Denna faktor avser att lyfta fram hur investeringen påverkar Företagets utsläpp. Enligt litteratu-ren kan detta göras genom en livscykelanalys på de berörda produkterna, då en del av livscykelanalysen är en förbättringsanalys (Olsson, 2005). Genom att jämföra förbättringsana-lysen mot investeringens påverkan går det att se om investeringen har en positiv påverkan. De mätetal som Företaget använder som påverkar denna Faktor är hållbarhetsindikatorerna. Dessa är starkt kopplade till Företagets mål då det är i dessa som de utrycks. Detta innebär att investering-ar som verkinvestering-ar för att uppfylla Företagets mål premieras.
Företaget tar idag bara ett begränsat ansvar enligt ett livscykelperspektiv då de endast inkluderar sina egna utsläpp med vissa undantag, avfall och vattenanvändning är inte med i beräkningen.
Företagets perspektiv utifrån en livcykel kan ses i Figur 9. Detta innebär att Företaget idag suboptimerar sina investeringar, då de inte tar ett totalt miljöpåverkansperspektiv. Detta ska dock ställas till den kritik som Moilanen och Martin (1996) lyfte fram mot LCA, att den tappade före-tagsperspektivet. Enligt respondent 2 från den centrala investeringsavdelningen så tog Företaget med det som är relevant, men såg det som en del som kan förbättras i takt med att Företaget blir bättre på att mäta dessa delar.
0 1 2 3 4
27
Figur 9 Företagets miljöpåverkan kopplad till livscykelen enl. Brandt och Gröndahl (2000)
Förutom detta så är mätetalet som Företaget anger sina CO2e-utsläpp i kopplat till förädlingsvär-det, då det anges som en kvot av förädlingsvärdet. Den andra indikatorn som Företaget använder är fossila bränslen som mäts i hur stor förbrukningen är. Att mäta och följa upp förbrukningen utan att blanda in förädlingsvärdet får ur ett livscykelperspektiv anses vara positivt, då det inte finns någon risk att förädlingsvärdet påverkar redovisningen av investeringens miljöpåverkan.
Företaget har kopplat bedömningsmodellen till de mål och använder de mått som de använder för att följa upp sin verksamhet i övrigt. Detta skall utifrån ett företags perspektiv ses som posi-tivt då hela Företaget arbetar mot ett gemensamt mål. Ett gemensamt mål för en organisation är inte lätt att utarbeta, men det är ett måste för att organisationen ska kunna arbeta samverka.
Modellen saknar ett komplett livscykelperspektiv då den endast inkluderar vissa av de utsläpp som Företaget själva ger upphov till. Avfall är t.ex. inte medräknat utan endast utsläppen av CO2e samt reduktion av fossila bränslen inräknas. De redovisar även sina utsläpp som en kvot mot förädlingsvärdet vilket ur ett livscykelperspektiv får anses negativt.
Då faktorerna finns men saknar ett relevant mätetal för att ta in Företagets fullständiga påverkan på ekosystemet får kopplingen till den teoretiska referensramen anses vara medelgod.
Figur 10 Hur Företagets bedömningsmodell är kopplad till produktens livscykel
5.4 Krav från samhället
En av de viktigaste faktorerna bakom en miljöinvestering har för Företaget historiskt sett varit legala krav, detta är också sant för de bolag som var med i Jensens (2007) studie. Legala krav är enligt Porter och van der Linde (1995) ett sätt för samhället att på lång sikt öka
konkurrenskraf-Naturresursutnyttjande
Råvaror
Processer
Användande av produkter
Avfall
Transporter
Transporter
Transporter
Miljöpåverkan enl. Företaget
Återvinning av material och energi
0 1 2 3 4
28
ten. Det är därför inte oväntat att denna faktor finns med i Företagets bedömningsmodell. Före-taget har till och med valt denna faktor, som en av de saker som de mäter sin prestation inom miljöområdet på, en av Företagets så kallade hållbarhetsindikatorer. Mätetalet får också anses vara relevant då det bara finns tre huvudsakliga alternativ: Ja, Kommande eller Nej. Enligt re-spondent 2 från Företagets centrala investeringsavdelning så identifierades kraven på en lägre nivå. Enligt samma respondent så följdes de legala kraven oftast av ekonomiska styrmedel, såsom böter och skatter, vilket innebar att de även vägdes in i det finansiella talet.
Denna faktor är särredovisad i Företagets modell med relevanta mätetal för dess existens eller ej men då den finansiella delen vägs in i en annan faktor i Företagets modell med ett mätetal, åter-betalningstid, som har stora brister kan inte kopplingen anses vara stark. Av denna anledning får kopplingen till den teoretiska referensramen betraktas som medelstark då den är stark i ett avse-ende men medelgod i ett annat.
Figur 11 Hur Företagets bedömningsmodell är kopplad till kraven från samhället
5.5 Kundkrav
I Jensens (2007) studie identifieras att den främsta orsaken till varför företag valde att satsa på sitt miljöarbete var för att uppfylla kundkrav. Företaget tar hänsyn till detta i sin modell men endast som en väldigt liten del och med ett mätetal där det inte explicit redovisas ifall ett kund-krav existerar, eftersom det redovisades ihop med marknadsföringsvärdet. Mätetalet som används är en 4-gradig skala, där investeringen bedöms utifrån hur den antas påverka marknads-föringsvärdet. Det är visserligen svårt att uppskatta ett monetärt värde på hur en investering kommer att påverkas av kundkrav, men det borde särredovisas oavsett. Då det i ett längre per-spektiv är viktigt att identifiera och uppfylla kundkraven för att inte förlora konkurrenskraft.
Därför bör Företaget ha en starkare koppling till kundkraven än vad som redovisas, det är genom att uppfylla kundkraven som de kan utvecklas. Det går också att argumentera för att detta är en del av en investerings värdetillförsel enligt definitionen av värde, men då det precis som kraven från samhället kan vara skillnaden mellan att få sälja sina produkter eller ej är det viktigt att sär-redovisa denna faktor.
Enligt respondent 2 så identifierades och bedömdes kundkraven på en lägre nivå vilket möjlig-gjorde en aggregering med marknadsföringsvärdet. Det bör dock vara möjligt att omsätta kundernas krav till ekonomiska tal, vilket gör att finansiella bedömningsmetoder såsom netto nuvärdet kan användas.
I Företagets bedömningsmodell finns inte kundkrav med som en egen faktor, utan den redovisas indirekt och med ett bristfälligt mätetal. Därför får kopplingen mellan Företagets bedömnings-modell och faktorn kundkrav från den teoretiska referensramen anses vara svag.
0 1 2 3 4
29
Figur 12 Hur Företagets bedömningsmodell är kopplad till kundkraven
5.6 Produktion
Porter och van der Linde (1995) för fram fallet om att reglering av miljöpåverkan kommer att leda till ett teknikskifte vilket kommer att leda till en framtida ökad konkurrenskraft. Detta är något som Jensen (2007) också identifierar, att ett teknikskifte kan leda till ett övertag på mark-naden. Företaget har positiva erfarenheter av denna faktor genom tidigare investeringar och därför har den inkluderats i deras bedömningsmodell. Mätetalet som används för denna faktor är i Företagets modell Ja eller Nej, d.v.s. ifall det existerade ett teknikskifte eller inte. Även om den på ett tydligt sätt presenteras i bedömningsmodellen så identifieras ett eventuellt teknikskifte enligt respondent 2 från den centrala investeringsavdelningen på en lägre organisatorisk nivå.
Därför ska detta ses som en sammanfattning från den analysen. Trots att det identifieras på en lägre organisatorisk nivå, så skulle modellen förbättras genom att t.ex. använda en SWOT-analys för att visa på vilka möjligheter och risker som det finns med den nya tekniken. Det existerande mätetalet var med andra ord väldigt generellt och intetsägande utan den underliggande analysen.
Därför bör Företaget redovisa till exempel en SWOT-analys för att bättre visa på effekterna av teknikskiftet.
Denna faktor är del av Företagets bedömningsmodell på ett tydligt sätt tillsammans med en tyd-lig metod för bedömning, dock så tas inte den fulla komplexiteten av faktorn in av modellen.
Därför ska kopplingen till den teoretiska referensramen anses vara medelstark.
Figur 13 Hur Företagets bedömningsmodell är kopplad till produktionen
0 1 2 3 4
0 1 2 3 4
30
6 Slutsats
Slutsatsen för detta arbete är att faktorerna som den teoretiska referensramen föreslår inkluderas på ett eller annat sätt i Företagets bedömningsmodell. Dessa är:
Investeringens värdetillförsel
Investeringens miljöpåverkan
Hur investeringen påverkar produktionsförutsättningarna
Krav från samhället
Kundkrav
Skillnaden mellan den teoretiska referensramaen och Företaget är främst vilka mätetal som an-vänds, vilket tyder på koherent synsätt på vad som påverkar en miljöinvestering. De svagaste kopplingarna har faktorerna: det värdeskapande arbetet, kundkrav samt miljöpåverkan, då Före-tagets korresponderande faktorer har mätetal som inte till fullo reflekterar dess påverkan på en miljöinvestering. I genomsnitt får Företaget 2,2 i bedömning och eftersom 4 var max får detta resultat ses som medelgott utifrån den bedömningsmodell som användes. Genom att byta ut mä-tetalen för finansiella tal eller komplettera med andra metoder hade detta resultat kunnat förbättras. Denna slutsats är dock under premissen att alla faktorer är summeringsbara och med varandra utbytbara, vilket stämmer överens med Företagets modell men inte med de verkliga förhållandena. En miljöinvestering skall också ses som irreversibel vilket inte vägs in i Företa-gets bedömningsmodell. Därför blir det upp till användaren att jämka detta.
Det har i tidigare studier fastställts att det inom investeringsbedömning är vanligt att Företag använder modeller och metoder som inte rekommenderas av teorin. Det främsta exemplet på detta är återbetalningsmetoden (Lefly, 1996). Detta stämmer väl överens med Företagets bedöm-ningsmodell där enkelheten och användarvänligheten premieras. Det innebär att Företaget förenklar faktorerna och att mätetalen utvecklas för att passa flera olika användningsområden.
Bedömningsmodellen bör därför ses som en formaliserad process eftersom det ur Företagets per-spektiv är bättre med en bedömningsmodell med brister men som används än tvärtom. Slutsatsen är därför att teorin utgår från en situation där investeringsbedömningen är en isolerad händelse medan Företaget försöker att göra en avvägning för att optimera sin organisation i stort.
Den största skillnaden mellan Företagets bedömningsmodell och den teoretiska referensramen återfinns som tidigare nämnt i hur Företagets modell implementerar det värdeskapande i kombi-nation med investeringens miljöpåverkan. Detta innebär att Företaget kan bedöma miljöinvesteringar som har en negativ miljöpåverkan som positiva för Företaget. En sådan be-dömning innebär en risk, då Företagets image kan påverkas negativt, vilket enligt den teoretiska referensramen är orsaken till varför en miljöinvestering skall ses som irreversibel. Det är genom att tillåta en sådan motsägelse som Företagets modell visar sin största brist. Detta kan undvikas genom att använda andra mätetal för att bedöma miljöpåverkan. Därför bör Företaget komplet-tera eller byta ut mätetalen som visar på investeringens miljöpåverkan.