitten av 1990-talet. Det var dock först i början av 2000-talet som intresset för forskning kring kapitalmarknadskom- munikation vaknade på riktigt allvar, troligen bl.a. som en följd av aktiemarknadens volatilitet.
Vår tes i skriften är att sociala skillnader mellan olika aktörer mås- te beaktas vid kommunikationen mellan företag och finansmarknad. Informationen tolkas på olika sätt beroende på vilken social kultur man tillhör. Man kan säga att de olika tolkningarna speglar ”två sidor av samma mynt”.
Box 883, 721 23 Västerås. Tfn: 021-10 13 00
Box 325, 631 05 Eskilstuna. Tfn: 016-15 36 00 E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se
Författarna är forskare inom MINT-gruppen (Management of INTangibles) vid Akade- min för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling vid Mälardalens högskola.
Johan Henningsson har lång erfarenhet av finansmarknaden. Han arbetar även på AB Svensk Exportkredit och är bl.a. engagerad i styrning och kommunikation av hållbarhetsfrågor inom den finansiella sektorn.
Ulf Johanson är ansvarig för MINT-gruppen vid MDH. Hans forskningsintresse fokuseras på styrning och betydelsen av icke-materiella resurser i organisationers värdeskapande, samt på kommunikation mellan företag och kapitalmarknad.
Roland Almqvist arbetar vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet. I sin senare forskning har Roland bl.a. haft fokus på organisationers ambitioner att styra sina icke-materiella resurser.
Johan Henningsson ek. dr. Ulf Johanson professor Roland Almqvist ek. dr.