Investeringsstöd för biogödselhantering

5.4.1 Styrmedlets utformning

För att samrötningsanläggningar ska kunna få avsättning för den producerade biogödseln krävs att närliggande lantbrukare har möjlighet att hantera biogödsel. För att kunna nyttja biogödseln krävs att lantbrukaren har utrustning för lagring och spridning, vilket innebär merinvesteringar jämfört med de fall då lantbrukaren använder handelsgödsel. Då spridning av gödsel ofta görs via entreprenörer16 har merinvesteringen för att kunna använda biogödsel avgränsats till investering för lagring med tak (i bilaga C diskuteras nyttan av täckning av lager).

Styrmedlet utformas på följande sätt:

• Investeringsstöd för behovet av lantbrukarens merinvestering för biogödsellager med tak

• Stödet antas motsvara 40 % av merinvesteringen, vilket kan komma bli möjligt i det kommande Landsbygdsprogrammet 2014-2020 [24])

• Stödet kommer att finansieras via staten

5.4.2 Effekter för samrötningsanläggningarnas ekonomi

Styrmedlet kan ge effekter för samrötningsanläggningarnas ekonomi på följande vis:

• Förbättrad betalningsförmåga för biogödsel från rötning från lantbrukarna. Idag ligger betalningsviljan kring 0 SEK/ton hos lantbrukaren. Biogasanläggningen betalar ofta transport fram till lantbrukaren.

• Täckta lager ger ett mervärde på grund av minskade kväveförluster, vilket ytterligare kan öka lantbrukarens betalningsvilja

Stödet för merinvestering har beräknats kunna åstadkomma en potentiell förbättring av betalningsför- mågan för biogödsel med 13 SEK/ton biogödsel (cirka 25 SEK/MWh) vid investering av lager med fast tak och knappt 3 SEK/ton biogödsel (cirka 5 SEK/MWh) vid enbart fast tak över befintligt lager. Det beräknade mervärdet av minskade kväveförluster uppgår till 1,9 SEK/ton biogödsel eller 4 SEK/MWh fordonsgas när fast tak ersätter svämtäcke17_{. (För underlagsdata och beräkningar, se bilaga C)}

Den redovisade effekten av merinvesteringsstödet ovan är förutsatt att alla lantbrukare investerar i nya lager alternativt uppförande av fast tak på befintliga lager. Den faktiska effekten avgörs av hur stor del av lantbrukarna som behöver göra investeringen. Eftersom stödet dessutom gynnar den som gör investeringen, är det inte säkert att detta tillfaller samrötningsanläggningarna. Det finns idag exempel på att samrötningsanläggningar finansierar eller medfinansierar biogödsellager. Om investeringsstödet även kan tillfalla en samrötningsanläggning som investerar i biogödsellager blir effekten mer direkt för samrötningsanläggningen. Förutsatt att samrötningsanläggningen skulle investerat oavsett blir stödet en kostnadsreduktion motsvarande hela den potentiella betalningsförmågan.

Styrmedlet kan även ge en indirekt effekt på sikt genom att antalet lantbrukare som kan ta emot biogödseln ökar vilket på sikt kan ge ökad konkurrens om biogödseln och därmed en ökad betalningsvilja. Naturligtvis varierar denna indirekta effekt från region till region beroende på avstånd mellan biogasanläggning och lantbrukare.

5.4.3 Effekter med avseende på utsläpp av växthusgaser

För orötad gödsel visar t ex [26] att klimatnyttan av att ersätta befintlig gödselhantering med biogödsel är i samma storleksordning som nyttan av att biogas ersätter fossila drivmedel. För övriga substrat gäller att nyttan av producerad biogas generellt är klart större än nyttan av producerad biogödsel. I Figur 10 illustreras hur utsläppen av växthusgaser påverkas ur systemperspektiv när utsortering av matavfall ökar till rötning och ersätter förbränning av matavfall18,19_{. De reducerade utsläppen genom} att fordonsgas ersätter fossila drivmedel (stapeln ”Fordonsgas”) är betydligt större än den reduktion som sker genom att biogödsel ersätter konstgödsel (stapeln ”Undvikna emissioner konstgödsel”). Den stora reduktionspotentialen ligger därför i om biogasproduktionen och därmed användningen av fordonsgas kan öka genom detta styrmedel. Men eftersom stödnivåerna är relativt låga jämfört med t ex klimatcertifikat och produktionsstöd och inte direkt riktade till biogasproducenterna innebär styrmedlet sannolikt en blygsam ökning av biogasproduktionen. Snarare är det då effekter som gäller lagringen som kan förväntas slå igenom. Här finns det effekter som kan innebära både ökade och minskade utsläpp. Generellt är det positivt att kväveförlusterna genom ammoniak minskar eftersom ammoniak ger indirekta utsläpp av lustgas. Vidare visar flera studier att täckning med tak (ej gastätt) hämmar metanemissionerna från lager av rötad gödsel [52][53][54]. Dock kan det i vissa fall bildas lustgas som äter upp nyttan med minskade metanemissioner [54]. Vår sammanlagda bedömning är att täckningen sannolikt netto innebär något minskade utsläpp av växthusgaser, men att de är på en avsevärt lägre nivå än t ex klimatcertifikat och produktionsstöd.

18 Utöver effekten av fordonsgas och biogödsel visar figuren att utsläppen ökar vid rötning (metanemissioner) och genom ökade transporter. Dessutom ökar utsläppen från elproduktion som krävs då elkonsumtionen ökar (genom rötningen). Vidare illustreras två alternativ beroende på om förbränningen fylls med importerat avfall som annars skulle ha deponerats. Med import så undviks deponering och stora metanemissioner, samtidigt ökar utsläppen vid avfallsförbränningen pga att det finns fossilt material (plast) i det importerade avfallet. Med import ökar avfallsförbränningens fjärrvärme- och elproduktion, till följd av att importerat avfall har ett högre värmevärde, vilket reducerar behovet av övrig fjärrvärme och dess emissioner. Utan import undviks ingen deponering men det sker heller inga ökade utsläpp från avfallsförbränningen. Avfallsförbränningens fjärrvärmeproduktion minskar vilket innebär ökade utsläpp från övrig fjärrvärme.

19 I ett europeiskt perspektiv är deponering fortfarande den dominerande behandlingsformen och den import som sker till Sverige bidrar till att minska deponeringen (se även [72]). För närvarande ökar importen framförallt från Storbritannien där en hög deponiskatt styr bort avfall från deponering till en kombination av materialåtervinning, biologisk behandling och energiutvinning (inklusive export). Då det finns stora mängder avfall som deponeras i Europa är det denna behandlingsform som importen huvudsakligen kommer att ersätta de närmaste 10-15 åren. För att detta skall förändras krävs sannolikt att EU inför lika hårda krav som vi har i Sverige, dvs någon form av deponiförbud som gäller alla medlemsländer.

Figur 10. Förändring av utsläpp av växthusgaser vid ökad utsortering av matavfall uttryckt i kg CO₂-ekvivalenser/ton utsorterat matavfall. Den gröna stapeln visar fallet då frilagd kapacitet i avfallsförbränningsanläggningar ersätts med import av avfall; den blå stapeln visar fallet då kapaciteten inte fylls.

Figure 10. Difference in GWP expressed as kg CO₂-eq/tonnes source separated food waste. The green bar shows the case where free capacity in waste incineration plants are replaced by imports of waste, the blue bar shows the case where capacity is not filled.