Investeringskalkyl för Handen centrum

kalkylerna för fjärrkylanätet eller för den installerade kyleffekten, men kulvertsystemet klarar de flöden som en inkoppling skulle innebära om servern kyls med returledningen.

Handenterminalen (3:an i Figur 26) har ingen centraliserad kylaproduktion i dagsläget. Istället finns ca 40-50 mindre kylmaskiner med utspridd placering i fastigheten. Detta kan innebära ett större ingrepp om fjärrkyla skulle installeras. Enligt Torbjörn Nohlgren på Stena AB som är fastighetsägare, pågår arbete med ventilationen för att spara energi. Torbjörn förklarar även att de har en vattendom som ger dem möjlighet att nyttja den övre delen av Rudasjön för att kyla fastigheten.

Även tidigare utredningar för serverns kylsystem i Najaden har övervägt att kyla servern med den närliggande Rudasjön, men då ansågs sjön vara för liten (Svante Enlund).

I bilaga 8.2 presenteras en tabell över samtliga sjöar och vatten i Drefvikenområdet. I tabellen finns även uppgifter för Övre- och Nedre Rudasjön. Den energimängd som behöver kylas bort under ett år för samtliga behov av komfortkyla (5,2 GWh) är tillräckligt för att höja temperaturen på den Övre Rudasjön sjön med ca 11,5 °C om vi antar att ingen avkylning sker. Om även vattenmängden i Nedre Rudasjön inkluderas för att bidra med värmekapacitet blir densamma siffra 6,5 °C. Det är rimligt att anta att denna energimängd skulle påverka sjön eller sjöarna påtagligt och att ett tillstånd för att nyttja sjön inte är meningsfullt att ansöka om. Istället har kyltorn valts som värmesänka till kylaproduktionen för Handen centrum. Skälet för detta är att erhålla en högre COP än med konventionella kylmedelskylare som används till samtliga kylsystem i de sex inkluderade fastigheterna (varav några kunde ses i Figur 12 på sida 18). Fördelningen i kylaproduktionen har antagits ha en fördelning mellan maskinerna där 50 % är från absorptionskylmaskinen, 30 % från kompressorkylmaskinerna 20 % frikyla från kyltornen. Denna fördelning liknar det kylsystem som vattenfall driver för Ångström och BMC i Uppsala.

4.4.1 Investeringskalkyl för Handen centrum

Rörströmningsberäkningar för respektive del av fjärrkylanätet har gjorts. Utifrån dessa har lämpliga dimensioner för kulvertarna valts enligt avsnitt 3.2.3. I Figur 27 presenteras en karta över det kulvertsystem som föreslagits och som beräkningarna är gjorda för.

46 Figur 27 - Kylvertdragningen till det föreslagna

Fjärrkylanätet. (Orginalkarta: Lantmäteriet)

Placeringen där kulverten ansluter till respektive fastighet har har antagits vara densamma som för fjärrvärmen. För kommunhuset och specialistcentrumet som inte är anslutna till fjärrvärmenätet har placeringen valts godtyckligt.

Produktionsanläggninen är placerad i söder nära Riksäpplet eftersom det kan bli svårt att hitta en bra placering mer centralt då en hel del bostäder kommer att byggas söder om specialistcentrumet. Området kommer att bli tättbebygt i största allmänhet.

Innerdiamertern på rören som har valts är baserade på den maximala kyleffekten och blev mellan 125 och 300 mm för de olika delsträckrorna. Flödeshastigheter blir mellan 2-1,4 m/s för de olika delsträckorna vid maxeffekt och ΔT på 10 °C. Den totala längden på distributionsnätet är 1,2 km. Den totala tryckförlusten i fram- och returledning blir ungefär 330 kPa och tillsammans inklusive undercentralerna 480 kPa. Detta kräver en installerad pumpeffekt på 107 kW med en pumpverkningsgrad på 70 %. Placeringen av produktionsanläggningen till dessa beräkningar har gjorts något godtyckligt i södra delen av centrumet.

Den totala kostnaden för kulvertdragningen blev 9,5 mnkr enligt beräkningarna. En beräkning för motsvarande kulvertsystem gjordes även där produktionsanläggningen placerades mer centralt mellan Specialistcentrum och Kommunhuset vilket skulle dra ner kostnaden till ca 8 mnkr. Kostnaden blir lägre eftersom de grövre dimensionerna inte behöver användas för så långa sträckor. Den mer centrala placeringen är troligtvis inte realistisk eftersom det området är avsatt för nya bostäder.

Kostnaden för produktionsanläggningen har beräknats för en kombinerad maskinpark med en absorptionskylmaskin som baslast under sommaren och ett antal kompressorkylmaskiner för spetslast och drift under perioder med högt marginalvärmepris. Värmsänkan är ett antal kyltorn som används till både absorptionskylmaskinen och kompressorkylmaskinerna. Absorptionskylmaskinen har en installerad kyleffekt på 2,5 MW och kompressorkylmaskinerna 2*2 MW vilket ger det totala effektbehovet på 6,5 MW. Kostnaden för absorptionskylmaskinen med installation och tillhörande kyltorn är satt till 9 mnkr. Kostnaden för två

47

kompressorkylmaskiner med tillhörande kyltorn är satt till 14 mnkr. Kostnaderna är baserade på tidigare erfarenheter inom Vattenfall. Utöver detta har ett antagande gjorts om att en byggnad för anläggningen behövs till en kostnad av 3 mnkr. Dessa kostnader är mycket grovt skattade och inkluderar alla omkringkostnader som till exempel elnätsanslutning. I Tabell 1 sammanställs dessa kostnader.

Tabell 1 – Sammanfattning av investeringskostnaderna för Handen Centrum [ TSEK ].

Kulvertkostnader 9 500 AKM 2,5 + Kyltorn 9 000 KM1 2 MW + Kyltorn 7 000 KM2 2 MW + Kyltorn 7 000 Byggnad 3 000 Totalt 35 500

Dessa kostnader täcks delvis av anslutningsavgiften som har satts till 1000 kr/MW. Det motsvarar alltså ca 6500 tkr som engångsintäkt.

Årliga kostnader efter investeringen består huvudsakligen av elkostnaden, drift och underhåll och vattenkonsumtionen till kyltornen enligt Tabell 2. Observera att kostnaden för värme inte är inkluderade då den ligger nära noll under den perioden då absorptionskylmaskinen är tänkt att användas (utan elcertifikat) enligt resonemanget i avsnitt 3.2.2.

Tabell 2 – De årliga kostnaderna för Handen Centrum [ TSEK ].

Elkostnad 679 ^{950 kr/MWh}

Drift och underhåll 652 ^{100 kr/MW}

Vatten till kyltorn 83 ^{9,1 kr/MWh} Totalt 1 414

De årliga intäkterna består av effektavgift och ett rörligt kylaförbrukningspris som är uppdelat på ett högsäsongspris (maj-sep) och ett lågsäsongspris för resterande månader enligt Tabell 3. Tabell 3 - De årliga intäkterna [ TSEK ]. Anslutningsavgiften inte inkluderade här eftersom den bara gäller första året.

Kylaförbruk. Hög maj-sep 2 040 450 kr/MWh Kylaförbruk. Låg Okt-Apr 250 200 kr/MWh

Effektavgift 1 630 250 kr/MW

Total 3 920

Kalkylperioden är 20 år och utifrån dessa kostnader och intäkter presenteras nettonuvärdet och internräntan. Hela investeringskostnaden och anslutningsavgifterna har satts till det första året. Under de resterande 19 åren gäller de årliga kostnaderna och intäkterna. Restvärdet av anläggningarna i slutet på kalkylperioden är satt till noll i kalkylen, även om den ekonomiska livslängden kan tänkas vara längre än 20 år för delar av investeringen. I Tabell 4 sammanfattas några av de viktigaste förutsättningarna för denna investeringskalkyl. Eftersom många av dessa

48

variabler inte är slutgiltigt bestämda eller kända kan de varieras för att ge en överskådande känslighetsanalys.

Tabell 4 - En sammanfattning av de viktigaste förutsättningarna som används till investeringskalkylen.

Anslutningsavgift 1 000 [ kr/MW ]

Elkostnad 950 [ kr/MWh ]

Drift och underhåll 100 [ kr/kW ]

Vattenkostnad 9,1 [ kr/MWh ]

Kylapris högsäsong 550 _{[ kr/MWh ]} Kylapris lågsäsong 200 [ kr/MWh ] Kyla andel på högsäsong 0,75 [ - ]

Kyla andel på lågsäsong 0,25 [ - ]

Effektavgift 250 [ kr/kW ]

Värmepris 670 [ kr/MWh ]

Värmekostnad 290 [ kr/MWh ]

Andel som restvärde 0,00 [ - ]

Resultatet för investeringskalkylen med dessa förutsättningar ger en internränta på 7,1 % och ett nuvärde på 220 tkr. Det skulle precis nå avkastningskravet. I Tabell 5 presenteras en känslighetsanalys för denna investeringskalkyl.

Tabell 5 - Känslighetsanalys för investeringskalkylen där den totala investeringen och de årliga kostnaderna och intäkterna varieras med ± 10 och 20 %.

Investering 20 % 10 % – 10 % – 20 % Kulvert & Produktionsanläggning -5 491 -2 636 3 075 5 930

Intäkter 20 % 10 % -10 % -20 % Anslutningsavgifter 1 211 715 -276 -772 Kylaförsäljning hög 4 097 2 158 -1 719 -3 657 Kylaförsäljning låg 695 457 -18 -256 Årlig effektavgift 3 317 1 768 -1 329 -2 878 Kostnader 20 % 10 % -10 % -20 % Elkostnad -1 071 -426 865 1 510

Drift och underhåll -1 020 -400 839 1 459

Vatten till kyltorn 62 141 298 377

Störst inverkan har variationen av den totala investeringskostnaden följt av de rörliga intäkterna från kylaförsäljningen under högsäsong. Därefter påverkar anslutningsavgifterna, elkostnaden och drift och underhåll i fallande ordning.

Investeringskalkylen ändras om Kommunhuset och Specialistcentrumet ansluts till fjärrvärmenätet i samband med det föreslagna fjärrkylanätet och om dessa intäkter inkluderas i kalkylen. Dessa två har skattats till en årlig fjärrvärmeförbrukning på 2400 respektive 2600 MWh/år. Det aktuella priset är 670 kr/MWh och marginalvärmekostnaden är 290 kr/MWh en