I denna uppsats genomfördes det två delstudier. En analys av handelsstatistik för Mercosur-länderna för att belysa utvecklingen efter inträdet i tullunionen och en regressionsanalys där flera variablers samband till tillväxt testades. Syftet var att se om den tullfria handeln kunde leda till och om den ledde till en ökad tillväxt för Mercosurs medlemsländer.
De data som presenterades och testades ger inga entydiga svar men många indicier.
I och med ikraftträdandet av tullunionen minskade Mercosurländerna sin handel utanför unionen och ökade den inom unionen i enlighet med Lairds varning (1997). Guteland (2011) fick liknande resultat för Lettland när det gick med i EU. Xuans studie (2011) av ASEAN-länderna var något annorlunda men bekräftade att länderna inom unionen hade starkare handelsrelationer än med de (i detta fall jämfördes handeln endast med Kina som land utanför unionen) utanför. I Mercosurs fall är resultatet dock relativt. Visserligen minskade handeln med länder utanför, men den innefattade ändå en större andel av Mercosurländernas totala handel. Dessutom ökade handeln utanför unionen årtiondet som följde tullunionens bildande, en förändring som inte kan ses i andra studier.
Den ökade exporten visar på en förändring i produktion bland Mercosurländerna. Tullunionen ledde till en förändring som vi dock endast kan spekulera kring. Tillväxten kunde därför inte ha ökat de första tio åren om man endast ser till handelsförändringen efter bildandet av Mercosur.
Dock kan utbytet inom unionen, och den starkare positionen som handelspartner, ha lett till tillväxt på längre sikt.
Flera studier (Jonströmer 2005, Beradovic och Hennix 2009, Easterly 2004) har diskuterat ett lands öppenhet som en bidragande faktor till en ökad tillväxt. I denna uppsats gav varken EFW för öppenhet eller variablerna för handel ett signifikant resultat.
Av regressionsresultaten att döma har de utländska direktinvesteringarna varit mycket små och ingen nämnvärd bidragande faktor till ländernas utveckling i Latinamerika. Detta kan jämföras med Beradovic och Hennix (2009) studie där de drar slutsatsen att det är handel kombinerat med utländska direktinvesteringar som ger en särskilt positiv effekt på tillväxten i Afrika och Asien.
Detta tycks alltså inte vara fallet i Latinamerika.
Utgångsläget av BNP/capita tycks inte vara viktigt. Dock finns det antagligen undantag. Ett lågt BNP/capita värde tenderar att återspegla låga löner. I Mexikos fall (MacMillan 2009) var det just låga löner som utnyttjades för att attrahera nordamerikanska företag. Dessvärre förblev lönerna låga vilket ledde till en negativ samhällsutveckling för Mexiko.
Varken de institutionella strukturer eller den finansiella sektorn tycks vara tillräckligt utvecklade eller tillförlitliga för att på ett avgörande sätt leda till tillväxt. Detta stämmer överens med Fraserinstitutets bedömningar om att Mercosurländerna behöver utvecklas på detta område.
Däremot har både inhemsk och utländsk marknad potential för att driva fram en ökad utveckling.
När produktionen ökar, både jordbruk med lågt utvecklingspotential och tillverkningsindustrin med högt utvecklingspotential enligt Solow-Swan modellen, vilka var de enda variablerna med signifikant resultat, ses ett statistiskt positivt samband med tillväxt. Om man då ökar efterfrågan genom att utöka marknaden genom handel är det frestande att tänka att handeln blir positiv för tillväxten på lång sikt.
Handeln kan ha bidragit med kunskapsöverföring i och med att man samverkade inom unionen.
Detta kan ha lett till effektivare produktion men även till innovationer då entreprenörer kommit i kontakt med utländska marknader så som påtalas av Schumpeter. Den skyddande tullunionen kan ha varit ett incitament då möjligheter för kortvariga monopol fanns. Förutom den möjligheten kan unionen ha fungerat i enlighet med den s.k. infant industry theory där industrier tillåts växa tills de blir konkurrenskraftiga. Så kan ha skett med Paraguay och jordbruket. Även andra sektorer tycks ha genomgått en sådan förändring, t.ex. sektor 5 och 7.
Varken Linderhypotesen eller Krugmans teorier om intraindustriell handel bekräftas i denna studie. Länderna som ingår tullunionen är visserligen geografiskt och kulturellt nära men preferenser och ekonomiska förhållanden skiljer sig från varandra. Dessutom sjunker produktionen inom den sektorn som alla länder mer eller mindre delar (vilket är utgångspunkten
för båda teoretikerna). Däremot är Linders efterfrågeperspektiv fortsatt intressant. Om man har omvärderat och diversifierat sina industrier har man antagligen gjort det utifrån den efterfrågan som fanns på världsmarknaden. Detta stöds även av Lettlands exempel (Guteland 2011) där den nya handelsriktningen mot EU bidrog till förändringar i Lettlands produktion.
Man ska inte underskatta möjligheten att tullunionen utgjorde en starkare förhandlingspart på världsmarknaden och att detta öppnade upp för bättre handelsförhållanden utanför unionen.
Skillnaden mellan Mercosur och Lettland-EU (Guteland 2011) och för den delen Sverige-EU (Larsson 2001) är att Mercosur inte är ett lika starkt handelsområde som EU och kan inte tillhandahålla en tillräckligt stor marknad, vilket EU har större möjligheter till. Betydelsen av Mercosur är snarare som handelspartner gentemot resten av världen.
Slutligen:
Man kan dra slutsatsen att tullunionen omfördelade ländernas handel samtidigt som detta inte i sig ledde till en minskning eller ökning av handeln, snarare ett främjande av andra handelssektorer än de traditionella.
Det finns en risk att tullunionen har haft en begränsande effekt på total handel. Samtidigt kan man se speciellt genom exemplet Paraguay att tullunionen skapade en skyddad marknad där nya produkter kunde utvecklas, så tycks ha skett för flera av Mercosurländerna.
När landets produktion växer stimuleras tillväxten. Handeln skulle kunna leda till ökad produktion eller omvänt, en mer specialiserad produktion leder till ökad handel.
KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur
Alves, G., V. Amarante, G. Salas och A. Vigorito. 2010. La evolucion de la desigualdad de ingresos en Uruguay entre 1996 y 2009. Uruguay: Instituto de Economia, Universidad de la República. Tillgänglig: <http://www3.bcu.gub.uy/autoriza/peiees/jor/2010/iees03j3091010.pdf >
(2012-03-11)
Beradovic, M. och J. Hennix. 2009. The Role of FDI and Openness to Trade in Economic Growth:
A study of Africa and Asia. Kandidatuppsats, Högskolan i Jönköping.
Bernasconi, C. 2009. New Evidence for the Linder Hypothesis and the two Extensive Margins of Trade. Zürich.(Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.sgvs.ch/congress09/upload/p_283.pdf (2012-08-17)
Bönte, W. och S. Nielen. 2010. Innovation, Credit Constraints, and Trade Credit: Evidence from a Cross-Country Study. Discussion papers, Bergische Universität.
Carlin, W. och D. Soskice. 2006. Macroeconomics, Imperfections, Institutions and Policies.
Oxford: University Press.
Carlsen L. 2011. ”NAFTA is Starving Mexico.” Foreign Policy in Focus. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.fpif.org/articles/nafta_is_starving_mexico>. (2012-06-19)
Coe, D. T. och E. Helpman. 1995. ”International R&D Spillovers”. European Economic Review, 39 (5): 859-887.
Crisp, A. och J. Gwartney. 2012. “Institutions and Economic, Political, and Civil Liberty in Latin America”. I Economic Freedom of the World: 2012 Annual Report, ed. Gwartney, J., R. Lawson och J. Hall. Vancouver: Fraser Institute.
Easterly, W. 1992. “How Much Does Policy Affect Growth?” Cuadernos de Economía, 29 (87):
295-305.
Easterly, W. 2004. National Policies and Economic Growth: A Reappraisal. USA: Universitetet i New York. Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=507402 (2012-08-19) Easterly, W., A. Reshef och J. Schwenkenberg. 2009. “The power of exports”. Policy Research Working Paper. WPS 5081.
Fatás, A., I. Mihov. 2010. Policy Volatility, Institutions and Economic Growth. Manuscript:
INSEAD. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://faculty.insead.edu/mihov/files/FatasMihov%20PolicyVolatility.pdf (2012-08-19)
Feenstra, R. C. och A. Taylor. 2008. International economics. New York: Worth Publishers. 2nd ed.
Folkesson, A. och S. Lindström. 2009. Offentlig sektor och tillväxt – Hur dess storlek och fördelning påverkar ett lands tillväxt. Kandidatuppsats, Södertörns Högskola.
Guteland, J. 2011. Handelsutvecklingen efter Lettlands självständighet – en studie om ekonomisk transition under perioden åren 1993 fram till 2004. Magisteruppsats, Södertörns Högskola.
Gwartney J., R. Lawson och J. Hall. 2012. Economic Freedom in the World: 2012 Annual Report.
Vancouver: Fraser Institute.
Hall, R. E. och D. H. Papell. 2005. Macroeconomics: Economic Growth, Fluctuations, and Policy.
New York: W.W.Norton & Company, Inc.
Hasan, I, M. Koetter, R. Lensink och A. Meesters. 2009. “Bank Efficiency, Financial Depth and Economic Growth”. Social Science Research Network. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1475415 (2012-10-25) Helpman, E. 2006. Tillväxtens mysterier. Stockholm: SNS Förlag.
Hill, M. och M. Lundqvist. 2007. Vilka faktorer påverkar tillväxten i Afrika? En tvärsnittsanalys av afrikanska länder söder om Sahara. Kandidatuppsats, Södertörns Högskola.
Hubbard, R.G. och A.P. O’Brien. 2010. Microeconomics. USA: Pearson Education. 3rd ed.
Husted, S och M. Melvin. 2001. International Economics. USA: Addison Wesley Longman, Inc.
5th ed.
Irwin, D.A. 2005. Free Trade Under Fire. Princeton: Princeton University Press. 2th ed.
Jonströmer, H. 2005. Skapar frihandel ekonomisk tillväxt i Afrika? En empirisk undersökning av sambandet mellan frihandel och ekonomisk tillväxt. Kandidatuppsats, Karlstads Universitet.
Kanbur, R. 2001. Growth and Trade: The Last Redoubt?. Ithaca: Cornell University.
King, R. och R. Levine. 1993. Finance and Growth: Schumpeter Might Be Right. World Bank:
The Policy Research Dissemination Center, WPS 1083.
Krugman, P.R. (ed). 1986. Strategic Trade Policy and the New International Economics.
Massachusetts: The Massachusetts Institute of Technology.
Krugman, P.R. och M. Obstfeld. 2009. International Economics – Theory & Policy. USA:
Pearson. 8th ed.
Kutlay, M. 2008. ”Financial Depth in Turkey: A Historical Perspective”. The Journal of Turkish Weekly. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.turkishweekly.net/op-ed/2351/financial-depth-in-turkey-a-historical-perspective-2-.html (2012-09-27)
Laird, S. 1997. ”Mercosur: Objectives and Achievements.” Genève: WTO.
Larsson, R. 2001. Changes in Sweden’s Trade Patterns with Developing Countries After the Swedish EU-membership. Magisteruppsats, Linköpings Universitet.
Lindgren, G. 2010. Ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Uppsala: Lindgren Consulting.
MacMillan, J. 2009. “NAFTA’s socioeconomic effects on Mexico”. Fallstudie vid Institute for Cultural Diplomacy. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.culturaldiplomacy.org> /
Malkin E. 2009. ”Nafta’s Promise, Unfulfilled.” The New York Times, (elektronisk) tillgänglig: <
http://www.nytimes.com/2009/03/24/business/worldbusiness/24peso.html?_r=3&pagewanted=all
>. (2012-06-18)
Malkin E. 2009. ”Did Nafta Actually Help Mexico?” The New York Times, (elektronisk) tillgänglig: <http://economix.blogs.nytimes.com/2009/12/10/did-nafta-actually-help-mexico/>.
(2012-06-19)
Odhiambo, N.M. 2009. “Financial Depth, Savings and Economic Growth in Kenya; A Dynamic Causal Linkage”. Economic Modelling, 25(4): pp. 704-713.
Ramirez, J. 2007. Las PYMES exportadoras paraguayas: Situacion atual, perspectivas y desafios.
Paraguay: CEPAL.
Ray, D. 1998. Development Economics. New Jersey: Princeton University Press.
Reinert, E. S. 2007. How Rich Countries Got Rich … and Why Poor Countries Stay Poor.
London: Constable.
Rodrik, D. 2000. Comments on “Trade, Growth, and Poverty,” by D. Dollar and A. Kraay.
Discussion paper: Harvarduniversitet. Tillgänglig: <
http://www.hks.harvard.edu/fs/drodrik/Research%20papers/Rodrik%20on%20Dollar-Kraay.PDF> (2012-06-16)
Sjölund Mångberg, S. 2006. NAFTA-avtalets inverkan på den mexikanska jordbrukssektorn.
Magisteruppsats, Uppsala Universitet.
Studenmund, A. H. 2011. Using Econometrics: A Practical Guide. Boston: Pearson.
Todaro, M. P. och S. C. Smith. 2003. Economic Development. England: Pearson Education
Tokman, V.E. 1998. Poverty and Inequality in Latin America, Issues and New Challenges, ed. G.
O’Donell. Indiana: University of Notre Dame Press.
Vashina, O. 2009. Does Free Trade cause Economic Growth in European Union? – an Empirical Study of the Relationship Between Free Trade and Economic Growth. Magisteruppsats, Södertörns Högskola
Xuan, V.D. 2011. ASEAN – China Free Trade Area (ACFTA), A Quantitative study of Trade Diversion and Trade Creation Effects on ASEAN – China trade flows. Kandidatuppsats, Högskolan i Jönköping.
Internet
Encyclopedia of the Nations. 2007-2012. Amercias. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.nationsencyclopedia.com/ (2012-03-11)
Exportrådet. 2012. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.swedishtrade.se (2012-03-15) Frihandel.nu. 2011. Frågor och svar om frihandeln. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://frihandel.nu> (2011-11-24)
Latinamerikagrupperna. 2011. Handel och handelsavtal. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://latinamerikagrupperna.se> /Handelsavtal. (2011-11-30) Mercosur. 1996. Acta 01-1996. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.mercosur.int/innovaportal/v/383/1/secretaria/busqueda_avanzada>. (2011-12-29) Mercosur. 1991. Tratado para la constitucion de un Mercado comun entre la Republica
Argentina, la Republica Federativa del Brasil, la Republica del Paraguay y la Republica Oriental del Uruguay. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.mercosur.int/innovaportal/v/383/1/secretaria/busqueda_avanzada>. (2011-12-29) Rosling, H. 2007. ”Debunking Myths About the ”Third World” ”. TED. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.gapminder.org/videos/hans-rosling-ted-2006-debunking-myths-about-the-third-world/
(2012-03-03)
Utrikesdepartementet. 2012. Landfakta. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.swedenabroad.com> (2012-03-05) Databaser
International Trade Centre. 2011. Exports 2001-2010 International Trade in Goods Statistics by Country. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.intracen.org> /Trade Support Institutions/ Market Data and Information/ Market Analysis Tools/ Trade Statistics/ By Country Exports. (2012.01.07) Fraser Institute: Gwartney J., J. Hall and R. Lawson. 2012. 2012 Economic Freedom Dataset.
Economic Freedom of the World. Fraser Institute. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.freetheworld.com> / Economic Freedom of the World Reports/ Datasets/ 2012 Dataset. (2012-06-13)
Fraser Institute: Gwartney J., R. Lawson and J. Hall. 2012. 2012 Economic Freedom Dataset.
Economic Freedom of the World. Fraser Institute. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.freetheworld.com> / Economic Freedom of the World Reports/ Datasets/ 2012 Dataset. (2012-11-23)
United Nations. 2012a. Comtrade. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://comtrade.un.org/> /Database/
(2012-05-20)
United Nations. 2012b. National Accounts Main Aggregates Database. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://unstats.un.org/unsd/snaama/introduction.asp> /Economic statistics/ (2012-05-31)
World Bank. 2011. World Development Indicators & Global Development Finance. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.worldbank.org> /Data/By Country/Database. (2012-01-02)
World Bank. 2012. Poverty & Inequality Database. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.worldbank.org /Data/By Indicator/Database. (2012-10-24)
Bilaga 1
Länder som ingår i uppsatsens regression, Mercosurländer i fetstil
ARG - Argentina BOL – Bolivia BRA – Brasilien CHL – Chile COL – Colombia CRI – Costa Rica ECU – Ecuador SLV – El Salvador GTM – Guatemala HND – Honduras MEX – Mexico NIC – Nicaragua PAN – Panama PRY – Paraguay PER – Peru URY – Uruguay VEN – Venezuela
Bilaga 2
Handelutveckling per exportsektor. I parentes visas andel handel till övriga Mercosurländer (% av BNP). Databas:
Comtrade (United Nations 2012a) och National Accounts Main Aggregates Database (United Nations 2012b).
Argentina
Bilaga 3
Detaljerad beskrivning av variablerna
Databas: Världsbanken, Economic Freedom of the World, Comtrade, National Accounts Main Aggregates Database.
Tillväxt:
Årlig procentuell tillväxt av BNP per capita baseras på konstant lokal valuta. BNP/capita är BNP delat med befolkningsmängden som fanns i mitten av året. BNP till konsumentpriser är summan av all produktion utan avdrag för skatt men avdrag för bidrag som inte inkluderas i
produktionsvärdet. Det är beräknat utan att ha dragit av avskrivningar eller degradering av naturresurser.
Handel inom Mercosur resp. resten av världen:
Differensen av export och import av varor som en andel av BNP. [Mercosurländer emellan]
innefattar länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Värdet för [handel med resten av världen] är differensen av total handel minus handel inom Mercosur.
Economic Freedom of the World Index 2, Legal Structure and Security of Property Rights A. Judicial Independence
B. Impartial Courts
C. Protection of property rights
D. Military Interference in rule of law and the political process E. Integrity of the legal system
F. Legal enforcement of contracts
G. Regulatory restrictions on the sale of real property BNP/cap:
BNP per capita är BNP delat med befolkningsmängden som fanns i mitten av året. Det är kontrollerat mot dollarvärdet 2000.
UDI: Utländsk Direkt Investering:
De utländska investeringarna är de investeringar som kommer in i landet för att köpa minst 10 procent av rösträtten i ett bolag som verkar i ett annat land än investerarens. Det är summan av återinvesteringen av avkastning, kortsiktigt och långsiktigt kapital som det framstår i
betalningsbalansen. Värdet i databasen representerar det årliga inflödet i procentandel av BNP.
Economic Freedom of the World Index 4, Freedom to Trade Internationally:
A. Taxes on international trade
a. International trade tax revenues (% of trade sector) b. Mean tariff rate
c. Standard deviation of tariff rates B. Regulatory Trade Barriers
a. Non-tariff trade barriers
b. Compliance cost of importing and exporting C. Size of the trade sector relative to expected
D. Black-market exchange rates
E. International capital market controls
a. Foreign ownership/investment restrictions b. Capital controls
M2/BNP:
Money and quasi money comprise the sum of currency outside banks, demand deposits other than those of the central government, and the time, savings, and foreign currency deposits of resident sectors other than the central government.
Jordbruk:
Andel av BNP som är producerad av landets jordbruk mätt i procent. Värdet är baserat på lokal valuta med dollarn år 2000 som kontroll. Begreppet jordbruk innefattar division 1-5 i den Internationella Industriella Standard Klassifikation (International Standard Industrial Classification, ISIC) vilka står för skog, jakt och fiske, förutom jordbruk och djurhushållning.
Värdet är differensen av produktion minus alla intermediära kostnader dock utan att ha dragit av avskrivningar eller resursnedbrytning. Värdet i databasen representerar skillnaden i resultat från ett år till ett annat och visar tillväxten för jordbrukssektorn.
Tillverkningsindustri:
Andel av BNP som är producerad av tillverkningsindustrin mätt i procent. Värdet är baserat på lokal valuta med dollarn år 2000 som kontroll. Begreppet tillverkning innefattar de industrier som är nämnda i divisioner 15-37 i ISIC. Värdet är differensen av produktion minus alla intermediära kostnader dock utan att ha dragit av avskrivningar eller resursnedbrytning. Värdet i databasen representerar skillnaden i resultat från ett år till ett annat och visar tillväxten för
tillverkningsindustrin.
Bilaga 4
Lista över EFW värdering och rankning (“länkad”) för Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.
Databas: Economic Freedom of the World Index (2012).
ARGENTINA 1980 1990 2000 2010
Värde (Rank) Värde (Rank) Värde (Rank) Värde (Rank)
Summary Rating (Rank) 3,96 (84) 4,42 (95) 7,40 (34) 5,77 (110)
Area 1. Size of Government 5,44 (38) 6,18 (41) 7,78 (17) 6,29 (69)
Area 2. Legal Structure and Security of Property Rights 4,20 (52) 6,03 (37) 5,41 (71) 3,76 (105)
Area 3. Access to Sound Money 2,50 (102) 2,50 (108) 9,71 (5) 6,59 (104)
Area 4. Freedom to Trade Internationally 3,91 (55) 4,13 (73) 7,62 (51) 6,09 (99) Area 5. Regulation of Credit, Labor, and Business 3,78 (91) 3,38 (105) 6,49 (52) 5,96 (102)
BRASILIEN 1980 1990 2000 2010
Värde (Rank) Värde (Rank) Värde (Rank) Värde (Rank)
Summary Rating (Rank) 3,83 (89) 4,46 (93) 5,93 (89) 6,42 (89)
Area 1. Size of Government 4,61 (68) 6,07 (44) 5,98 (71) 6,63 (54)
Area 2. Legal Structure and Security of Property Rights 5,86 (34) 6,19 (36) 5,35 (74) 5,24 (77)
Area 3. Access to Sound Money 0,00 (107) 0,00 (118) 6,14 (106) 8,00 (76)
Area 4. Freedom to Trade Internationally 1,36 (82) 5,14 (53) 6,67 (74) 7,11 (62) Area 5. Regulation of Credit, Labor, and Business 5,16 (63) 4,74 (89) 5,53 (96) 5,06 (116)
PARAGUAY 1980 1990 2000 2010
Värde (Rank) Värde (Rank) Värde (Rank) Värde (Rank)
Summary Rating (Rank) 5,68 (36) 5,60 (54) 6,44 (70) 6,65 (76)
Area 1. Size of Government 9,16 (3) 9,31 (2) 7,58 (20) 8,27 (11)
Area 2. Legal Structure and Security of Property Rights 3,29 (64) 3,97 (77) 3,67 (106) 2,73 (119)
Area 3. Access to Sound Money 7,87 (21) 6,50 (66) 8,72 (42) 8,65 (62)
Area 4. Freedom to Trade Internationally 4,12 (53) 4,24 (70) 6,78 (72) 7,24 (57) Area 5. Regulation of Credit, Labor, and Business 4,39 (96) 5,46 (101) 6,37 (91)
URUGUAY 1980 1990 2000 2010
Värde (Rank) Värde (Rank) Värde (Rank) Värde (Rank)
Summary Rating (Rank) 6,07 (27) 6,34 (34) 7,08 (41) 7,25 (45)
Area 1. Size of Government 7,13 (11) 7,00 (19) 6,53 (51) 6,31 (67)
Area 2. Legal Structure and Security of Property Rights 5,37 (40) 6,01 (39) 6,39 (54) 6,01 (58)
Area 3. Access to Sound Money 4,18 (97) 3,76 (104) 8,39 (48) 8,98 (51)
Area 4. Freedom to Trade Internationally 7,43 (16) 8,10 (17) 8,18 (37) 8,06 (22) Area 5. Regulation of Credit, Labor, and Business 6,03 (35) 6,63 (28) 5,91 (85) 6,84 (61)